Coronapandemin, edtechbranschen och skolans digitalisering

Coronapandemin har förändrat vardagen och verksamheten för den svenska skolan och dess närstående aktörer. Hur har edtechbranschen påverkats? Hur ser samarbetet med skolan ut? Kommer den digitala skolutvecklingen att underlättas av vårens erfarenheter?  

Den ideella branschorganisationen Swedish Edtech Industry samlar sedan tre år tillbaka små och stora bolag inom edtechbranschen. Det övergripande målet är utveckla branschen och att bidra till att skolan och resten av utbildningssystemet på bästa sätt kan dra nytta av den snabba digitala utvecklingen. 

Användningen av digitala tjänster ökade dramatiskt under våren 

När RISE i början av mars tog initiativ till satsningen Skola Hemma, hörde Swedish Edtech Industry till de organisationer som direkt gick med i samarbetet. Skolan behövde hjälp med att hantera coronapandemins konsekvenser, och här kunde edtechbranschen ge värdefulla bidrag, säger Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry. 

  – I Danmark, Finland och Norge stängde man ner hela skolverksamheten några dagar innan den svenska regeringen beslutade att gymnasieskolan skulle stänga sina lokaler för undervisning. Vi tog därför snabbt kontakt med våra systerorganisationer i de tre länderna för att lära av deras erfarenheter. Övergången till distansundervisning hade lett till en enorm trafikökning och många plattformar och tjänster hade blivit kraftigt överlastade. Vi rekommenderade därför våra medlemsbolag att börja investera i teknisk kapacitet och att öka supportverksamheten. De kom igång innan stängningen trädde i kraft, och det gjorde att den nya situationen kunde hanteras.

Det blev en dramatisk ökning av användningen under hela våren – i vissa segment handlar det om en tiodubbling – och nya användare tillkom hela tiden, berättar Johanna Karlén, kvalitetschef på Swedish Edtech Industry.

  – Allt fungerade, trots det extrema läget, eftersom bolagen fortsatte att investera i kapacitetsökning och support. De ställde även om sig internt för att vägen från beställning till leverans skulle bli så kort som möjligt. Kommunikations- och lärplattformar samt digitala läromedel är de områden som har ökat mest.

Tekniken skalades upp och supporten stärktes när digitala läromedel blev gratis

Många läromedelsförlag, bland annat Gleerups, erbjöd landets skolor att prova deras digitala läromedel utan kostnad under resten av vårterminen. Initiativet ledde till att användarna snabbt strömmade till, men tekniken kunde skalas upp i takt med ökningen utan några nämnvärda problem, säger Lars Åkerblom, vice vd på Gleerups.

  – Den stora mängden nya användare betydde att vi fick lägga mycket tid och energi på olika stödtjänster, för att hjälpa dem att komma igång. Eftersom vi inte kunde besöka skolorna, fick vi skapa lösningar som fungerar på distans. Vi producerade bland annat instruktions- och rådgivningsfilmer, som beskriver hur man kan arbeta med distansundervisning med olika läromedel och i olika ämnen.

De svenska lärarna lyckades ställa om bra och eleverna tog också situationen på allvar. Det är verkligen imponerande att en organisation med drygt en miljon människor lyckades ställa om på så kort tid, tillägger Lars Åkerblom. 

  – Tyvärr fungerade det inte lika bra överallt. En del huvudmän var väl förberedda med lärplattformar och digitala läromedel och hade lärare med en god digital kompetens. Andra blev helt tagna på sängen och fick närmast agera i panik.

Akut kompetensutveckling krävdes för att få fart på distansundervisningen

Atea är traditionellt en hårdvaruleverantör till skolan, men den verksamheten skulle inte fungera om man inte samtidigt arbetade med olika former av kompetensutveckling. Det är dessutom en del som hela tiden fortsätter att växa, säger Örjan Johansson, chef för affärsområdet skola på Atea. 

  – Jag skulle tro att de svenska skolorna i genomsnitt ligger på sex eller sju på en tiogradig skala när det gäller tillgång till teknik och tillräcklig förståelse för att dra nytta av den i sin verksamhet. Tio procent ligger i framkanten och ungefär lika många har halkat efter. Det finns alltså utrymme för utveckling och förbättring! Under våren fördubblades efterfrågan på kompetensutveckling, alltifrån hur tekniska lösningar och program kan användas i undervisningen till hur skolledare ska tänka strategiskt och planera långsiktigt. På många håll hade man tillgång till de lösningar som man skulle använda, men hade inte riktigt kommit igång innan pandemin slog till.

Online Partner, som är specialister på Googles olika molnbaserade lösningar, hjälper skolor med att förstå och använda de tekniska möjligheterna för att utveckla sin dagliga verksamhet. I mars, när det fortfarande var osäkert i vilken grad skolorna skulle stänga ned, var det ett väldigt tryck från hela skolområdet, berättar Daniel Johansson, skolansvarig på Online Partner. 

  – Det blev en aning lugnare när det stod klart att det bara var gymnasieskolorna som skulle gå över till distansundervisning. Men där var behovet stort på många håll. Bland annat behövde lärarna lära sig hur man möter eleverna i videosamtal över nätet. För de allra flesta var det här en helt ny situation. Vi har länge trummat för att lärarna ska lägga allt sitt material i Google Classroom och använda videosamtal för att möta hemmasittare och för att hjälpa elever som är sjuka. De som nappat på det här, kunde bara köra på. För de andra blev det en uppförsbacke innan de kom igång.

Den digitala mognaden och den didaktiska medvetenheten har ökat

Vårens erfarenheter har lett till att huvudmän och skolor har fått en större digital mognad. De har också fått en bättre förståelse för att samspelet mellan skolan och edtechbolagen blir allt viktigare för att skolans verksamhet ska fungera, säger Johanna Karlén. 

  – Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vårens insatser skedde i panik. Det fanns inte tillräckligt med tid att planera och tänka till kring hur distansundervisningen skulle gå till, utan det var bara att tuta och köra. Därför är det inte heller så konstigt att det ibland har blivit fel och att allt inte har fungerat som man tänkt sig. Men jag hoppas ändå att coronapandemin leder till en djupare allmän diskussion om hur undervisning kan och ska bedrivas.

Huvudmän, skolor och lärare börjar inse att man behöver tänka på andra sätt kring didaktik och metodik för att få en distansundervisning som håller en god kvalitet, säger Jannie Jeppesen.

  – Det har också blivit tydligt att det krävs insatser för att minska de skillnader som finns, både mellan skolor och mellan elever. Inte minst är det viktigt att myndigheter och organisationer finns tillgängliga för att ge stöd och råd åt huvudmän och skolor som behöver hjälp med att ta nästa steg.

Utvecklingen accelererade – nu gäller det att värna likvärdigheten

Redan nu står det klart att en utveckling som normalt brukar ta två till tre år, klarades av på tre månader i våras, menar Lars Åkerblom. Ännu är det för tidigt att säga om accelerationen fortsätter eller om det blir en återgång till en lugnare takt, men det har skett ett kliv framåt som kommer att bli bestående.  

  – Lärare fick på allvar fick upp ögonen för de fördelar som digitala läromedel kan ge i undervisningen. De ger en röd tråd genom undervisningen och fungerar som ett stöd för läraren. Det blir lättare att planera undervisningen och anpassningen till olika elevers behov underlättas. Samtidigt kan läraren att gå över till en mer kvalificerad lärarroll. Förklaring och genomgång av grundläggande begrepp finns i form av filmer, som eleverna kan se vid behov. Men det gäller att se till att det här blir tillgängligt för alla elever. Det kan inte vara upp till den enskilde huvudmannen eller skolan. Likvärdigheten måste värnas.

Från gratisanvändare till kunder

Edtechbolagen hade en avgörande roll i arbetet med att se till att undervisningen kunde fortsätta ungefär som vanligt, trots att gymnasieskolornas lokaler var stängda, säger Jannie Jeppesen. Men Sverige har, till skillnad från våra nordiska grannländer, inte gett något ekonomiskt stöd. Många bolag har gjort stora investeringar för att öka den digitala kapaciteten, men kostnaderna för det här har de fått bära själva.

  – Knäckfrågan för de som arbetar med digitalt innehåll är förstås hur man förvandlar gratisanvändarna till betalande kunder. Många nystartade företag i det här segmentet  fick massor med nya kunder, men intäkterna försvann helt och kostnaderna skenade iväg. Hur ska de hantera det här? Än så länge är det omöjligt att säga hur det här kommer att påverka branschen, såväl på kort som på lång sikt.

För Gleerups del råder det ingen tvekan om att vårens gratissatsning var en god idé. En stor del av de som provade på i våras, har valt att bli kunder, säger Lars Åkerblom. 

  – Vuxenutbildningen undervisar till stor del på distans under hösten och många gymnasieskolor bedriver också delvis undervisningen på distans. Med andra ord finns det ett behov som måste tillgodoses. Det är också viktigt att tänka på att läromedelskostnaderna i genomsnitt inte uppgår till mer än drygt en halv procent av den totala skolbudgeten. De eventuella besparingar som krävs, görs därför sannolikt inom andra områden. Digitala läromedel är ett bra sätt att säkra kvaliteten i skolan till en extremt liten kostnad. En liten ökning av läromedelsbudgeten kan därför få väldigt stora effekter.

Hur kommer den närmaste framtiden att se ut?

Vad kommer att hända med skolans digitala utveckling efterhand som pandemin klingar av? Kommer vi att återgå till det tidigare normalläget eller kommer det att uppstå ett nytt? Daniel Johansson konstaterar att det säkert finns några lärare som längtar tillbaka, men de flesta vill säkert dra nytta av sina nyvunna erfarenheter. Pendeln har svängt, både strukturellt och metodiskt.

  – När lärare upptäcker nya fördelar, släpper de inte taget. Vi kommer att fortsätta fungera som bollplank för skolor som arbetar med digital utveckling och som vill komma vidare. Vår utmaning är snarare att hinna med alla som behöver hjälp. Vi kan erbjuda lösningar som skolan behöver och det gör att vi hela tiden kan växa. Den upplevelsen delar vi med våra konkurrenter och samarbetspartners.

Nu börjar digitaliseringen bli en integrerad del av skolans verksamhet. Ständig förändring är det enda som kommer att vara konstant framöver, menar Örjan Johansson. Det innebär i sin tur att Atea kommer att få mycket på sitt bord framöver från både små och stora huvudmän, alltifrån hårdvaruinköp till pedagogisk kompetensutveckling och strategisk planering.

  – Men det är viktigt att komma ihåg att det tar tid och kräver mycket arbete för att förändra skolans verksamhet. Det är mycket lättare att utveckla en självkörande bil. Den följer färdiga regelmönster och det går att samla in mängder med detaljerade data som kan användas i utvecklingsarbetet. Skolan är betydligt mer komplex och svårförutsägbar, samtidigt som det inte alls finns lika mycket data att bygga vidare på. Men under de kommande fem åren kommer det att ske genomgripande förändringar, det är jag helt övertygad om!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *