Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Förra hösten inledde RISE tillsammans med sina partners arbetet med forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola. Nu har man kommit igenom förberedelsefasen och det är dags att börja kavla upp ärmarna.

IoT-hubb Skola är ett treårigt projekt som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet. Det rör sig om ett så kallat Triple Helix-samarbete, det vill säga ett projekt där aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans. Här samarbetar RISE med sina partners inom skolområdet – Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Västervik, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun – med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som för det mesta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. Den här tekniken gör det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter. Med hjälp av den data som samlas in, kan man också analysera den data som samlas in för att förstå hur olika processer ser ut och därigenom öppna nya vägar för verksamheten.

Det handlar om att få syn på teknikens möjligheter

Den övergripande målsättningen är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Under projektperioden kommer det efterhand att byggas upp en kunskapsbas som är öppen och tillgänglig för alla, berättar Lars Lingman, som är projektledare för IoT-hubb Skola på RISE.

  – Vi kommer att vara så transparenta vi kan med allt arbete vi gör och vi kommer hela tiden att dela med oss av våra erfarenheter. Det är viktigt att skolan är så väl förberedd som möjligt när leverantörer börjar erbjuda olika typer av IoT-lösningar. Annars blir det svårt att se vad som verkligen har ett genuint värde och som kan bidra till att utveckla och förbättra skolans verksamhet. Vi drar vårt strå till stacken genom att testa oss fram och försöka få syn på teknikens möjligheter.

Forskning, användning, behov och etik

IoT-hubb Skola har precis publicerat tre rapporter. Den ena rapporten tar upp det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Den andra rapporten redovisar resultatet av den behovsinventering som RISE genomfört bland sina partners och den tredje belyser viktiga frågor som rör integritet, säkerhet och etik.  

Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen. Flera studier diskuterar potentiella och hypotetiska möjligheter, men det har ännu inte gjorts någon utvärdering av det pedagogiska värdet.

Behovsinventeringen visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete skulle kunna underlättas och effektiviseras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro. Här är det viktigt att lyfta fram frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro. Det gäller att följa de lagar och regler som gäller och att utgå ifrån vad som är bäst för eleverna.

Bättre förutsättningar för undervisning och lärande

Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar, säger Lars Lingman.

  – Det är förhållandevis enkelt att använda sensorer för att se till att koldioxidhalt, temperatur, ljus och ljud ligger på bra nivåer. Om en lärare får indikationer på att koldioxidhalten börjar bli alltför hög, är det enkelt att vädra och be eleverna att ta en kort rast. Att mäta luftkvalitet i klassrummen är därför det första pilottestet i IoT-hub Skola. Det går snabbt att komma igång och det är lätt att se nyttan.

Skolan behöver upptäcka möjligheterna

Utvecklingen inom IoT och även AI börjar märkas inom en del samhällsområden och här finns det det gott om tillämpningar som skolan kan ha stor nytta, menar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola i Kungsbacka kommun.

  – Vi behöver lära oss mer om vad som går att göra och vilka processer som kan få stöd av den här typen av teknik. Lärarbristen märks redan av i skolan och den kommer sannolikt att förvärras under de kommande åren. Därför gäller det att vi börjar arbeta smartare och tar hjälp av tekniken där den kan ersätta eller komplettera en människa.

Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, instämmer i att det är viktigt att förstå teknikens möjligheter och att försöka utnyttja dem så bra som möjligt.

  – Framför allt tror jag att det är viktigt att avdramatisera IoT och visa att det kan vara mer vardagsnära än det låter. Då blir det lättare att motivera skolledare och lärare att börja använda tekniken och det blir också bättre fart på utvecklings- och förändringsarbetet i skolan.

IoT behöver bli en naturlig del av skolans vardag

Leif Sköldberg är rektor på Industritekniska programmet och Teknikprogrammet på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Han menar att den största utmaningen nog är att förankra IoT i verksamheten.

  – Det bästa är om IoT både kan bli moment i undervisningen och genomsyra vardagen i skolan. Direkt när vi började mäta luftkvaliteten i klassrummen hörde jag lärare säga att det finns webbplatser som visar hur det ser ut i andra delar av världen. Vi kan alltså jämföra med hur det ser ut här hos oss. Jämförelsen kan användas i undervisningen, men det kan också vara kul att hålla ett öga på den utanför klassrummet. Det svåra är att hålla jämförelsen levande under en längre tid, så att den blir en naturlig del av tillvaron i skolan.

Effektivisering och minskade arbetsbördor

Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg i Falköpings kommun, hoppas att deltagandet i IoT-hub Skola leder till att man lär sig mer om sina lärmiljöer och administrativa system och att det i sin tur medför att delar av verksamheten effektiviseras och att arbetsbördorna kan minska.

  – Genom att mäta kontinuerligt inom olika områden, när det gäller underhåll och administration, kan vi få fram bättre underlag för styrning och ledning. Men det finns förstås också utmaningar som vi behöver kunna hantera. Dels finns det tekniska utmaningar, men vi måste också handskas med frågor som rör integritet och datasäkerhet på ett bra sätt. Vi får inte heller glömma att det finns behov av kompetensutveckling bland personalen, så att alla kan dra nytta av de nya möjligheterna.

Det gäller att lyfta in IoT i undervisningen på ett naturligt sätt

Karina Bronell, som är skolchef i samma kommun, tillägger att det är viktigt att få in IoT i undervisningen, både som en del i utvecklingen av elevernas digitala kompetens och som en del i arbetet med att uppnå andra undervisningsmål.

  – Det gäller att kunna lyfta in tekniken i undervisningen på ett naturligt sätt. Nu har lärare börjat arbeta med luftmätning i NO-undervisningen, och det ska bli spännande att se vad det blir av det. Vi har redan märkt att eleverna är nyfikna och intresserade. Det är naturligtvis en bra start!

Skolan är ännu inte riktigt med i matchen

För NTI Gymnasiets del var det helt självklart att vara med i IoT-hubb Skola, säger skolchefen Elin Lindqvist. Teknik- och It-programmen finns på skolorna, och där är IoT en het fråga i undervisningen. Man talar till exempel om Industri 4.0 och det uppkopplade hemmet. Det är mycket som händer, men skolan är ännu inte riktigt med i matchen, tillägger hon.

  – Undervisningen bedrivs fortfarande på ett traditionellt sätt och det genereras mycket data som vi inte använder på ett adekvat sätt. Därför är det bra att vi kan vara med i det här projektet, så att våra skolor kan ta nästa steg i utvecklingen och driva på det fortsatta digitaliseringsarbetet.

Lars Lingman konstaterar att de förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen.  

  – En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på. Men om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *