Om Spaningen

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Partnerskapet består av såväl offentliga som fristående skolhuvudmän – Falköping, Kungsbacka, Lidingö, Skellefteå och Västervik samt NTI-gymnasierna och Rytmus.

Varje vecka publiceras en kombinerad blogg och podd av Stefan Pålsson och Carl Heath, som ger en lättillgänglig överblick av det viktigaste som är på gång i Sverige och utomlands. Bloggen kan även fås som nyhetsbrev via mail. Dessutom läggs det ut flera gånger i månaden ut artiklar som ger en djupare belysning av viktiga aktuella frågor. Artiklar om digitalisering och lärande, som tidigare publicerats av RISE ICT, är också tillgängliga.

Allt innehåll i Spaningen utgår ifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och ambitionen är att bli Sveriges ledande kunskapskälla för alla som är professionellt intresserade av digitalisering och lärande. Det är helt enkelt nödvändigt att få en bättre inblick i och förståelse för samhällsutvecklingen och dess konsekvenser. Annars blir det både svårt att fatta beslut och att verka inom ramen för de nya förutsättningar som växer fram. Spaningen ger en bättre och mer stabil grund att stå på.

Vi är på väg mot ett informations- ­och nätverkssamhälle där kunskap, samarbete och livslångt lärande spelar en allt större och viktigare roll. Det handlar både om en växande globalisering och om en snabb digital utveckling som snart präglar hela tillvaron.

En tydlig effekt av globaliseringen är att utbildning, precis som de flesta andra politikområden, inte längre är enbart en nationell fråga. Den räknas bland de viktigaste frågorna på agendan för transnationella orga­nisationer som OECD och EU och deras problemformuleringar, analyser och rekommendationer är i regel avgörande för medlemsländernas politiska beslut.

Digitaliseringen innebär att de sociala, ekonomiska och demografiska trender som påverkar skolans villkor och förutsättningar blir mer instabila och svårare att förutse än tidigare. Arbetslivet blir alltmer globalt, digitalt och samarbetsinriktat, och befinner sig i ständig utveckling och förändring. Samtidigt ökar risken för att skillnaderna mellan stad och landsbygd växer och att de sociala klyftorna blir större.

Vi lever också i ett digitalt medielandskap som ställer andra krav på läsförmåga än tidigare. Det handlar inte längre främst om text utan i allt högre grad om ljud, bild och film. Samtidigt blir det allt viktigare att kunna navigera i stora informationsmängder med en kritisk blick. Detta är kognitivt krävande och förutsätter en rad olika förmågor utöver den traditionella läsförmågan.

Det är även nödvändigt att bli medveten om algoritmernas makt över informationsspridningen och vilka konsekvenser som det får för såväl mediekonsumtion som för personlig integritet. Det räcker alltså inte att träna källkritik, utan det krävs också ett sökkritiskt perspektiv.

Digitaliseringen av utbildning och lärande är långt ifrån någon ny fråga, men det är först under de senaste åren som den har börjat synas på allvar i samhällsdebatten. Just nu betonas arbetet med grund- och gymnasieskolans digitalisering och de reviderade läroplanerna, som betonar behovet av en adekvat digital kompetens, men hela utbildningsområdet står inför nya utmaningar.

Ett livslångt lärande och en pedagogiskt genomtänkt användning av digitaliseringens möjligheter blir allt viktigare. Här är det nödvändigt att både kunna dra nytta av internationell forskning och av praktiska erfarenheter från hela världen. Spaningen ger den överblick som behövs för att komma igång och för att komma vidare!