Lärares professionella kapital – skolans viktigaste tillgång

Internationell forskning pekar på att lärares professionella kapital är skolans viktigaste tillgång. För att en skola ska lyckas väl med sin verksamhet, är det alltså nödvändigt att lärare ges goda möjligheter att samarbeta och lära tillsammans och att utveckla den kunskap, erfarenhet och personliga mognad som krävs för att kunna fatta rätt beslut i olika situationer. Vad betyder det i praktiken? Hur kan man göra som huvudman? Tapio Liimatainen, Elisabet Nihlfors och Peter Becker resonerar kring detta i ett samtal på Bokmässan Play, under ledning av Arja Holmstedt Svensson.

Lidingö stad satsar på erfarenhetsutbyte och kollegialt samarbete

Stiftelsen DIU delar tillsammans med Skolverket, SKR och flera andra aktörer ut den årliga kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan till skolhuvudmän som utvecklar och förbättrar sin skolverksamhet på ett framgångsrikt sätt. Förutom att lyfta fram och presentera goda exempel, vill man göra det lättare för skolhuvudmän lära av varandras erfarenheter. 

Lidingö stad är en av de nio skolhuvudmän som tilldelats utmärkelsen i år. Här arbetar man sedan flera år hårt och målmedvetet för att öppna upp mellan skolorna. Syftet är att skapa goda förutsättningar för erfarenhetsutbyte och kollegialt samarbete samt att främja utvecklingen av lärarnas individuella och samlade professionella kapital. Det ser man som vägen framåt för att förbättra skolverksamheten.

Det finns en risk för att varje skola låser in sig i sin egen lilla värld, men det duger inte om man vill driva den gemensamma utvecklingen framåt, säger Tapio Liimatainen, biträdande chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Lidingö stad.

  – Dels har vi det vi kallar för PANG – professionellt arbetande nätverksgrupper – där ämnesgrupper från förskoleklass till och med högstadiet träffas ett par gånger per termin. Varje grupp leds av en rektor från en skola och en biträdande rektor från en annan skola. Förstelärarna utgör styrgruppen och planerar för vad man ska titta på och hur man ska arbeta framåt för att öka undervisningens kvalitet. I de ämnen där där det saknas förstelärare, består styrgruppen av särskilt skickliga lärare inom ämnet.

PANG, Skriva sig till lärande och partnerskap med RISE

PANG är en struktur som gör att man river gränser och motverkar isolering, tillägger Tapio Liimatainen.

  – Vi har också ett samarbete med Harvard kring tillgänglighet, och tidigare har några enheter åkt dit varje år och fått fortbildning. Men vi insåg efterhand att det här blir för dyrt, så vi bestämde oss för att istället ta hit harvardforskarna. Förra hösten fortbildades ett fyrtiotal lärare i metoden UDL, Universal Design for Learning, som bygger på varierande arbetssätt och som gynnar alla elever. Vi bjöd in både kommunala och fristående skolor, från förskola till gymnasium, att vara med. Det här kommer att bli återkommande, och de fyrtio första lärarna blir piloter på sina respektive skolor.

De kommunala skolorna i Lidingö stad arbetar sedan fyra år tillbaka med Skriva sig till lärande, en modell som kopplar samman användningen av it och digitala medier i undervisningen med nyckelfaktorer som främjar elevernas språkutveckling och lärande. Det finns också kreativa och entreprenöriellt inriktade verksamheter, som ArtLab och KomTek, dit lärare kan åka med grupper av elever och hämta inspiration för det fortsatta skolarbetet. 

Lidingö stad ingår också, tillsammans med andra kommunala och fristående skolhuvudmän, i RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Här diskuteras löpande de pedagogiska utmaningar som huvudmännen och deras skolor möter i vardagen, och tillsammans försöker man hitta sätt att lösa dem, säger Tapio Liimatainen.

  – Det handlar hela tiden om att titta på vem som behöver vad och hur vi kan utveckla undervisningen. Om inte lärarnas undervisning förändras, kan inte heller elevernas resultat förändras. Det är själva fundamentet i allt som vi tänker kring de här delarna. Vi sysslar inte med “tomteblossverksamheter”, dit lärarna kommer en dag för att ha kul. Allt vi gör ska bli delar av den ordinarie verksamheten.

Det behövs fasta strukturer som ger stöd åt skolans utvecklingsarbete

Lidingö har gått från kortsiktiga projekt till varaktiga, långsiktiga regelbundna verksamheter som är en del av det dagliga arbetet. Det tror jag är helt avgörande, säger Peter Becker, ordförande i stiftelsen DIU.

  – Det gäller att skapa fasta strukturer och regelbundenheter som ger stöd åt skolutvecklingsarbetet. De fasta strukturerna har inte riktigt funnitsi skolan sedan kommunaliseringen, men nu växer de fram på sina håll.

Frågan är hur många fler sådana här exempel det faktiskt finns, påpekar Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet. I Sverige är vi tyvärr ofta dåliga på att lyfta fram goda exempel. 

  – Det finns en del framgångsfaktorer som man kan pricka av, om man vill. Det handlar om gott ledarskap och att våga skapa en arbetsorganisation där man har ett gemensamt mål att jobba mot. Men man måste vara medveten om att en förändring aldrig går fortare än mellan fem och sju år. Det krävs både långsiktighet, en ändamålsenlig organisering av arbetet och ledarskap med professionellt kapital. Det är så man utvecklar och förändrar skolan. Inte genom de “tomtebloss” som vi växt upp med, både före och efter 1991.

Utvecklingen av konstruktiva samverkansmodeller inom och mellan skolhuvudmän har naturligtvis stor betydelse för skolans fortsatta utveckling. Men det är också avgörande att få igång en långsiktig och hållbar samverkan med den akademiska forskningen. Skolans verksamhet ska ju, enligt skollagen, vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

ULF – utbildning, lärande och forskning

Just nu pågår uppbyggnaden av en sådan infrastruktur inom ramen för försöksverksamheten ULF (Utbildning, lärande, forskning), som inleddes 2017 och som avslutas nästa år. Inspirationen kommer från ALF, avtal om läkarutbildning och forskning, där sju regioner och sju universitet tillsammans bedriver klinisk forskning. 25 lärosäten och drygt 100 skolhuvudmän ingår i verksamheten.

Målet är att få igång samverkan mellan lärarutbildning och praktiknära forskning, att det ska tecknas ULF-avtal mellan huvudmän och lärosäten. När försöksperioden är avslutad, utgår vi ifrån att det här kommer att bli en del av den ordinarie verksamheten, berättar Elisabet Nihlfors

  – Du kan vara läkare och forskare, du kan undervisa och forska. Den kombinationen är fullkomligt självklar inom det medicinska området, men den är inte alls lika självklar i skolan. ULF handlar i grunden om att ta tillvara skolans professionella kapital. Det är skolledare och lärare som ska identifiera sina forskningsbehov. Vad behöver vi veta mer om? Finns det redan existerande forskning eller behöver vi ta fram ny kunskap? Ett sätt att hitta en lösning på detta är att inrätta kombinationstjänster, precis som man har inom medicinen.

Professionen ska ta över ägarskapet av kunskapsproduktionen

Vi måste få skydda tiden när vi skapar ny kunskap. Alla vill ha rätt svar med en gång och man vill veta att man gör rätt. Men om det är komplicerade frågor, som många har idag, finns det ingen lätt lösning. Man måste fundera på vad man kan göra i en viss miljö. Inte ens på Lidingö kan man göra samma sak överallt. Man vet att det finns skillnader, säger Elisabet Nihlfors. 

  – Professionen ska ta över ägarskapet av kunskapsproduktionen när det gäller den här typen av forskning. Sedan hoppas jag att forskare också är kvar och gör sina egna saker. Man ska inte bara forska så här. Ett tredje rum måste skapas – och här är Lidingö ett utmärkt exempel. In i organisationen med en infrastruktur där man möts regelbundet! Det ska ligga i arbetsorganisationen. Det är en del av organisationen. Det är inget snack.

Det är ett uppenbart problem att skolan inte har tänkt på att äga sin egen professionella kunskap, säger Peter Becker.

  – Man ser inte samspelet med forskning och akademi. Svar och lösningar kommer från praktikfältet, men det handlar om att få syn på det, få perspektiv på det, att få samarbetspartners som hjälper en att analysera det, smälta det och formulera vad som är beprövad och hållbar erfarenhet.

Vi måste börja tänka på hur skolan förvaltar sitt professionella kapital

I tio år har vi haft en skollag som säger att all verksamhet i skolan ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vi har inte skapat infrastruktur och organisation. Dessutom kostar det naturligtvis pengar, säger Elisabet Nihlfors. 

  – Det handlar om att få till en synvända, att börja tänka tvärtom. Vad är det man förväntar sig av skolan? Därför gör vi jämförelsen, utan att gå för långt, med sköterskor och läkare. Tänk om medierna inte bara frågat vad sjuksköterskor och läkare lärt sig av coronapandemin, utan också vänt sig till skolledare och lärare! De har lärt sig massor, men vem efterfrågar det? Jo, internt gör vi förstås det, men det vore roligt om även resten av samhället intresserade sig för vad de lär sig och hur de förvaltar sitt professionella kapital.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *