Frigga – en nätbaserad ingång till läxhjälp och andra viktiga samtal

Falkenbergs kommun satsar på Frigga, en gemensam, nätbaserad tjänst för läxhjälp och studiestöd i grundskolan. Det är en egen påbyggnad på lärplattformen, som ger en snabb och enkel ingång för eleverna. Tanken är att Frigga ska komplettera det befintliga studiestödet som finns efter skoltid på de kommunala skolorna. Skillnaden är att tillgången till Frigga ska vara oberoende av tid och rum, och kunna nås direkt när eleverna behöver hjälp med sina studier. På sikt kan Frigga sannolikt även användas som ingång till samtal och dialoger inom andra viktiga områden, i och utanför skolans värld.

En gemensam tjänst ger större kraft och ökad effektivitet

För drygt ett och ett halvt år sedan gav kommunfullmäktige i Falkenberg barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utveckla och stärka det pågående arbetet med studiestöd och läxhjälp. I kommunens utbildningsplan betonas att alla elever ska ges lika möjligheter att nå goda resultat i skolan. Ett av de övergripande målen är därför att bidra till att öka likvärdigheten.

Tankarna gick snabbt i en digital riktning. Genom att använda de tekniska möjligheterna går det att kraftsamla och att använda resurserna mer effektivt, menar Fredrik Håkansson, utvecklare inom it och lärande på barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun, som deltar i utvecklingen av Frigga. 

  – Inspirationskällan var den digitala, nätbaserade kundtjänst som många företag har numera. Den nås via en chattfunktion och det spelar egentligen ingen roll var den som svarar sitter. Det viktiga är att frågorna besvaras och att man får den hjälp man vill ha. Frigga ska fungera på ungefär samma sätt. Om kommunens skolor bidrar med bemanning av en gemensam tjänst för alla elever, får vi en bättre lösning än om varje skola skulle göra det här på egen hand.

Frigga har fått sitt namn efter två starka kvinnor – en historisk och en mytologisk. Den historiska Frigga, som egentligen hette Anna Fredrika Carlberg, föddes i Falkenberg och var en av förgrundsgestalterna i den svenska rösträttsrörelsen för drygt hundra år sedan. Den andra Frigga är gudinnan Frigg, som enligt den förkristna nordiska mytologin var den främsta och mest visa av alla gudinnor.

Frigga ger en enkel ingång

Utvecklingsarbetet bedrivs idag i en arbetsgrupp som består av fyra personer. Kommunens elever medverkar löpande i behovsanalys och användartester. Tillsammans med dem har arbetsgruppen tagit fram en första skarp version av en chattmiljö som är ansluten till Google Classroom, den lärplattform som används i Falkenbergs kommunala skolor, berättar Fredrik Håkansson.

  – Eleverna är redan identifierade när de kommer till chatten, eftersom de är inloggade i Google-miljön. De möts där av en Frigga-ledare, som genom chatten hjälper eleven direkt eller slussar vidare till kollega med djupare kunskaper om det aktuella ämnet. Behöver man visa, diskutera med mera fortsätter man in i elevernas googlemiljö med alla de resurser som finns där, alltifrån delade dokument till whiteboard och röst- eller videosamtal.

I Falkenberg har man ännu inte bestämt exakt vilka som ska bemanna Frigga. På dagtid kan det handla om lärare och lärarassistenter, medan kvällspassen kanske tas av pensionerade lärare och VFU-studenter från lärarutbildningen, säger Fredrik Håkansson. 

  – Vi får helt enkelt prova oss fram. Eleverna har sagt att det viktigaste för dem är att de vet vem de talar med att det är någon som arbetar på eller har en koppling till någon av kommunens skolor. Behovet att känna trygghet är förstås något som vi måste respektera. Jag tror inte att det blir svårt att ordna bemanningen. Det räcker att några procent av lärarna på varje skola är med, så är vi redan en bra bit på väg.

Fördelar med egen programkod

Skälet till att man i Falkenberg har valt att ta fram en egen lösning, är att det inte finns någon befintlig som riktigt motsvarar behoven. Det behövs en enkel och lättanvänd digital yta som hanterar den initiala kontakten och som gör det möjligt att slussa eleven vidare in i googlemiljön, säger Fredrik Håkansson. 

  – Eftersom kommunen själva äger programkoden, kan vi styra utvecklingen efter de behov som visar sig efterhand. Vi är inte heller låsta till Google. Om vi väljer att byta plattform i framtiden, blir det det enkelt att bygga om. Vi ville hårdkoda så lite som möjligt och istället skapa möjlighet till flexibilitet. Programutveckling kostar förstås pengar, men det löste vi med de olika statsbidrag som finns, dels för att skapa en mer likvärdig skola och dels för att möjliggöra läxhjälp och studiestöd.

Att ge studiestöd och läxhjälp över nätet skiljer sig inte på något avgörande sätt från den som sker i det fysiska rummet. Det finns inbyggda hjälpmedel i lärplattformen som gör det enkelt  att visa och förklara, och det går även att ha visuell kontakt, nästan som i klassrummet. 

Det finns inga skäl att känna oro för otillbörlig insyn och Falkenbergs kommun har kontroll över alla personliga data. Dessutom är datainsamlingen minimal, tillägger Fredrik Håkansson.

  – Efterhand kommer vi att ta fram ett etiskt regelverk och en beteendekod, så att alla som arbetar med Frigga vet vad som gäller. Här kommer vi bland annat att ta upp hur eleverna ska bemötas och vad som ska diskuteras. Elever kan till exempel vara kontaktsökande och vilja prata om andra frågor, som inte har med läxhjälp att göra. Då är det viktigt att de istället kan hänvisas till rätt instans.

Ingen ersättning, utan ett komplement

När arbetet med Frigga satte igång, var tanken att tjänsten till viss del skulle kunna ersätta den vanliga läxhjälpen. Så kommer det inte att bli. Den redan existerande fyller sin funktion och Frigga kommer istället att bli ett komplement där vi når andra elevgrupper, säger Fredrik Håkansson.

  – Det är en fördel att Frigga är oberoende av tid och rum. Alla elever som behöver hjälp har kanske inte möjlighet på de tider som skolan erbjuder. Det finns också elever som bara behöver hjälp någon gång ibland, till exempel inför ett prov. Frigga gör hjälpen tillgänglig när den behövs och det ökar likvärdigheten för alla elever.

Elevernas behov står i centrum

För två veckor sedan inleddes testen av den första skarpa versionen av Frigga på en 7-9-skola i Falkenberg. Utvecklingsarbetet under den närmaste tiden beror på responsen från eleverna. Vilka funktioner och möjligheter tycker de är viktiga? Allt fortsatt arbete med Frigga måste ske med elevernas behov i fokus, betonar Fredrik Håkansson.

  – Jag ansvarar för tekniken, medan Maria Lejon, som arbetar på KomTek, är projektledare för hela satsningen och även ansvarar för införandet i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att både ge lärare och elever den skjuts de behöver för att komma igång. Från sitt vanliga arbete har hon ett stort kontaktnät ute på skolorna som är närmast ovärderligt i det här läget.

adrian on computer“adrian on computer” by Bombardier is licensed under CC BY 2.0

Från början var det meningen att Frigga skulle lanseras före sommaren, men coronapandemin kom i vägen och sänkte hastigheten. Fast corona har inte enbart varit ett hinder, utan visar också nya möjligheter att använda tjänsten framöver, säger Fredrik Håkansson.

  – När gymnasieskolorna stängde sina lokaler, blev det tydligt att det saknas viktiga digitala kontaktytor i skolan. Delar av skolans organisation är inte byggd för att hålla igång kontaktnätet när lärare och annan skolpersonal inte kan träffa eleverna rent fysiskt. Undervisningen fungerade, men eleverna upplevde att de stötte på problem när de behövde kontakta mentorer, syv, elevhälsan, och så vidare. Här kan Frigga underlätta, så det ska vi ta tag i. Det är svårt att få tonåringar att maila, eftersom det inte är naturligt för dem i deras vardag. Här fungerar chattar och liknande tjänster betydligt bättre.

Frigga kan bli en ingång till samtal inom många olika områden.

För närvarande används Frigga enbart till läxhjälp, men framöver planerar man att skapa helt andra typer av chattrum.  Det kommer att bli parallella ingångar som är helt skilda från varandra. 

Det är också möjligt att Frigga på sikt kan användas som ett komplement till undervisningen. I bland annat modersmålsundervisningen och i SFI behövs en plattform där elever kan inleda en diskussion med lärare när de har frågor som rör undervisningen. Kanske kan Frigga även bidra till att lösa problemet med undervisning i moderna språk i de små skolorna, genom att fungera som en kompletterande plattform för distansundervisning, säger Fredrik Håkansson.

  – Däremot kommer vi inte att använda Frigga i kontakten med elevernas vårdnadshavare. Autenticeringssystemet är uppbyggt kring elevernas identitet i skolans digitala miljöer. Kontakten med vårdnadshavarna sker istället i Unikum. Men Frigga kommer sannolikt att få stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte tillgång till en vuxen som kan hjälpa till med läxorna eller fungera som bollplank i andra sammanhang. Därför har en tjänst av det här slaget ett stort värde.

Det finns ett växande behov av att hitta enkla ingångar som kan få igång möten och dialoger inom många områden. Här kan Frigga fylla en viktig funktion, tror Fredrik Håkansson.

  – Vi pratade nyligen med socialförvaltningen och de är också intresserade av den här typen av lösning. Frigga är alltså inte enbart begränsad till skolan, utan kan fungera i många sammanhang. Men det är förstås ingen patentlösning som kan hantera alla våra problem. Men det är ett nytt verktyg i verktygslådan som säkert kan bidra till att lösa upp en hel del knutar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *