Digitala lärresurser i Finland, stödundervisning på distans samt gymnasiesärskolan under pandemin

Digitala lärresurser i den finska skolan

Utbildningsstyrelsen i Finland konstaterar att skolstängningarna och övergången till distansundervisning under coronapandemin har förändrat lärares relation till digitala lärresurser i undervisningen. Just nu förbereder man en kartläggning av hur undantagstillståndet påverkat digitaliseringen av den finska skolan. Ett viktigt skäl till detta är att man vill se vad som behöver göras för att stödja den fortsatta utvecklingen.

I måndags presenterade Utbildningsstyrelsen en enkätbaserad rapport som ger en inblick i vilka digitala lärresurser som fanns och användes i den finska skolan, från förskolan till och med gymnasiet, före pandemin. Här ger även lärare, rektorer och förvaltningstjänstemän sin syn på morgondagens lärresurser och vad som krävs för att de ska komma till nytta i undervisningen.

Rapporten visar att 92% av lärlingsutbildningarna och 75% av grund- och gymnasieskolorna hade tillgång till en digital lärplattform, och att den användes av de flesta lärare. På lärlingsutbildningarna var det knappt 20% som inte använde den tillgängliga lärplattformen och i grund- och gymnasieskolan handlade det om 10%. Eleverna använde lärplattformen till att lämna in sina uppgifter. I viss mån drog gymnasieskolorna nytta av Studentexamensnämndens digitala provsystem Abitti för elevernas prov i olika ämnen.

I förskolan undervisade man mest med olika lekar och spel, och ibland användes olika digitala spel för att träna bokstäver och siffror. Tryckta och digitala läromedel från olika förlag utgjorde stommen i undervisningen i grund- och gymnasieskolan, kompletterad med bland annat spel och andra texter. På lärlingsutbildningarna var det betydligt vanligare att lärarna utformade egna digitala läromedel och gjorde dem tillgängliga i skolans lärplattform. En del av detta var material som eleverna kunde arbeta med på egen hand.

Knappt hälften av lärarna använde lärandeanalytik (learning analytics), det vill säga analys av insamlade data som beskriver elevernas kunskaper och lärande, när de utformar undervisningen. Det främsta skälet till att de inte gjorde det, var att den tekniska möjligheten inte fanns. Det här sättet att arbeta var vanligast i gymnasieskolan, där 64% av lärarna angav att de någon gång arbetat med lärandeanalytik.

När det gäller framtidens läromedel, fanns en allmän önskan bland respondenterna att de skulle vara med modulärt uppbyggda och möjliga att anpassa efter elevers varierande kunskaper och behov. Flera efterlyste även adaptiva läromedel, som drar nytta av lärandeanalytik och AI. Samtidigt påpekades att tryckta läromedel kommer att finnas kvar även när lärmiljöerna till stor del är digitala. Det pedagogiska behovet avgör vilken typ av material som är lämpligt att använda.

Lärarna menade också att de behöver lära sig mer om hur de kan dra nytta av de pedagogiska möjligheter som digitala läromedel och andra lärresurser öppnar för i undervisningen.

Stöd på distans för att hjälpa elever som halkat efter under pandemin

I slutet av april tog Spaningen upp undersökningar från England, som pekar på att de pågående skolstängningarna leder till att kunskapsskillnaderna mellan elever från olika socialgrupper ökar. Ett viktigt skäl till detta är den bristande likvärdigheten när det gäller tillgång till digitala resurser. Hit räknas både lär- och kommunikationsplattformar, datorer och anslutning till Internet.

För att råda bot på detta, har regeringen beslutat att satsa drygt 100 miljoner pund på att ge bättre förutsättningar för fjärr- och distansundervisning för de grupper av elever i den engelska skolan som annars riskerar att halka efter. 

Andra satsningar är också på gång. I onsdags presenterade Education Endowment Foundation (EFF) en rapport som tydligt visar att det finns risk för att kunskapsklyftan börjar växa. Därför föreslår man satsningar på hjälp och stöd för att hjälpa de elever som halkat efter, nu när skolorna ska öppna igen. 

EFF har tillsammans med sin systerorganisation Sutton Trust, stödorganisationen Impetus och innovationsstiftelsen Nesta precis startat ett pilotprojekt kring distansundervisning. Syftet är att undersöka om stöd och hjälp över nätet kan hjälpa elever från utsatta grupper att komma på banan igen. Forskning visar att enskild undervisning och undervisning i mindre grupper i det fysiska klassrummet är bra sätt att hjälpa elever som halkat efter att komma ifatt. Däremot finns det inte särskilt mycket kunskap om i vilken grad distansundervisning kan hjälpa i det här avseendet, eller vilka förutsättningar som krävs för att det hela ska fungera.  

Pilotprojektet ska omfatta 1600 elever och modeller från fyra olika organisationer kommer att testas:

Action Tutoring, som ger stödundervisning till behövande elever med hjälp av volontärer, kommer att ge undervisning över nätet i kärnämnen till upp emot 100 elever i tre engelska städer. Action Tutoring ser detta som en förberedelse inför en mer omfattande egen satsning på stödundervisning på distans under hösten.

Mytutor är en etablerad tjänst för distansundervisning, som erbjuder enskild undervisning av utvalda stldpersoner som studerar på högskolan. Man kommer att ge upp till 1000 elever den här möjligheten under pilotprojektet. 

The Access Project, som arbetar med att ge elever från missgynnade miljöer stöd och personanpassad undervisning på skolan, kommer att testa att arbeta med det här på distans. 440 elever kommer att erbjudas den här formen av stöd

The Tutor Trust ska bygga vidare på sin egen pilotstudie, som genomfördes efter påsklovet, och erbjuda ett hundratal elever enskild stödundervisning på distans. 

Pilotprojektet kommer att utvärderas av NatCen Social Research

Gymnasiesärskolan har saknat klara riktlinjer under coronapandemin

Gymnasiesärskolans rektorer har haft en besvärlig tid under vårens coronapandemi. Ibland har det varit svårt att få tydliga besked om vad som gäller, och de har i stor utsträckning varit tvungna att improvisera och pröva sig fram. Det konstaterar Emma Rosengren, rektor för Foucaultgymnasiet i Södertälje, i en längre artikel som publicerades på Skola Hemma igår.

När regeringen den 17 mars rekommenderade landets skolhuvudmän att stänga gymnasieskolornas lokaler för undervisning tills vidare, framgick det först inte att gymnasiesärskolorna skulle förbli öppna. Skälet är att en del av eleverna inte kan tillgodogöra sig distansundervisningen tillräckligt bra och för en stor andel av dem är det väldigt viktigt att följa rutiner. Därför gäller det att se till att skolgången kan upprätthållas.

Men alla föräldrar och elever köpte inte det resonemanget. De undrade om skolan verkligen var en säker miljö att vistas i. Det fanns också en oro för att ta sig till skolan med offentliga transportmedel. Hur stor var egentligen risken för smittspridning på bussar och tåg? Kanske var det ändå säkrast att stanna hemma?  

Socialstyrelsen identifierade vilka befolkningsgrupper som löper störst risk att drabbas av särskilt allvarliga sjukdomsförlopp när de drabbas av coronaviruset. I deras rapport nämns bland annat personer med en kombination av intellektuell funktionsnedsättning och rörelsehinder. Samtidigt påpekas att ålder är en viktig faktor. För yngre personer bedöms risken vara mindre. Men gymnasiesärskolans äldsta elev är 24 – hur ska man tänka då?  

Varken Folkhälsomyndigheten eller Skolverket gav någon vägledande information kring hur man ska tänka kring den här gruppen av unga vuxna. Det fanns inga tydliga svar. Emma Rosengren kontaktade därför Skolverket på Twitter och förde en dialog med dem där.

Särskolans lokaler är inte stängda och närvaro är fortfarande gällande norm, men elever som får intyg av sin läkare att de inte bör vistas i skolan av hälsoskäl beviljas ledighet. Lärarna försöker samtidigt undervisa på distans så mycket som möjligt. Eftersom det rör sig om ungdomar på en tidig utvecklingsnivå, är det dock svårt att få distansundervisningen att motsvara de 25 timmar i veckan som de har rätt till.

Under våren har det fungerat bra att få löpande stöd och vägledning från Skolverket via Twitter, menar Emma Rosengren, men inför hösten är det viktigt att få mer vägledning av myndigheterna, så att det blir rätt för eleverna. De måste både ha rätt till utbildning och rätt till hälsa.

Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform. Går det att hitta andra vägar för eleverna än tvingande närvaro på plats i skolan? Vad är möjligt att göra?

Veckans tips

I tisdags kom avsnitt 25 av Lotta Davidson-Basks och Klara Önnerfälts skolbibliotekspodd Flödet. Största delen av avsnittet ägnas åt en intervju med Gustav Fridolin.

Just nu utreder Gustav Fridolin och hans medarbetare, på uppdrag av regeringen, vad som behöver göras för att stärka skolbibliotekets roll i undervisningen samt vilka åtgärder som krävs för att se till att alla elever verkligen får en likvärdig tillgång. Han ska även föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller skolans läromedel. Resultat av utredningen ska presenteras senast 30 november. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *