Distansundervisning och likvärdighet, materialisering av data och geografiskt tänkande med digitala verktyg

Vad krävs för att distansundervisningen ska fungera för alla elever?

Distansundervisningen under coronapandemin har inneburit utmaningar för både lärare och elever på landets gymnasieskolor. Vad betyder det för skolans kompensatoriska uppdrag och alla elevers rätt till en likvärdig utbildning? Erik Winerö, förstelärare i digitalisering på Lerums gymnasieskola, Karin Eriksson Johansson, programrektor för humanistiska programmet samt barn- och fritidsprogrammet på Katedralskolan i Uppsala och Johnny Andersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), delar med sig av vårens upplevelser och erfarenheter i en artikel på Skola Hemma, som publicerades tidigare idag.

Erik Winerö konstaterar bland annat att skolans kompensatoriska uppdrag och alla elevers rätt till en likvärdig utbildning sätts på prov under en sådan här kris. Dessutom riskerar befintliga ojämlikheter att förstärkas när eleverna studerar hemma. Några elever har i princip ett eget kontor hemma, där de kan studera i lugn och ro, medan andra sitter i en trång lägenhet med en stor familj. I normala fall kan skolan i viss mån kompensera för de här skillnaderna, men det stödet går många elever miste om under coronapandemin.

Det är också viktigt att förstå att alla elever inte har snabbt bredband hemma, påpekar han. De kan därför få problem när läraren undervisar synkront, och det blir ännu svårare om flera syskon har lektion samtidigt. Därför är det av stor betydelse att läraren kombinerar synkron och asynkron undervisning. Då kan eleverna att arbeta i sin egen takt, utifrån sina förutsättningar. En avgörande faktor är att läraren är klar och tydlig i sina instruktioner. Då blir undervisningen mer tillgänglig för elever med särskilda behov, utan att några särskilda anpassningar behöver göras.  

Karin Eriksson Johansson berättar att Katedralskolan i Uppsala sedan några år tillbaka arbetar med att utveckla bedömningsgrundande undervisning. Det innebär, kort sagt, att läraren ska arbeta med elevernas lärande i skolan och att alla uppgifter som ska bedömas ska göras färdiga på lektionerna. Det här sättet att tänka och undervisa har passat bra under våren, när undervisningen har skett på distans. Lektionerna har det för det mesta varit i realtid med videomöten, där eleverna emellanåt arbetar på egen hand. 

Lärarna har varit tydliga med att det handlar om att arbeta på lektionerna. Det är ett avgörande skäl till att distansundervisningen har fungerat, menar Karin Eriksson Johansson. Andra viktiga skäl är bland annat att lärarnas kollegiala lärande redan var igång och att det sedan tidigare finns en väl inarbetad grundstruktur på skolan som underlättar kunskapsdelning och samarbete. 

Elevhälsan på Katedralskolan har under våren satt extra fokus på de elever som riskerar att halka efter. De elever som verkligen behöver, har kommit till skolan och fått undervisning i mindre grupper. En del av de som har kommit är elever som egentligen inte har behov av specialundervisning, men de kände att de inte klarade av att studera på egen hand hemma. Därför fick de komma till skolan ändå.

Just nu arbetar SPSM med att analysera gymnasieskolornas samlade erfarenheter av distansundervisningen. Ambitionen är både att hjälpa skolorna med den fortsatta digitaliseringen och att förbereda dem inför möjliga stängningar av skolans lokaler framöver, berättar Johnny Andersson. Bland annat tar man reda på vad som har fungera respektive inte fungerat och vad det beror på och man undersöker också hur distansundervisningen bör bedrivas för att den ska fungera så bra som möjligt för alla elever. 

Johnny Andersson betonar att det även viktigt är att förmedla att den nätbaserade undervisningen inte handlar om effektivisering och kostnadsbesparingar. Behovet av lärare minskar inte, utan att det snarare är tvärtom. Det krävs mer personal för att hantera den här typen av undervisning på ett bra sätt. Samtidigt vill SPSM försöka lyfta fram värdet av en väl fungerande lärmiljö när undervisningen sker över nätet. Inte minst är det viktigt att understryka  behovet av de mellanmänskliga kontakterna. Undervisningen måste inte alltid ske i klassrummet, men det är nödvändigt att utveckla arbetsformer och arbetssätt som håller minst samma kvalitet.

Materialisera personliga data för att öka förståelsen

Luci Pangrazio forskar om digitala kompetenser på Research for Educational Impact på Deakin University, Melbourne. Under tre år har hon arbetat med projektet Smart Kids tillsammans med Lourdes Cardozo Gaibisso, som forskar i pedagogik på Universidad ORT Uruguay i Montevideo. De har tillsammans undersökt hur man kan arbeta för att utveckla en bättre förståelse av personliga data och dess värde för barn mellan 8 och 12 år. 

Inom ramen för projektet utvecklades appen FriendSend, som fungerade som en vanlig chattapp, men som också samlade in och analyserade mängder med data om eleverna, bland annat om var de befinner sig, vilka de kommunicerar med och var de rör sig. Med andra ord fungerade FriendSend på ungefär samma sätt som de appar som de flesta barn använder till vardags.

Genom att visa och förklara för barnen hur FriendSend fungerar, blev barnen mer medvetna om hur data samlas in och kan användas i kommersiella och andra syften. Bland annat visualiserades informationen på karta, vilket gjorde det hela mer tydligt och gripbart. Att förstå hur den här typen av sociala medier fungerar och att blir mer medveten om personlig integritet och värdet av att skydda sina personliga data, är en viktig del av den medie- och informationskunnighet som alla behöver.

Smart Kids visade tydligt på betydelsen av att visualisera, konkretisera och “materialisera” data för att göra det lättare att förstå hur insamling, analys och användning av personliga data går till och vad det innebär. Nu har Luci Pangrazio inlett ett nytt, tvärvetenskapligt forskningsprojekt – Materialising Data – som är en  del av hennes post doc-projekt på Deakin University. Under vägledning av sin mentor, professor Julian Sefton-Green, ska hon tillsammans med en konstnär och en programutvecklare undersöka hur man på olika sätt kan materialisera data för att öka den här typen av kritisk förståelse.  

Geografiskt tänkande och digitala verktyg

Sofie Nilsson, lärare på Vålbergsskolan i Karlstads kommun, som bland annat undervisar i geografi för åk 7-9, har just avslutat det tredje året av fyra på Forskarskolan för undervisningens digitalisering (Fundig) vid Karlstads universitet. Hennes lic-avhandling handlar om hur  högstadielärare i geografi planerar, genomför och följer upp sin undervisning kring geografiskt tänkande (geospatial thinking) i en digital undervisningskontext. Hur kan högstadielärare utveckla sin undervisning med hjälp av digitala verktyg för att bredda elevernas uppfattning av omvärlden?

Geografiskt tänkande är både ett fält inom den geografididaktiska forskningen och ett praktiskt analysredskap som kan användas i undervisningen. Det handlar om att förstå och att bilda sig en uppfattning om hur världen ser ut, såväl ur ett naturgeografiskt som ett samhällsgeografiskt perspektiv. Eleverna ska lära sig att använda och tolka information, statistik, kartor, bilder, och så vidare. 

Avhandlingen kommer att bestå av två delar. I den första delen, som baseras på en enkät bland geografilärare på högstadiet i Region Värmland, ges en bild av hur lärare arbetar med digitala verktyg i sin undervisning, med särskilt fokus på geografiskt tänkande. Den andra delen är en en fördjupad studie av lärares planering av undervisning i geografiskt tänkande med hjälp av olika digitala verktyg. 

Veckans tips

I dagens läge kan det vara en väl så besvärlig utmaning att samla kollegor för att utbyta tankar och erfarenheter. Men den här typen av möten och sammankomster måste naturligtvis inte äga rum rent fysiskt, utan kan lika gärna ske över nätet. 

Fredrik Johansson och Helena Jeppsson, som båda är förstelärare inom vuxenutbildningen i Malmö, berättar på Pedagog Malmö om hur de under våren arrangerat TeachMeets som videokonferenser över nätet. De beskriver hur de har gått tillväga, pekar på några viktiga fördelar och beskriver kortfattat innehållet på det TeachMeet som arrangerades för någon vecka sedan. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *