Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

I mars respektive april genomförde alla elever i årskurs 9 de digitala nationella skrivproven i svenska och engelska. RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring det fortsatta arbetet med införandet av obligatoriska digitala nationella prov

2022 ska digitala nationella prov införas på grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Skolverket kommer då att ansvara för en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess genomför Skolverket en försöksverksamhet på 100 skolor runt om i landet för att underlätta införandet. Det handlar bland annat om att undersöka hur arbetsrutinerna kring proven fungerar och att ta fram krav och riktlinjer för den digitala infrastrukturen.  

Digitala skrivprov obligatoriska från och med det här läsåret

Redan från och med det här läsåret är det obligatoriskt att skrivproven i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9, i gymnasieskolan och på komvux genomförs digitalt. Provuppgifterna levereras precis som tidigare i pappersform, i förslutna paket, till skolorna några dagar innan provet. Elevernas texter ska avidentifieras och skrivas ut innan de rättas för att möjliggöra en likvärdig bedömning.

Eleverna kan skriva på dator, chromebook eller ipad, och deras uppsatser ska sparas och lagras digitalt på ett säkert sätt som uppfyller sekretesslagens och dataskyddsförordningens krav. Skrivytan, det vill säga det program eller den tjänst som eleverna använder som skrivverktyg, ska vara låst. Med andra ord ska de inte kunna komma åt webbläsaren eller tjänster och dokument som inte är kopplade till provet.

I de fall där hjälpmedel som stavningskontroll och ordböcker är tillåtna ska de finnas tillgängliga på elevernas enheter. Eftersom Skolverkets tjänst ännu inte är klar, ansvarar varje huvudman för att skrivproven kan genomföras digitalt.

Vägledning om hur skolorna ska göra för att uppfylla kraven

SKL har tillsammans med Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram en vägledning för att underlätta för huvudmännen och deras skolor att uppfylla de olika krav som ställs. Huvudmännen kan antingen använda någon av de kommersiella lösningar för digitala prov som finns på marknaden eller ta fram en egen lösning. I vägledningen finns en lista över provtjänster som uppfyller kraven och det ges också förslag på hur kraven kan mötas på andra sätt beroende på om eleverna använder ipads, chromebooks, mac eller windows.

Kungsbacka började förbereda sig under senhösten

Åsa Blide Larsson

Under senhösten började man i Kungsbacka kommun titta närmare på vad som behövde göras för att kommunens skolor skulle kunna genomföra de nationella skrivproven i årskurs 9 digitalt, berättar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola.

  – Vi utgick ifrån SKL:s vägledning, som verkligen är ett gediget material. Det enda problemet är egentligen att man bara ger rekommendationer, så det gällde att prova sig fram. Olika förslag på en intern lösning diskuterades och till sist bestämde vi oss för att välja en provtjänst från listan i vägledningen. Det verkade vara den enklaste vägen. Nästa steg blev att felsöka nätverken för att se till att de hade tillräcklig kapacitet samt att säkerställa att elevernas laptops och datorer var “fit for fight”.

Två av kommunens utvecklare använde under tre månader upp till 20% av sin arbetstid åt att kontrollera och se till att den digitala infrastrukturen skulle hålla måttet, tillägger Åsa Blide Larsson. I Kungsbacka finns fjorton grundskolor med klasser i senare år, och den totala elevkullen i årskurs 9 uppgår till drygt tusen elever.

I början av januari anordnades en workshop för all personal som har elever som ska skriva proven, säger Cecilia Hasselberg, som är utvecklare i Kungsbacka kommun. Inför detta tillfälle hade en informationssida skapats i kommunens intranät med information och utbildningsmaterial

– Workshopen visade att det fanns smågrejer som behövdes rättas till, så vi fick ägna tid åt att lösa olika administrativa problem med nätverk och mail. Vi uppmanade även lärarna att använda provtjänsten och att låta eleverna skriva testprov, för att de skulle bekanta sig med miljön. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att få till det inför provet.

Att gå igenom infrastrukturen och förbereda lärarna görs inte över en natt

Maria Hurtig

Skellefteå kommun använder också en provtjänst för att genomföra skrivprovet i årskurs 9 digitalt, säger Maria Hurtig, som är utvecklingsledare med inriktning mot digitalisering. Anledningen till detta är helt enkelt att man antog att det skulle krävas alltför mycket arbete att ordna det själva.

– I december började vi ta tag i förberedelserna på allvar. Det är ganska lång tid i förväg, men att gå igenom infrastrukturen och att se till att allt fungerar som det ska gör man inte på en natt. Det gäller att ha en bred planeringshorisont och ett nära och bra samarbete med it-avdelningen. Vi upptäckte en del brister i nätverket som hade kunnat ställa till med problem, så vi är glada över att vi såg till att ha god tid på oss.

En annan viktig del var förstås att se till lärarna hade tillräcklig kunskap om hur proven skulle genomföras och hur provtjänsten fungerar. Skellefteå kommun tog fram utbildningsmaterial och anordnade webbinarier som gick igenom allt på ett klart och tydligt sätt. Vi såg även till att skapa ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår problem under provet, säger Maria Hurtig.

  – Det är viktigt att se till att ha stödpersoner på skolorna som kan hjälpa till och att ha några som kan ringa till supporten om tekniken strular. I våra instruktionsbrev inför provet gav vi för säkerhets skull instruktioner om att andra klasser inte får använda videoredigering eller göra något annat som påverkar kapaciteten i nätverket. Allt som gäller rutiner och tekniska frågor kring provet och provtjänsten har vi informerat om på bred front.

Digitala prov är redan en del av vardagen i Lidingö

Lidingö kommun formulerade för tre år sedan en vision om en genomgripande digitalisering av skolan som man nu genomför. Bland annat arbetar man med att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar. En stabil infrastruktur med ett väldimensionerat nätverk och system som underlättar undervisningen, till exempel single sign-on och G Suite, är en annan pusselbit. Ytterligare en är satsningen på Chromebook, som genomförts stegvis på alla skolor efter en pilotstudie 2016.

På Torsviks skola är digitala prov redan en del av vardagen, berättar rektor Sara Carlson.  

  – Vi lät eleverna skriva digitalt på det nationella skrivprovet även förra året. Det har redan varit möjligt i några år och det underlättar genomförandet betydligt. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt, och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet. Så är det i hela kommunen. Det innebär en extra kostnad, men det tror jag ändå att det är värt eftersom det fungerar bra.

Hela processen kring nationella prov borde vara digital

Sara Carlson

Torsviks skola är en av Skolverkets 100 testskolor, och som en del av det arbetet har man nyligen genomfört LIKA. Det finns alltså en tydlig bild av hur ledning, infrastruktur, kompetens och användning ser ut på skolan och vad som behöver göras för att komma vidare. Skolverket har också informerat om vilka tekniska krav och andra förutsättningar som gäller under testperioden, säger Sara Carlson.

  – Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen, så därför kände vi oss säkra på att det inte skulle bli några problem under skrivprovet i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle och provtjänsten fungerade utan problem.

Egentligen är det nog nästan enklare och ger färre problem att skriva nationella prov digitalt än att göra det på papper, menar Sara Carlson.

  – Vi slipper allt strul med pennvässare, suddgummi och annat som kan skapa oro i klassrummet. Men det är förstås mycket som ska säkras upp. Alla måste vara på plats 09:00 när provet startar, det ska vara ordning och reda och tekniken måste fungera. Vi har en it-tekniker på skolan som snabbt kan hjälpa till om det behövs, men vi är vana vid att arbeta digitalt och oroar oss inte för det. Vi oroar oss egentligen nog mer för att provet ska spridas i förväg. Det sker ju tyvärr nästan varje gång numera. Enda sättet att hindra det är att göra hela processen kring nationella prov helt digital.

Provtjänsten är den svaga länken

Kungsbacka och flera andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov tio dagar innan skrivprovet i svenska i mars. Testet föll väl ut och allt kändes tryggt, men trots det kraschade tjänsten när provet väl genomfördes. Ett mindre kaos uppstod på de flesta av kommunens skolor när elever inte kunde genomföra och lämna in sina texter som planerat. Det mesta löste sig ändå och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.

Vid det nationella skrivprovet i engelska i april fungerade det nästan till hundra procent, men det återstår fortfarande en del utmaningar, säger Cecilia Hasselberg.

  – Det är många bitar som ska fungera: nätet, elevernas datorer och ipads, provtjänsten, och så vidare. Med andra ord räcker det med lite krångel någonstans för att det inte ska gå som det är tänkt. Många skolor i Kungsbacka använder ipads, och de elever som har en sådan drabbades i högre grad av problemen i mars än de som har en laptop. Den digitala kompetensen bland lärare och elever varierar ganska mycket, vilket kan bidra till att det blir besvärligt när det uppstår tekniska problem.

I Skellefteå skrev nästan 800 elever det nationella skrivprovet i mars, och det gick alldeles utmärkt, säger Maria Hurtig.

  – Jag tror att det främsta skälet till att allt gick vägen var att vi hade förberett oss väldigt noggrant. Det enda som vi egentligen inte hade någon kontroll över var den provtjänst som vi använder. Därför kontaktade vi dem tidigt för att se till att vi hade den senaste versionen av programvaran och att allt var som det skulle. Företaget tog sin uppgift på allvar och delade med sig av tips och tricks som gjorde det lättare. En bra dialog med leverantören är en viktig del av förberedelsearbetet som inte får glömmas bort.

Kungsbacka följer upp och arbetar vidare

I Kungsbacka finns det förstås en viss besvikelse över att inte allt fungerade i mars, men många är också glada över att det mesta trots allt fungerade och att förberedelserna var omsorgsfullt planerade, påpekar Åsa Blide Larsson.

  – Vi har följt upp det som hände och analyserat vad vi behöver göra framöver. En viktig slutsats är att vi behöver påskynda ett sedan tidigare planerat skifte till laptop för elever i grundskolans senare år.

Cecilia Hasselberg

Det är förstås aldrig bra när elever drabbas, tillägger Cecilia Hasselberg. Man kan nästan ta på stämningen ute på skolorna när det är nationellt prov. När den här typen av problem inträffar skapar det mycket oro, inte minst bland elever med behov av särskilt stöd.

  – Hela situationen när det blinkar error, skrivytan blir vit och eleverna oroar sig över om texten är raderad och får fortsätta skriva för hand, är förstås oacceptabel. Nu tror jag ändå att vi kommer att landa väl, men det blev en betydligt sämre start än vad vi hade förväntat oss.

Skolverket borde ge tydligare riktlinjer

När digitala nationella prov blir obligatoriska, sätter det press på organisationen och på medarbetarna, menar Maria Hurtig.

  – Det blir en helt annan nivå på kraven när alla lärare i svenska och engelska i årskurs 9 måste göra det här. Men jag tycker att det fungerade bra. Vi skickade ut en enkät efter provet i mars, och då fick vi ett mycket gott betyg: 6.36 på en sjugradig skala. Lärarna kände sig väl förberedda, nätet fungerade och de problem som uppstod gick att hantera. Jag tror inte att vi kunde ha gjort det bättre än vad vi gjorde och vi vilar tryggt i det.

Det är dock ett problem att Skolverket inte kan ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt, tillägger Maria Hurtig.

– När Skolverket ställer tekniska krav, måste man kunna ge tydlig vägledning om vad man ska göra om det går åt skogen. Vi hade samtal med Skolverket om vad vi skulle göra om vi får tekniska problem och hur en plan b skulle kunna se ut. Men de kunde bara ge allmänna och ganska otydliga råd. Det behövs bättre besked om vad som ska göras om tekniken kraschar. Annars blir provet inte likvärdigt.

Cecilia Hasselberg instämmer i att det är ett problem som måste tas på allvar. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat, menar hon.

  – Det behövs konkreta råd om vad som är okej att göra. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Hur såg det egentligen ut våren 2019 när de första digitala skrivproven skrevs? Vad fungerade? Vad fungerade inte? Vad beror det på? Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *