Pedagogisk debatt, teorier och undervisning. En föreläsning av Jonas Linderoth

5 mars höll Jonas Linderoth en tudelad föreläsning på RISE i Göteborg om pedagogisk debatt, teorier och undervisning. Det var också meningen att han skulle hålla samma föreläsning på konferensen researchED i Haninge 14 mars, men den har nu blivit inställd på grund av coronaviruset. Därför delar vi nu med oss av inspelningen, så att alla kan ta del av och fundera över hans tankar och resonemang.

Bakgrunden till föreläsningen är att teorier om kunskap och lärande har en ganska framträdande roll i det svenska utbildningsväsendet. Detta är tydligt i samhällsdebatten där begrepp som kunskapsrelativism och konstruktivism dyker upp på debatt- och ledarsidor. Det märks också på lärarutbildningarna, där de studerande förväntas omsätta olika teorier om lärande i praktiken. En studie av Maria Wolrath Söderberg visar att teorier om lärande har stor betydelse för lärares självuppfattning och att de ofta knyter dem till sin personliga identitet.

Den första delen av föreläsningen är kopplad till tankefiguren att undervisning är och bör vara teoridriven. Uppmärksamheten riktas mot hur teorier fungerar när vi tänker oss att vi ska bygga, design, genomföra och utvärdera undervisning. Jonas Linderoth ger ett djupare perspektiv på den pedagogiska debatten genom att visa på komplexiteten bakom de termer och begrepp som viner i debatten. Han vill göra det möjligt att ta sig bortom tvärsäkerheten och så långt det går försöka se vad som skiljer en pedagogisk diskussion från de som drivs av partipolitiska och ideologiska syften.

I föreläsningens andra del, lägger Jonas Linderoth fram argument som ifrågasätter själva grundvalen för att undervisning ska vara teoridriven. Han ger också konkreta förslag på hur man kan ta utgångspunkt i ett annat sätt att tänka när man designar, genomför och utvärderar undervisning i olika sammanhang.

Istället för att lärarstuderande – med inspiration från John Dewey – ska formulera “sitt pedagogiska credo”, som ska guida dem genom deras lärargärning, är det viktigt att utgå ifrån de förutsättningar som gäller i en konkret undervisningssituation. 

Jonas Linderoth är inspirerad av fältet instructional design, en företrädesvis anglosaxisk tradition som har sina rötter i andra världskriget och det stora behov som uppstod av att snabbt utbilda soldater till olika slags uppgifter.

Det är inte alls någon teorilös ansats, konstaterar han. Tvärtom finns det gott om teorier och mängder av olika modeller. Men man utgår ifrån en analys av hur situationen ser ut, istället för att börja med teorier, postulat och manifest om det goda lärandet. Vad ska läras ut? Vem ska lära sig? Var och när ska utbildningen äga rum?

Jonas Linderoth förespråkar en slags “undervisningsrelativism”. Han konstaterar att det nog är svårt att hitta någon pedagogisk teori eller metod som inte kan vara lämplig vid något tillfälle. Innehållets karaktär, deltagarnas karaktär och de materiella förutsättningarna avgör hur undervisningen ska utformas. Det förutsätter att läraren har autonomi i sin yrkesroll och själv kan bestämma hur undervisningen ska bedrivas. 

Verkligheten är komplex och det är lärarens uppgift att utifrån sina kunskaper och sin professionalitet analysera den konkreta undervisningssituationen och med utgångspunkt i den välja de teorier, metoder och arbetssätt som sannolikt fungerar bäst. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *