Kategori: Blogginlägg

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

SELFIE Forum

4-5 april samlades 180 inbjudna deltagare från hela Europa på konferensen SELFIE Forum i Madrid. Såväl beslutsfattare och departmentstjänstemän som forskare, skolledare, lärare och elever deltog. Syftet med konferensen var att diskutera och byta erfarenheter kring självskattningsverktyget SELFIE, som utvecklats av EU:s forskningscenter JRC och som lanserades 25 oktober förra året. Det är tillgängligt på samtliga 24 officiella EU-språk, däribland svenska.

SELFIE står för Self-reflection tool for digitally capable schools och kan jämföras med självskattningsverktyget LIKA, som tagits fram av SKL. Med hjälp av det webbaserade verktyget är det möjligt att se hur det går med skolans digitalisering, vad som fungerar och var man behöver satsa mer. De områden som täcks in är desamma som de sju nyckelelementen i DigCompOrg, EU-kommissionens ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer.

I SELFIE deltar både skolledare, lärare och elever i självskattningen, och all datainsamling är anonym. Verktyget är tillgängligt för alla medlemsländer och tanken är att den aggregerade datan ska ge en samlad bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i hela EU. SELFIE är en av elva punkter i den digitala handlingsplan för skolan som EU-kommissionen presenterade i början av förra året. En regelbunden analys av läget och ett strategiskt uppföljningsarbete kan hjälpa Europas skolsystem att hantera digitaliseringen på ett bra sätt

PÅ SELFIE Forum konstaterades att medlemsländerna behöver samarbeta för att möta de stora utmaningar som skolan står inför. Det är det bästa sättet att skapa en stark och hållbar utveckling. Spridning av goda erfarenheter är en central del av det arbetet och här kan SELFIE fungera som ett hjälpmedel för att skapa kollektiv kunskap. Deltagare från Italien pekade på behovet av att arbeta med nätverk, regionalt, lokalt, nationellt och över hela Europa, för att göra skolorna medvetna om nyttan och värdet med SELFIE.

Självskattning är bara det första steget. Det allra viktigaste är de steg som följer närmast efter: att fram en konkret handlingsplan, att genomföra den i praktiken och att sedan följa upp den. För att underlätta detta har INTEF i Spanien tagit fram en kostnadsfri MOOC som är öppen för alla intresserade: Digitally Competent Educational Organisations. MOOC:en är på engelska och pågår från 16 april till 28 maj.

Digitala lärmiljöer

I början av förra veckan lanserade det oberoende forskningsinstitutet Ifous det treåriga FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning.

Tillsammans med sju svenska skolhuvudmän och Ålands landskapsregering ska Ifous undersöka hur möjligheterna att undervisa över nätet kan användas på bästa sätt i skolan. Det nya programmet bygger vidare på Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever, som Ifous drev 2016-17 tillsammans med RISE och Umeå universitet.

Charlotta Hilli, som är universitetslärare på Åbo Akademi, är forskningsansvarig. Hon disputerade i september 2016 på avhandlingen Virtuellt lärande på distans, som analyserar gymnasieelevers erfarenheter av att lära i en virtuell miljö och även lyfter fram främjande och hämmande faktorer.

Forsknings- och utvecklingsarbetet kommer att genomföras i ett tätt samarbete med grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Tillsammans med lärare och elever ska forskarna ta fram, tillämpa och utvärdera olika arbetssätt och metoder som kan användas i fjärr- och distansundervisning. Kanske kan det här vara ett sätt att hantera lärarbristen, som ju är en av skolans största utmaningar under de kommande åren.

Att programmera

Häromdagen tog Spaningen upp Skolverkets nya webbaserade kurs Att programmera, som Niklas Carlborg och Marcus Tyrén på RISE ICT har varit med och utvecklat. Den primära målgruppen är lärare som undervisar i matematik och teknik i årskurs 4 till 9 och på gymnasiet, men alla intresserade lärare är välkomna att anmäla sig.

Att programmera inleds med en introduktion som beskriver och förklarar viktiga koncept och begrepp. Därefter följer tre olika spår: Det första spåret handlar om det blockbaserade programspråket Scratch. Det andra spåret, som utvecklats av Niklas Carlborg och Marcus Tyrén, handlar om micro:bit, en enkel enkortsdator utan eget operativsystem som kan styra och samverka med elektronik och allt annat som leder ström. Micro:bit kan både programmeras med blockbaserade och textbaserade programspråk som exempelvis Python. Det tredje spåret tar upp grunderna i Python.

Tidigare har det riktats en del kritik mot att kurser i programmering framför allt handlar om matematik. I läroplanen är det ju fler ämnen som lyfts fram, till exempel teknik. Därför är ett av målen med den här kursen att inspirera tekniklärare att komma igång och att koppla programmering till vardagen.

Veckans tips

Memme Chatfield, som är skolbibliotekarie på Årstaskolan, har tillsammans med Ann-Charlotte Måned, skolbibliotekarie på Enskede skola, skapat MIKportalen, en webbplats som ska hjälpa lärare och skolbibliotekarier att utveckla grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd årskursvis efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation genom hela grundskolan.

Det rör sig inte om ett läromedel, utan det handlar om att presentera tankar och idéer kring hur man kan arbeta med medie- och informationskunnighet i klassrummet och på skolbiblioteket.

MIKportalen använder Creative Commons-licensen CC-BY-SA. Med andra ord får allt material användas och spridas så länge upphovsmannen anges. Om materialet utvecklas vidare, vilket är tillåtet enligt licensen, måste det göras tillgängligt på samma villkor.

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Strategi för att stärka digitalisering och edtech i England

I augusti förra året konstaterade utbildningsminister Damian Hinds att det är hög tid att skolan och alla andra delar av utbildningsområdet i England verkligen börjar dra nytta av den digitala utecklingen. Han vände sig samtidigt till edtech-företagen, och menade att de nu har chansen att sätta igång en revolution. I onsdags var det dags för nästa steg: En strategi för att få fart på digitaliseringen och för att ge bättre förutsättningar för edtech-företagen att bedriva sina verksamheter. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund

En viktig del av satsningarna inom utbildningsområdet rör infrastrukturen. Alla skolor och utbildningsanordnare måste få tillgång till ett snabbt och stabilt bredband. Många har även behov av stöd för att genomdriva effektiva upphandlingar och för att hantera it-säkerheten.

Utbildningsdepartementet ska starta ett nätverk av skolor och högre utbildningar i England, där lärare undersöker olika tekniska lösningar och lär av varandras erfarenheter. Ett samarbete med Chartered College of Teaching har bland annat resulterat i en kostnadsfri nätbaserad kurs om pedagogik och edtech. Man stödjer även satsningen LendEd, som drivs av British Educational Suppliers Association. Den här satsningen gör det möjligt för skolor att låna och testa olika typer av hårdvara och program i praktiken innan det eventuellt fattas beslut om inköp.

Satsningarna på infrastruktur och kompetensutveckling kan underlätta för hela edtech-företagen, eftersom efterfrågan på deras produkter och tjänster förväntas öka. Här är det viktigt att det blir tydligt vilka typer av utmaningar som behöver lösas i skolan och på andra utbildningar. Utbildningsdepartementet ska även genomföra olika marknadsstimulerande åtgärder och underlätta för nystartade företag att få finansiering och andra typer av stöd.

En annan central tanke är att få igång ett mer strukturerat samarbete mellan utbildningsanordnarna och edtech-företagen för att få in digtaliseringen som ett naturligt inslag i vardagen. Det tänker departementet bland annat åstadkomma genom att anordna innovationstävlingar inom fem olika områden: administration, examination och bedömning, stöd i undervisningen, flexibel kompetensutveckling och livslångt lärande. Här menar man att en genomtänkt teknikanvändning både kan öka effektiviteten och öppna för helt nya möjligheter. Men det kräver att idéer och lösningar verkligen kan testas och undersökas i det dagliga arbetet.

Nästa steg blir att sätta samman Edtech Leadership Group med representanter från hela utbildningsområdet och från edtech-företagen. Genom ett mer strukturerat samarbete och med ett formellt avtal på plats innan årsskiftet, hoppas utbildningsdepartementet att den digitala utvecklingen ska få ett större genomslag på skolor och andra utbildningar i England.

Utvecklingen av danska gymnasieelevers digitala kompetenser

Att förbereda eleverna på de förutsättningar och krav som gäller i ett alltmer digitaliserat samhälle är en av grunderna i den danska gymnasiereformen 2016. Bland annat är det viktigt att kunna söka och förhålla sig kritiskt till information på nätet, att kunna samarbeta med andra för att lära och lösa problem och att själv kunna skapa och tillgängliggöra innehåll på nätet.

Styrelsen for it og læring på det danska utbildningsdepartementet gav 2017 stöd åt aktionsforskningsprojektet DiDaK – Digital Dannelse og Kompetenceudvikling – som nu är på väg att avslutas. Projektet har letts av Christian Dalsgaard Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier på Århus universitet. Han har tillsammans med sina kollegor och ämneslärare på fem gymnasieskolor tittat närmare på vad eleverna behöver lära sig.

Digital kompetens har i det här fallet delats in i fyra kompetensområden för att lättare synliggöra vad som är viktigt att eleverna lär sig. Det finns fyra korta filmer där Christian Dalsgaard ger en inblick i vart och ett av kompetensområdena.

Ett kompetensområde är operationell kompetens, alltså att kunna använda olika digitala verktyg som ett stöd för sitt eget tänkande och lärande, alltifrån kalkylark till sökmotorer. Eleverna behöver också ha en grundläggande förståelse för hur tekniken fungerar för att kunna använda en kritiskt och för att kunna hantera personlig integritet och säkerhet.

Informationskompetenser är ett annat område. Här handlar det om att kunna använda Internet som en lärresurs och för att lösa problem som de ställs inför i olika ämnen. Det förutsätter bland annat ämneskunskaper, så att eleverna kan formulera bra sökningar och förstå sökresultaten. Men det är också avgörande att kunna lägga upp sökstrategier som gör det möjligt att lösa problemen.

Ett tredje område är deltagarkompetenser, det vill säga att kunna samarbeta med andra över nätet, i och utanför klassrummet, för att lösa problem och för att bygga gemensam kunskap. Det handlar om att möta och att kunna föra en konstruktiv dialog med personer från andra kulturer, med andra perspektiv och värderingar. Här gäller det att förstå och respektera varandra på ett mer principiellt plan och att kunna skriva tillsammans, att kunna korrigera, ge förslag till förbättringar, och så vidare. Det finns mängder av gemenskaper på nätet som kan fungera som viktiga lärresurser, men eleverna behöver lära sig att förstå och hantera dem för att kunna dra nytta av möjligheterna.

Ett fjärde område handlar om att själv kunna producera innehåll i olika genrer och medieformat. I grund och botten handlar det om att kunna läsa och skriva, men nu räcker det inte längre med skriven text. Bild, ljud och film är viktiga uttrycksformer som eleverna måste kunna hantera både som producent och som konsument. Även här är det avgörande att kunna samarbeta med andra, att kunna korrigera och ge konstruktiva förslag. Det gäller både när man gör en film tillsammans eller när man till exempel bidrar till artiklar på Wikipedia.

Projektet kommer inte med några färdiga lösningar på hur undervisningen ska se ut. Forskare och lärare har preliminärt identifierat tolv problem och visat hur de kan lösas rent principiellt. Till exempel visade det sig att elever ofta har lätt för att hitta svar på frågor på nätet, men att de i regel stöter på problem när de ska arbeta mer metodiskt med informationssökning för att lösa ett problem. Därför är det viktigt att lärare utformar uppgifter som kräver att eleverna tränar sig i att tänka strategiskt för att lösa problemet. Hur det ska gå till i praktiken beror både på ämnet och på andra förutsättningar.

Lärare måste själva prova sig fram och se vad som fungerar i deras situation. Forskarnas förhoppning är att de tolv problemen och de principiella lösningarna ska fungera som inspiration och göra det lättare att skapa arbetssätt som fungerar.

Veckans tips

Från 29 april till 12 juni anordnar European Schoolnet Academy MOOC-kursen Social media Literacy for Change. Den vänder sig till lärare och skolledare i hela Europa och är en del av ett ettårigt projekt med samma namn som drivs av Europeiska Skoldatanätets Future Classroom Lab. Den kan också ses som ett viktigt komplement till European Media Literacy Week, som arrangerades för första gången i slutet av mars.

Syftet med projektet och kursen är att göra det möjligt för skolpersonal och elever att förstå och dra nytta av de möjligheter till interkulturella möten, samhällsengagemang, lärande och personlig utveckling som sociala medier skapar.

En viktig del av kursen består i att lärare och skolledare ska skapa en strategi för sin skola som både hanterar risker och möjligheter. Det gör det möjligt att lägga grunden för en användning av sociala medier som kan hjälpa eleverna att utveckla kunskaper och förmågor som är avgörande i ett digitalt och globalt samhälle.

Veckans spaning: Digital övervakning för att motverka fusk och en federal satsning på skolans digitalisering i Tyskland

Veckans spaning: Digital övervakning för att motverka fusk och en federal satsning på skolans digitalisering i Tyskland

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den digitale prøvevagt

I Danmark är de centrala skriftliga ämnesproven på gymnasiet i slutet av läsåret numera digitala. Eleverna hämtar och lämnar in sina provuppgifter på webbplatsen Netprøver, som drivs av utbildningsdepartementet. De externa bedömarna får tillgång till elevernas svar i Netprøver, och här registrerar de också betyget.

Eleverna har tillgång till Internet när de skriver proven, men de får inte använda nätet till något annat än Netprøver, om det inte uttryckligen sägs. Till skillnad från i Norge ska eleverna alltså i regel inte inte använda nätet som resurs när de skriver provet. För det mesta används det enbart för att underlätta administrationen.

Risken för fusk är ett vanligt diskussionsämne, eftersom det anses omöjligt för provvakterna att hålla öga på vad alla elever gör på sina datorer. Efter de digitala ämnesproven i juni 2017, när de använts i skarpt läge första gången, genomfördes en enkät om fusk bland provvakter och externa bedömare. Enkäten visar att det finns misstankar om att några elever fuskar under provet genom att söka på nätet eller kommunicera med andra, men de tror inte att det är något stort problem. Provvakterna tror i genomsnitt att knappt 3% av eleverna fuskar, medan de externa bedömarna menar att det rör sig om drygt 5%.

Efter förra årets prov genomfördes en enkät om fusk bland eleverna, som nyligen publicerades. Här säger knappt 4% av eleverna att de fuskade när de skrev proven. På frågan om lämpliga åtgärder för att motverka fusk, är de vanligaste svaren digital övervakning eller spärrar mot vissa webbplatser och sociala medier.

I december 2017 bestämdes att utbildningsdepartementet ska ta fram ett verktyg – Den digitale prøvevagt – som övervakar elevernas dator- och nätanvändning under proven. Det rör sig om ett program för Windows och Mac OS, som eleverna ska ha installerat på sina datorer när de skriver ämnesproven. Programmet är integrerat med Netprøver och är obligatoriskt att använda. Det finns en funktion som gör det möjligt för provvakterna att kontrollera att alla elever verkligen har startat programmet.

Den digitale prøvevagt aktiveras när provet startar, och tar skärmdumpar av varje elevs skärm under tiden som de skriver provet. Programmet övervakar också vilka program som används och vilka webbplatser som besöks. Alla data skickas vidare till Netprøver och lagras på servrar hos Amazon på Irland. Misstänkta handlingar markeras under provets gång och kan ses direkt av provvakterna. De samlas också i en översikt som båda kan nås under och efter provet.

Elever har påpekat integritetsriskerna med den här typen av övervakning, och menar att programmet samlar in mer än vad utbildningsdepartementet säger. Datasäkerhetsexperter har också instämt i kritiken och menar att manuell övervakning och stickprovskontroll är en bättre lösning. 1 mars arrangerades ett möte med tre elevorganisationer på utbildningsdepartementet, och efteråt medgav departementet att det finns fel i programmet som ska rättas till.

8 mars genomfördes en stor test där 8 000 elever skrev prov och använde Den digitale prøvvagt. Testet visade att programmet har kapacitetsbrister och andra typer av tekniska svagheter som måste rättas till innan det kan användas skarpt. Tanken var att programmet skulle användas vid proven i juni, men så kommer det inte att bli.

Häromdagen meddelade det danska utbildningsdepartementet att skolor som vill använda något annat övervakningssystem under årets prov kan få ekonomiskt stöd för att göra detta. Skolorna kan även få hjälp med att välja bland de olika system som finns på marknaden, om det behövs. Utbildningsdepartementet säger att de på det här sättet vill ge stöd till skolorna i kampen mot fusk. Test av andra system kan också ge kunskap och erfarenheter som kan komma till användning i den fortsatta utvecklingen av Den digitale prøvevagt.

Digitalpakt Schule

En nationell satsning på skolans digitalisering har varit på gång i Tyskland sedan 2016. Då lanserade förbundsregeringen en federal strategi och öppnade för ett samarbete mellan de 16 delstaterna för att få en samlad utveckling i hela landet. Några månader senare enades delstaternas utbildningsministrar om vad som behöver göras. Den digitala infrastrukturen måste byggas ut och delstaternas läroplaner behöver anpassas bättre till de förändringar som pågår i samhället. Detta kräver att lärarutbildningarna förändras, att det satsas på fortbildning och att tillgången till digitala läromedel underlättas.

Beslutet har dröjts eftersom det krävs en grundlagsändring för att få till stånd den här typen av federalt samarbete. Men nu har de politiska kvarnarna malt färdigt och 15 mars godkändes DigitalPakt Schule i förbundsrådet

Överenskommelsen innebär att totalt 5.5 miljarder euro satsas på uppbyggnaden av en digital infrastruktur i de tyska skolorna. Förbundsregeringen står för nästan hela finansieringen av infrastrukturen. Lärarfortbildningen, förändring av läroplanerna och utvecklingen av undervisningen är delstaternas ansvar.

Pengarna kommer inte att komma skolorna tillgodo utan vidare, utan det behövs en tydlig pedagogisk plan som också rymmer tekniska förutsättningar och satsningar på kompetensutveckling. Skolorna ska ansöka om medel i sin egen delstat, och ansökan beviljas om kraven uppfylls.

I överenskommelsen betonas att pedagogiken ska komma i första rummet och att tekniken i sig inte är någon lösning. Digitaliseringens pedagogiska möjligheter lyfts fram, samtidigt som det tydligt sägs att lärande är en process som sker i mötet mellan människor, mellan lärare och elever.

Målet med överenskommelsen är att börja lägga en stabil grund för den fortsatta digitaliseringen och skolutvecklingen i Tyskland.

Veckans tips

Forskare vid UCL Knowledge Lab på University College London har länge undersökt hur datorspel kan ge elever nya sätt att se på litterära klassiker. Med spelverktyget Missionmaker kan elever skapa datorspel som bland annat ger en fördjupad förståelse av berättarstruktur, perspektiv och hur de olika karaktärerna framställs.

Tidigare har Andrew Burn och hans kollegor gjort en variant av Missionmaker för Beowulf, och nu är det dags för Shakespeares Macbeth. I samband med lanseringen arrangeras en tävling för brittiska skolor för att få en bättre bild av hur verktyget kan användas i undervisningen. Forskarna är förstås medvetna om pedagogikens betydelse och har därför tagit fram en lärarhandledning som kan ge hjälp och vägledning

Det pågår också en hel andra intressanta aktiviteter på The DARE Collaborative på UCL Knowledge Lab, som arbetar med att koppla samman kulturarv, digitala medier och pedagogik.

Veckans spaning: Förslaget till nationell handlingsplan i Sverige och arbetet med nya läroplaner i Norge

Veckans spaning: Förslaget till nationell handlingsplan i Sverige och arbetet med nya läroplaner i Norge

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Veckans spaning inleds med en sammanfattning av det samtal om förslaget till nationell handlingsplan för skolans digitalisering som Spaningen nyligen publicerat. Därefter blir det en kort belysning av förslaget till nya läroplaner i Norge. Till sist kommer som vanligt veckans tips, som tar upp en intressant pilotsatsning på digitala läromedel i Danmark.

Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

18 mars presenterade SKL ett förslag till nationell handlingsplan för skolans digitalisering. Nyligen publicerade Spaningen ett samtal med Annika Agélii Genlott, projektansvarig på SKL, samt representanter för två kommunala och två fristående skolhuvudmän.

Förslaget bygger på en nulägesanalys och en beskrivning av de behov som finns hos huvudmännen, berättar Annika Agélii Genlott, projektansvarig för handlingsplanen på SKL. Arbetet bygger på en öppen och bred samverkan mellan skola, forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.

Förslaget till handlingsplan rekommenderar arton nationella initiativ och aktiviteter som är kopplade till de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

I förslaget rekommenderas att Skolverket ges det övergripande ansvaret för att samordna det statliga arbetet med skolans digitalisering. Det sägs också att regeringen och SKL behöver teckna en bred och långsiktig överenskommelse för att se till att alla grundläggande förutsättningar faller på plats i hela landet.

Det är rätt och rimligt att Skolverket ges huvudansvaret för att hålla samman och leda statens arbete, konstaterar Per Wikström, som är chef för Digitalisering och innovation på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad. För att det ska bli möjligt för alla att nå fram till målen i strategin, är det nödvändigt att samordna och styra hela arbetet på ett bra sätt, så att alla rör sig i samma riktning.

I förslaget till handlingsplan rekommenderas att Skolverket ges ett breddat och förstärkt ansvar att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser. Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, menar att det är en bra idé. Kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att vi ska lyckas med digitaliseringen och Skolverket har redan visat vägen på ett bra sätt. Det är också nödvändigt att det finns en tillräcklig kunskap på alla nivåer i skolan om vad digitaliseringen faktiskt handlar om, tillägger han

Det allra viktigaste är sannolikt att satsa på en höjning av kompetensen på den beslutande nivån bland huvudmännen, anser Viveca Dahl, utbildningschef i Lunds kommun. Deras kunskapsnivå måste höjas, annars finns det risk för att de väljer bort digitaliseringen när budgeten behöver minskas.

Infrastrukturfrågorna får naturligtvis inte heller glömmas bort. Förslaget pekar bland annat på behovet av att samordna standardiseringsarbetet och att ta fram gemensamma tjänster som gör det enkelt och säkert att komma åt och använda digitala lärresurser i undervisningen. Per Wikström menar att det arbete som Skolfederation bedriver kring teknisk standardisering är väldigt viktigt. Fast här skulle det även behövas en sammanhållen innehållstjänst för alla skolor och en smidigare licenslösning än idag, menar han.

Förslaget innehåller även en rekommendation om ett nationellt initiativ kring systematisk datainsamling som kan underlätta uppföljningen av skolans digitalisering. Det välkomnas av Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet. Datadriven utveckling hjälper oss att dra slutsatser om vad som fungerar och vad vi faktiskt vet istället för det vi tror oss veta. Då kan vi på allvar börja använda digitaliseringen som en hävstång  för att främja elevernas lärande. I det här sammanhanget är den praktiknära forskningen viktig. Därför menar hon att det är bra att behovet att främja samverkan mellan forskarvärlden och skolan lyfts fram i förslaget.

Viveca Dahl tillägger att det är viktigt att knyta tätare band mellan forskning och skola, men det kräver forskningsperspektiv som kan ge ett bättre underlag för den fortsatta pedagogiska utvecklingen. Idag har vi ett kluster av forskare som säger att skärmtiden ska begränsas och ett som säger att digitaliseringen enbart är positiv. Här behövs en forskning som kan se med fräscha ögon

Många har engagerat sig i arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan och utvecklingsarbetet pågår redan hos en rad huvudmän, säger Annika Agélii Genlott. Men för att vi ska komma i mål, måste både staten och de nationella aktörer som berörs ta sitt ansvar.

Nu krävs det ett regeringsbeslut om handlingsplanen och en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen för att alla bitar ska falla på plats och för att vi snabbt ska kunna komma igång. Det är en oerhörd styrka att det finns ett så starkt engagemang i det här arbetet. Men om det inte händer något, kommer väldigt många att bli besvikna och kanske även mista intresset för att engagera sig i de här frågorna.

Förslag till nya läroplaner i Norge

Norska utbildningsdepartementet arbetar just nu med att ta fram nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet. De ska knyta ämnesinnehållet närmare elevernas vardag och undervisningen ska hjälpa eleverna att förstå och hantera ett digitalt samhälle i ständig förändring. Eleverna ska bli utforskande, reflekterande, kritiska och kreativa.

18 mars presenterades förslag på nya läroplaner som alla intresserade kan kommentera på nätet till och med 18 juni. I höst ska arbetet vara klart och från och med hösten 2020 ska de nya läroplanerna börja gälla.

Behovet av nya läroplaner hänger bland annat samman med att en nationell strategi för skolans digitalisering började gälla 2017. Strategin sträcker sig till 2021 och har tre nyckelord: framtid, förnyelse och digitalisering. Målet är både att säkerställa att eleverna utvecklar den digitala kompetens som de behöver för att klara sig i samhället och att se till att it och digitala medier används på bästa sätt för att stärka elevernas lärande. Året innan fastställdes nya ramar för lärarutbildningen. Alla blivande lärare ska utveckla den digitala kompetens som läraryrket kräver. Yrkesverksamma lärare ska få kompetensutveckling så att de kan uppfylla kraven

Ett centralt mål är att göra en klarare koppling mellan läroplanens värdegrund och ämnesplanerna och att skapa ett mer tydligt sammanhang inom och mellan olika ämnen. Ett annat uttalat mål är att satsa på fördjupat lärande och att utveckla elevernas förståelse av bärande begrepp och metoder. Det förutsätter att ämnesinnehållet minskar och att undervisningen istället lägger större vikt vid kärninnehåll och kunskapsprogression

Digitalt omdöme, digitalt skapande och programmering ska ges mer plats i skolan och ingå i många ämnen redan från första klass. Algoritmiskt tänkande ses som en viktig problemlösningsstrategi i matematik. Programmering i undervisningen ska användas till att utforska och lösa problem. Det ses som ett bra sätt att utveckla matematisk förståelse.

Digital teknologi och programmering är även viktiga delar i ämnet kunst og håndverk, som är en kombination av de svenska ämnena bild och slöjd. Detsamma gäller för musik, där digitala arbetssätt lyfts fram som en naturlig del. Eleverna ska bland annat använda programmering för att skapa musik.

Källkritik och kritiskt tänkande lyfts också fram i förslagen till nya läroplaner. De samhällsorienterande ämnena ges ett särskilt ansvar i det här avseendet. Det sägs bland annat att de digitala förmågorna ska vara en viktig del av ämnesinnehållet, samtidigt som eleverna ska använda sina digitala förmågor för att visa sina ämneskunskaper. Eleverna ska bli goda problemlösare och se kopplingen mellan de samhällsorienterande ämnena och andra ämnen.

Användningen av digitala lärresurser och utvecklandet av digitala förmågor betonas både i norska och i engelska. När det gäller engelska betonas att en stor del av informationen på nätet är på engelska. Därför är det viktigt att det ingår i undervisningen att söka information och att granska den kritiskt.

När de nya läroplanerna är klara kommer de att finnas i digitala versioner som gör det enklare att se sammanhang inom och mellan ämnena, att arbeta med elevernas progression och att se kopplingen till värdegrunden.

Veckans tips

Snart kommer Kommunernes Landsforening i Danmark att starta en pilotsatsning av en flat rate-tjänst för digitala läromedel. Den ska fungera ungefär som Readly och Spotify. De betyder att skolorna ska kunna välja fritt i utbudet från en mängd olika läromedelsförlag till en fast kostnad. Förlagen får betalt en gång om året, baserat på hur mycket deras material har använts

Konsultfirman Deloitte visade hösten 2017 i en rapport att många danska kommuner köper digitala läromedel från ett förlag och gör dem tillgängliga i en central portal. Tanken med den här satsningen är att skapa förutsättningar för en större mångfald i utbudet och att ge mer metodfrihet åt de enskilda lärarna.

Pilotsatsningen kommer att pågå i nio kommuner under två år, och totalt kommer ungefär 20% av den danska lärarkåren på grundskolan att omfattas. Kostnaden beräknas till 46 miljoner danska kroner och upphandlingsprocessen har nyligen satts igång.

Den danska läromedelsbranschen är starkt kritiska till satsningen och menar att den hotar mångfald och kvalitet. Kommunernes Landsforening hävdar å sin sida att man har fört fruktbara samtal så här långt och konstaterar att arbetet går vidare.

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Ny digitaliseringsstrategi i Danmark

Regeringen i Danmark förbereder just nu en strategi för skolans digitalisering som ska gälla från 2020 till 2025. I onsdags släpptes en rapport som beskriver det aktuella kunskapsläget när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Den pekar också på viktiga områden där det behövs mer kunskap.

Rapporten fungerar som avstamp för en kvalificerad dialog med föräldrar, elever, yrkesverksamma i skolan, politiker och experter. Den tar upp vad digitaliseringen innebär för undervisningen och varför den även är ett centralt innehåll i undervisningen. Rapporten belyser också hur digitaliseringen påverkar barns och ungas tillvaro i och utanför skolan samt vad som är viktigt att tänka på när det gäller uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen.

Tidigare erfarenheter från danska skolor, bland annat det omfattande försöket med demonstrationsskolor i grundskolan 2013-15, visar att en genomtänkt användning av de digitala möjligheterna kan ge en rad fördelar i undervisningen. Till exempel tränar eleverna kreativt och kollaborativt skapande, de digitala läromedlen ger en mer direkt och visuell återkoppling och studiemotivationen ökar. Läraren ges också fler möjligheter att följa varje elevs utveckling.

Ett problem med it och digitala medier i undervisningen är att det kan bli fler störningsmoment i klassrummet som påverkar elevernas koncentration negativt. Kritiker menar också att tekniken sätter dagordningen och att digitala läromedel styr didaktiken istället för att ge stöd åt den. Dessutom saknas det i hög grad kunskaper om hur undervisningen bäst kan stödjas av den digitala utvecklingen. Vi känner inte heller till de långsiktiga effekterna av skiftet från analoga till digitala färdigheter när det gäller läsning och skrivande.

I Danmark pågår just nu försök med hur teknologiförståelse kan integreras i undervisningen på grundskolan. På de högskoleförberedande gymnasieutbildningarna finns informatik på schemat sedan 2017 och till hösten kommer eleverna på de yrkesinriktade utbildningarna att läsa yrkesinformatik. En teoretisk och praktisk förståelse av hur digitala teknologier är uppbyggda och fungerar krävs för att kunna bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället

Undervisning i teknologiförståelse kräver kompetensutveckling av lärarna, och det tar naturligtvis tid innan alla bitar är på plats. Det behövs också mer forskning om didaktiken och hur elevernas kunskaper och förmågor kan bedömas, både löpande och i form av prov.

Digitaliseringen av vardagen i och utanför skolan underlättar tillvaron på många sätt, inte minst för elever med kognitiva och sociala funktionsnedsättningar. Det är samtidigt viktigt att skolan hjälper eleverna att utveckla goda vanor kring sin mobilanvändning, att göra dem medvetna om behovet av fysisk aktivitet samt att lära dem att tänka på hur de beter sig mot andra på nätet och att värna sin digitala säkerhet och integritet.

Kritiker menar att den ökade digitaliseringen medför att barn och ungdomar får nedsatt koncentrationsförmåga och att många inte längre klarar att läsa längre, fördjupande texter. Några anser också att dagens ungdomar riskerar att bli sämre på att tolka kroppsspråk när de umgås i det fysiska rummet och att förmågan att förstå ironi och humor kan försvagas. Än så länge finns det många kunskapsluckor när det gäller digitaliseringens effekter på mental, social och fysisk hälsa. Här behövs helt enkelt mer systematisk forskning

En väl utvecklad digital infrastruktur i skolan ger tillgång till innehåll och andra resurser som kan förbättra undervisningen. Sociala skillnader kan utjämnas när alla barn och ungdomar får tillgång till tekniken och kan lära sig att dra nytta av den. Det blir också möjligt att skapa bättre kontakter mellan skolan och hemmet. I år kommer den nya kommunikationsplattformen Aula att införas i de kommunala skolorna och det finns även möjlighet för de privata skolorna att vara med.

Det är viktigt att se till att inte tekniken kommer i första rummet och att det blir lär- och kommunikationsplattformarna som styr. Därför gäller det att se till att undervisningens behov alltid kommer främst. Etik och datasäkerhet får naturligtvis inte heller glömmas bort.

Skolinspektionen om musikundervisningen

Häromdagen presenterade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolans årskurs 7 till 9. Här tittar man närmare på om undervisningen utgår ifrån ämnets hela kursplan och om den ger eleverna möjlighet till eget skapande som främjar utvecklingen av deras kreativa förmåga.

Det är viktigt att inte glömma bort musikens och de andra estetiska ämnenas betydelse, både när det gäller utvecklingen av intellektuella förmågor, förståelsen av samhället, formandet av den egna identiteten och det allmänna välmåendet. Här har skolan en viktig roll att spela, konstaterar Skolinspektionen.

Kvalitetsgranskningen visar att det finns flera gemensamma drag hos de skolor som utgår ifrån hela kursplanen och som strävar efter att utveckla elevernas musikaliska skapande. Hit hör en stabil arbetssituation, behöriga lärare som kan samarbeta och lära tillsammans med sina kollegor, samt tillgång till grupprum, instrument och olika digitala verktyg.

Musik är en kommunikationsform och en konstnärlig uttrycksform som tack vare digitaliseringen är mer tillgänglig än någonsin. Den intresserade musiklyssnaren har fler möjligheter än tidigare, men det gäller även för det musikaliska skapandet. Det finns en rad olika program som gör det enkelt att komma igång med att skapa musik. I kommentarerna till musikämnets kursplan jämställs den här typen av digitala verktyg med instrument och ska därför tas upp i undervisningen på lika villkor

Tidigare undersökningar har visat att det digitala musikskapandet har varit en mycket eftersatt aktivitet i skolan. Den ökade digitaliseringen har börjat ändra på det, eftersom tillgången till hård- och mjukvara för att skapa, spela in och bearbeta musik har förbättrats betydligt.

Kvalitetsgranskningen visar att 23 av de 30 skolorna använder den här typen av program i undervisningen. På någon skola är det till och med så att musikskapandet alltid utgår ifrån digitala verktyg. Men en knapp fjärdedel av de granskade skolorna använder inte digitala verktyg i undervisningen, vilket minskar likvärdigheten.

Det finns flera skäl till att skolor inte använder de digitala möjligheterna i musikundervisningen. Ett skäl kan vara att musikläraren inte är intresserad, men även om det finns ett starkt intresse är det svårt att hänga med i den snabba utvecklingen utan adekvat kompetensutveckling. För att verkligen följa hela läroplanen och för att ge eleverna likvärdiga möjligheter, är det alltså viktigt att skolhuvudmännen börjar tänka på digitaliseringens möjligheter även i musikämnet.

Veckans tips

18 mars kommer den ansvarige ministern att lägga fram förslag på nya ämnesplaner för skolan i Norge. Det är den mest genomgripande förändringen sedan skolreformen Kunnskapsløftet 2006, då digital kompetens blev en av de fem grundläggande färdigheter som ska utvecklas i alla ämnen

En viktig tanke med de nya ämnesplanerna är att underlätta djuplärande, vilket även lyftes fram i den utredning om framtidens skola som presenterades 2015. Eleverna ska gradvis utveckla en förståelse av begrepp, metoder och sammanhang i ämnena och över ämnesgränserna och de ska lära sig att samverka med andra för att hantera nya och okända situationer. Det är en förutsättning för att kunna leva i och hantera ett samhälle som genom digitaliseringen och globaliseringen befinner sig i ständig förändring

Veckans spaning: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Veckans spaning: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och resonemangen om vad som behöver göras för att utveckla skolbibliotekets pedagogiska verksamhet är först ut den här veckan. Därefter presenteras Eskilstuna kommunala gymnasieskolor, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips.

Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi

7 mars överlämnades Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi – till regeringen. Det innebar avslutningen av ett uppdrag som Kungliga Biblioteket (KB) fick i juni 2015. Syftet med uppdraget var att föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom alla delar av det svenska allmänna biblioteksväsendet. Perspektivet är 2030, det vill säga drygt tio år framåt i tiden.

Det övergripande målet är att stärka det demokratiska samhället och att ge alla möjlighet att ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på sina egna villkor. Biblioteksväsendet ses som den femte statsmakten, en konstitutionell pelare som balanserar de andra statsmakterna: riksdag, regering, domstolar och press.

Strategiförslaget lyfter fram värdet av att biblioteken fungerar som samhällets öppna rum för bildning, upplevelser och samtal och betonar särskilt deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Nationella digitala bibliotekstjänster, som tillgängliggör så mycket information och litteratur som möjligt, fritt för alla, är en viktig förutsättning för detta. Förslaget pekar också på behovet av en stärkt gemensam infrastruktur och en nationell biblioteksmyndighet som kan ge stöd åt biblioteksväsendets fortsatta utveckling.

Skolbiblioteken och deras utvecklingsbehov var en särskild del av uppdraget. Sekretariatet på KB har tillsammans med berörda aktörer inom skolområdet analyserat vad som behöver göras för att stimulera till läsning, stärka språkutvecklingen och utveckla en adekvat medie- och informationskunnighet bland eleverna.

Under arbetets gång har flera delrapporter publicerats. En ger en beskrivning av hur skolbiblioteksfrågan hanteras runt om i landet och vad som görs av berörda myndigheter. En annan ger en översikt av forsknings- och kunskapsläget när det gäller skolbibliotekets roll för elevers lärande. Ett kapitel i den fördjupade omvärldsanalysen Femte statsmakten resonerar kring vad skolbiblioteket ska vara – en lagerlokal med böcker eller en pedagogisk resurs.

Den sista delrapporten, som släpptes samtidigt med förslaget, handlar om skolbibliotekets värde och beskriver några goda exempel på hur verksamheten kan bedrivas för att främja elevernas utveckling. Här betonas bland annat betydelsen av att skolbiblioteket är en medpedagogisk verksamhet, som ytterst handlar om att stärka elevernas lärande och välmående.

Skolbibliotek är obligatoriskt enligt skollagen och dess pedagogiska verksamhet lyfts fram i de reviderade läroplanerna. Det måste få ett större genomslag i praktiken, påpekas det i förslaget. Det finns stora skillnader mellan kommuner och skolor när det gäller tillgång och utformning, och det måste åtgärdas snarast. Alla elever ska ha likvärdig tillgång till ett välfungerande skolbibliotek. För att åtgärda det, måste kraven i skollag och läroplaner skärpas. Detsamma gäller för Skolinspektionens tillsynsverksamhet.

Det krävs en ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och en bättre samverkan med ledning och lärare. Skolbibliotekarierna behöver även stärkas lokalt och regionalt genom kollegial samverkan, utbildning, ledarskap, mentorskap och nätverk. Det är också avgörande att rektorer får en bättre kunskap om hur skolbiblioteket kan integreras i undervisningen.

Mätbara mål, kvalitets­kriterier, modeller och nyckeltal är sannolikt viktiga för att skolbiblioteket verkligen ska kunna bli en del av arbetet med elevernas måluppfyllelse i skolan. En bättre och mer likvärdig analog och digital medieförsörjning behövs också. Nationella licenser och gemensamma digitala skol­bibliotekstjänster kan vara effektiva sätt att möjliggöra detta.

Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän kring skolans digitalisering och verksamhetsutveckling. I slutet av förra året tillkom tre nya partners i samarbetet. Falköpings kommun och Stadsmissionens skolstiftelse har tidigare presenterats. Den här veckan är det dags för Eskilstuna kommunala gymnasieskolor. I torsdags publicerade Spaningen en intervju med Mart Saamel, som är gymnasiestrateg i Eskilstuna kommun.

Ekonomiprogrammet, Rekarne. Foto: Per Groth

I Eskilstuna finns tre stora kommunala gymnasieskolor av det klassiska snittet med totalt ungefär 3 600 elever på högskole- och yrkesförberedande program. Digitaliseringen av administration och undervisning är sedan flera år en central del av kvalitets- och utvecklingsarbetet.

Ett digitaliseringsråd driver det praktiska utvecklingsarbetet. Mart Saamel är sammankallande, och förutom honom ingår en skolledare och en förstelärare med digitaliseringsuppdrag från var och en av de tre enheterna. Den nationella strategin för skolans digitalisering tolkas utifrån Eskilstunas behov och förutsättningar, och ligger till grund för en plan som kan möjliggöra en likvärdig utveckling. Rådet har mandat från de tre enheterna att forma strukturer som kan underlätta det här arbetet.

Det finns en stor förhoppning om att samarbetet med RISE och de andra huvudmännen kan få fart på utvecklingsarbetet i Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Bland annat är det viktigt att få hjälp med att utveckla och stärka lärares kompetens när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte med de andra skolhuvudmännen kan också ge nya perspektiv och driva på utvecklingen.

Den grundläggande målsättningen i Eskilstuna är att alla gymnasieelever, oavsett program, ska  få en utbildning som är modern och speglar utvecklingen i samhället. Här är det särskilt viktigt att tänka på att det inte bara handlar om den allmänna digitala kompetensen. Det pågår en snabb och genomgripande digital utveckling i alla branscher, alltifrån byggnad och konstruktion till vård och omsorg. Här måste yrkesprogrammen helt enkelt kunna hänga med, konstaterar Mart Saamel.

I Eskilstuna går 23% av gymnasieeleverna på något av de fem introduktionsprogrammen. Det är förstås avgörande att de kan få den hjälp och det stöd de behöver för att komma vidare. Det ger stora individuella vinster för dem själva, men också för samhället.

Rinmangymnasiet Industritekniska programmet 2018 Foto: Per Groth

Alla gymnasieelever, även de som går introduktionsprogrammen, har varsin dator och hela den digitala infrastrukturen är plats. Nu handlar det istället om att se till att digitaliseringen kan bli en naturlig och självklar del av undervisning och vardag i skolan.

En av förstelärarna på Rinmangymnasiet i Eskilstuna analyserar betyg, frånvaro och elevenkäter från de tre enheterna för att ta fram ett underlag som kan ge stöd åt det fortsatta kvalitetsarbetet. Syftet är att få en samlad bild som såväl rymmer lärarnas prestationer, elevernas resultat som mjuka värden som delaktighet, trygghet och studiero. Skolans uppgift är ju både att utveckla elevernas kunskaper och att bygga fungerande medborgare.

Analyserna visar både styrkor och svagheter i undervisningen ute på skolorna. De pekar också på utmaningar som måste hanteras på ett konstruktivt sätt för att utvecklingen ska leda i rätt riktning. Genom att utgå ifrån den samlade bilden av hur det faktiskt ser ut, blir det möjligt att skapa en större likvärdighet för eleverna.

I arbetet med skolans digitalisering och allmänna kvalitetsutveckling gäller det att inte glömma bort lärarprofessionen och de mjuka värden som den vilar på. Det är en grundläggande förutsättning för att höja utbildningens kvalitet, understryker Mart Saamel.

Veckans spaning

13 mars arrangerar Viralgranskaren och Metro Källkritikens dag i Stockholm för tredje året i rad. Syftet är visa hur den svenska fejkarenan ser ut och att göra det lättare för alla att själva bli bättre viralgranskare. Programmet vänder sig både till skolan och till allmänheten. Arrangemanget är helt kostnadsfritt, men det krävs att man anmäler sig i förväg

Jack Werner, Metros viralgranskare Åsa Larsson och Johan Wikén samt representanter för Facebook är på plats för att föreläsa och samtala med publiken. Föredragen spelas in och blir tillgängliga på Metros webbplats dagen efter. Även om man inte är på på plats, går det alltså att ta del av det som sägs i efterhand. De här inspelningarna kan användas helt fritt i undervisningen.

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med en titt på en aktuell avhandling om skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle. Därefter tar vi upp en ny brittisk rapport om AI i skolan. Till sist rundar vi av med veckans tips.

Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitaliserat samhälle

Skolan digitaliseras för att anpassa verksamheten efter den pågående samhällsutvecklingen och för att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna fungera i arbetsliv och vardag. Men ska skolan bara följa och anpassa sig efter utvecklingen, som om den vore något givet som inte går att förändra? Nej, det ska den inte, konstaterar Lina Rahm i en debattartikel som nyligen publicerades i Skola och Samhälle. Utbildningspolitik handlar om politisk styrning, och den går alltid att förändra.

Digitaliseringen av samhället och skolan är inte något nytt, utan har egentligen pågått ända sedan andra världskrigets slut. Det visar Lina Rahm i sin avhandling Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen, som hon disputerade på vid Linköpings universitet i januari. Utbildningen av barn och unga och vuxna har hela tiden setts som ett sätt att förbereda dem inför framtiden och att forma dem enligt den pågående utvecklingen, menar hon. Uppfattningen om vart utvecklingen är på väg och synen på vad man behöver kunna har dock förändrats genom åren.

Under 1950-talet och några årtionden framåt diskuterades datoriseringen och den ökade automatiseringen i samhället. Om tekniken bara hanterades rätt, skulle utvecklingen kunna leda till ett bättre samhälle och ett bättre liv för alla, konstaterar Lina Rahm. Frågan var inte om vi skulle nå dit, utan när. Därför var det viktigt att utbildningen skulle forma människorna efter tekniken och att de skulle lära sig att hantera möjligheter och risker på ett ansvarsfullt sätt. Det handlade både om att bli skickliga arbetstagare, att förbereda sig för en meningsfull fritid och att att vara redo att följa med i en ständig förändring.

En hel del av de här resonemangen känner vi igen idag, menar Lina Rahm. Men en viktig skillnad är att målet inte längre är lika tydligt. Fram till 1980-talet var slutmålet det “goda datasamhället” med större välfärd, mer fritid och ökat välstånd för alla. Det krävde i sin tur att medborgarna aktivt tog ställning och i tankar och handling verkade för att målet skulle kunna uppnås.

Numera handlar det istället om att “verka inom det digitala imperativet” och att bli digitalt kompetent för att att kunna vara entreprenöriell och innovativ, säger Lina Rahm. Genom ett livslångt lärande kan var och en skapa ett bättre liv för sig själv och förverkliga sina tankar och drömmar. Utvecklingen rullar på av sig själv och det gäller att hänga med för att inte hamna utanför.

Idag spelar digitala infrastrukturer och digital kommunikation en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Det är ungefär som när elektriciteten började förändra samhället för drygt 100 år sedan. Att inte digitalisera skolan är alltså inte något realistiskt alternativ, hävdar Lina Rahm i sin debattartikel. Den borde egentligen digitaliseras ännu mer, tillägger hon. Men skolan behöver ligga i framkanten av den tekniska utvecklingen för att kunna påverka samhällsutvecklingen.

Skolan behöver problematiseras mer, och här kan både lärare och pedagogisk forskning ge viktiga bidrag, menar Lina Rahm. Den digitalisering som pågår idag är en medveten politisk styrning, men den är inte nödvändig. Utvecklingen kan alltid ta en annan riktning. Därför är det viktigt att sätta dagens diskussioner i ett historiskt sammanhang och att försöka komma åt de underliggande betydelserna i det som idag ses som en ny utveckling.

Det behövs ett prövande och kritiskt perspektiv på dagens utveckling, understryker Lina Rahm. Hur vill vi att samhället ska se ut? Vilka krav ställer det på skolan och undervisningen? Vad behöver eleverna lära sig?

Ny rapport från Nesta om AI i skolan

För ungefär en månad sedan tog vi upp OECDs senaste version av rapporten Trends Shaping Education, som nämner den snabba utvecklingen inom AI som ett av de områden som i hög grad kommer att påverka samhället och skolan. Därför menar man att det är viktigt att börja problematisera och att diskutera hur samhälle, arbetsmarknad och vardag förändras när den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens. Det gäller också att fundera på vad det här innebär för skolan.

Nederländska Kennisnets nya upplaga av rapporten Technologiekompas, som den här gången fäster blicken på AI, fanns med i samma spaning. Här blickar man 20 år framåt och resonerar kring vilka möjligheter som öppnar sig. Det mesta pekar på att de tekniska lösningarna blir allt smartare och kommer att fungera som viktiga komplement till lärarens arbete, både när det gäller undervisning och bedömning.

För några dagar sedan släppte brittiska Nesta rapporten Educ-AI-tion Rebooted?, där man tittar närmare på hur AI kan komma till nytta i skolan och i högre utbildning. Redan idag påverkar utvecklingen inom AI många samhällsområden, men det har tyvärr inte påverkat diskussionen kring skola och utbildning i någon högre grad, påpekar man.

Det är uppenbart att AI kan underlätta hanteringen av flera av de allvarliga problem som tynger skolan, alltifrån lärarbrist till minskad social rörlighet. Utvecklingen inom det här området kan också hjälpa oss att tänka på nya sätt kring skolan så att den bättre motsvarar de behov som finns idag, menar Nesta.

Redan idag används AI i skolan, bland annat i adaptiva läromedel och i system som automatiserar bedömning och betygsättning. Här finns det sannolikt mycket att vinna på en fortsatt utveckling av tekniken och användningen. Men steget från hype till verklighet kan ibland vara långt. Därför behöver man i Storbritannien ta ett samlat grepp för att undersöka möjligheterna och för att hantera möjliga risker.

Nesta förespråkar en samordnad statlig satsning för att få igång arbetet på allvar. Till exempel är det viktigt att skapa testbäddar där skola, näringsliv och forskarvärld tillsamman kan undersöka vad som är möjligt och önskvärt. Det är också viktigt att ansvariga myndigheter funderar över konsekvenserna när AI börjar användas i utbildning och undervisning. Hur kan tillförlitligheten styrkas när AI används i bedömningsarbetet? Hur säkerställer man en hög säkerhet och respekt för den personliga integriteten? Var ligger ansvaret?

Utan en samlad insats lär man inte komma särskilt långt, menar Nesta. Därför är det avgörande att alla relevanta aktörer ges möjlighet att spela en aktiv roll för att utveckla och förändra skolan i en önskvärd riktning.

Veckans tips: Öppen workshop om Hållbar skolmat genom digitalisering

RISE, Måltid Sverige, Västerviks kommun och Kungsbacka kommun driver tillsammans det Vinnova-finansierade projektet Hållbar skolmat genom digitalisering, som precis har satt igång. Det övergripande syftet är att utveckla och förbättra måltidsverksamheten i skolan genom att bygga system som drar nytta av de digitala möjligheterna. Det handlar bland annat om att använda resurserna på ett bättre sätt, att minska svinnet och att stärka skolmatens kvalitet.

3 april arrangerar RISE tillsammans med sina partners en öppen workshop för företag, kommuner, friskolor och forskare som arbetar med och har intresse för skolmåltider. Tanken med den här workshopen är att identifiera målgrupper och deras behov samt att fram förslag på lösningar som kan möta behoven.

Slutsatserna kommer att användas till att ta fram en utvecklingsplan för nästkommande steg. De som är intresserade kommer att ges möjlighet att ansluta sig till projektet.

Workshopen arrangeras hos RISE Interactive på Lindholmen i Göteborg 13.00-16.30 och anmälan måste ske senast 28 mars. Upp till tre personer kan delta från en organisation eller företag.  

Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med Skolverkets rapport om hur det står till med digital infrastruktur och digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Sedan är det dags för en kort presentation av Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning

Vart tredje år publicerar Skolverket en rapport som ger en bild av hur det ser ut när det gäller digital infrastruktur och digital kompetens i skolan. I onsdags var det dags för en ny version, som samtidigt är den första som publicerats sedan den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs 2017. Rapporten bygger på en enkätundersökning med elever, lärare, förskolepersonal, rektorer och förskolechefer som genomfördes förra våren

Datortätheten var hög redan 2015, när den senaste undersökningen genomfördes, men har ökat något sedan dess. I alla skolformer utom förskola och komvux ligger datortätheten strax över en elever per dator. I förskolan går det ungefär sex barn per dator (eller platta) och på komvux rör det sig om knappt fyra elever.

Trots att de flesta förskolecheferna och rektorerna menar att de har tillräcklig kompetens att leda det digitala utvecklingsarbetet, har många förskolor, skolor och komvux inte någon utarbetad plan för verksamhetens digitalisering. Här finns det utrymme för förbättring, konstaterar Skolverket i rapporten.

Ungefär fyra av tio lärare upplever i ganska hög utsträckning att krångel med tekniken begränsar deras användning av it och digitala medier i undervisningen. Minst en gång i veckan drabbas de av detta. Alla skolformer har inte lika hög tillgång till teknisk support. Tre av fyra gymnasieskolor har tillgång till teknisk support omgående eller samma dag. På komvux är andelen något lägre och i övriga skolformer är det bara cirka hälften av förskolorna och skolorna som kan få hjälp direkt eller under dagen.

Nästan alla förskolor och skolor har trådlösa nät, men kapaciteten varierar kraftigt och i många fall är den inte tillräcklig. Skolverket presenterade nyligen en lista över de krav som måste uppfyllas för att en skola ska kunna genomföra digitala nationella prov. I kraven på en stabil digital infrastruktur nämns bland annat att alla elever i en årskurs ska kunna se strömmande film samtidigt. Enligt rapporten är det inte mer än hälften av grundskolornas rektorer som anser att de har den kapaciteten.

Det är tydligt att arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens har fått ett betydligt större genomslag i högstadiet och i gymnasieskolan än i grundskolans lägre årskurser och i förskolan. Det är främst från mellanstadiet och framåt som lärare arbetar med källkritisk granskning och hjälper eleverna att använda Internet på ett ansvarsfullt och säkert sätt.

Trots de tydliga skrivningarna i de reviderade läroplanerna och i den nationella digitaliseringsstrategin, är det fortfarande relativt ovanligt att skolbiblioteket används systematiskt i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Endast en fjärdedel av grundskolorna, de fristående gymnasieskolorna, grundsärskolorna och gymnasiesärskolan använder skolbiblioteket i ganska eller mycket stor utsträckning på det här sättet. De kommunala gymnasieskolorna har kommit längst i det här avseendet. Där är det ungefär 60% som regelbundet använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs.

Skolverket avslutar rapporten med att konstatera att alla skolhuvudmän måste ta sitt ansvar för att inkludera digitaliseringen i sitt systematiska kvalitetsarbete. Det betyder att de måste ge förskolechefer, rektorer och lärare de förutsättningar som krävs. Ett fortsatt stöd från Skolverket till skolhuvudmännen, bland annat kring kompetensutveckling, kan underlätta det här viktiga arbetet.

Stadsmissionens skolstiftelse

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som efterhand presenteras här på Spaningen. Nu är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse. Tidigare idag publicerades ett samtal med Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Den är icke-konfessionell och politiskt obunden, men delar Stockholms stadsmissions värdegrund och dess humana människosyn genomsyrar hela utbildningsverksamheten. Totalt har de olika utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett bättre stöd och att vidga perspektiven. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Partnerskapet kommer även att ha en central roll för den fortsatta kompetensutvecklingen av lärare.

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal.

Per Kassman betonar att det är viktigt att lärarna får ta del av mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud. Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga.

Stadsmissionens skolstiftelse hoppas kunna arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Detta berör flera av de kärnvärden som stiftelsens skolor jobbar utifrån, till exempel att att förstå andras livssituation och att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Veckans tips: Kan VR öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik?

Under våren inleds ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Danmark som under ett år ska undersöka om VR kan användas för att öka elevers intresse och engagemang för naturvetenskap och teknik. Projektet genomförs av Kommunernes Landsforening och Virtual Learning Lab på Köpenhamns universitet tillsammans med Epinion Uddannelse, teknologiexperimentariet TekX samt grundskolor i sex kommuner.

Med utgångspunkt i en VR-simulation om klimatförändring ska man undersöka om och i så fall hur VR kan användas i undervisningen för att öka elevernas intresse och motivation. När fungerar VR i undervisningen? När fungerar det inte? Hur kan VR samspela med de andra delarna av undervisningen?

De lärare som deltar kommer att vara delaktiga i alla faser av projektet, från utvecklingen av olika undervisningsförlopp till praktiskt genomförande och utvärdering.

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Allra först sammanfattas en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips

Regler för elevers mobilanvändning på danska grundskolor

För ett par veckor sedan offentliggjordes den hittills mest omfattande undersökningen av hur danska grundskolor sätter upp regler för elevers mobilanvändning i skolan. Den har genomförts av psykologen Andreas Lieberoth, som är verksam som forskare på DPU vid Århus universitet.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med representanter för 602 skolor i hela Danmark, jämnt fördelade över landet.

60% av de intervjuade skolorna har ett formellt regelverk som har fastställts av skolledningen eller skolans styrelse. Knappt 19% har någon form av gemensamma regler eller principer och ungefär 8% har satt igång en process för att fatta ett formellt beslut kring dem.

Analysen av intervjuerna visar att det finns nio modeller för hur man hanterar elevers mobilanvändning i skolan, från inga regler alls till totalt förbud. Den vanligaste modellen är att eleverna förvarar mobilen avstängd i sin väska när de är i skolan. På 36% av skolorna får elever använda mobilen i undervisningen när läraren anser det lämpligt. 4% av skolorna har en policy som säger att mobilen ska användas aktivt, som ett verktyg i undervisningen.

Det vanligaste skälet till att reglerna införs, är att man vill ha bättre ordning på lektionerna. 38% av skolorna uppger det här skälet. Näst vanligast är att reglerna införs för att man vill öka det sociala umgänget på rasterna. Detta säger 22% av skolorna.

Två tredjedelar upplever att reglerna har en positiv effekt. 22% uppger att eleverna umgås mer med varandra på rasterna och 21% menar att det har blivit mer ro och bättre koncentration på lektionerna. 13% säger att elevernas deltagarkompetens har utvecklats och att de har blivit bättre på att reglera sin användning av mobilen. Detta sker när mobilen används aktivt som ett arbetsredskap på lektionerna.

Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till skolor som vill införa regler för mobilanvändningen.

Den första är att försöka hitta en bra balans mellan problemlösning och utbildning. Många regelverk och principer syftar bara till att begränsa de störande effekterna av elevernas mobilanvändning. Det hindrar lärarna från att hjälpa eleverna att utveckla goda digitala vanor och en god digital kompetens.

Den andra rekommendationen är att tänka på åldersvariationen på skolan när reglerna tas fram. Det kan vara frestande att ha samma regelverk för alla, men det är naturligtvis en stor skillnad mellan 6- och 16-åringars mognad, deras pedagogiska behov och deras relationer till tekniken.

Den tredje rekommendationen är att börja med att fråga sig varför reglerna ska införas. Olika modeller har olika effekter. En modell ger ordning i klassrummet, en annan förbättrar elevernas umgänge på rasterna och en tredje hjälper eleverna att utveckla sin digitala kompetens. Vad är det egentligen skolan vill uppnå med reglerna?

Den fjärde rekommendationen är att utgå ifrån den kunskap som finns inom området. Det gäller att se upp för den upphettade och oftast svartvita debatten i medierna. Istället är det viktigt att utgå ifrån de egna lärarnas erfarenheter av eleverna och att bygga vidare på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs mer kunskap om den danska kontexten, menar Andreas Lieberoth. Här kan forskare och lärare ha stor nytta av varandra.  

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen.

Falköpings kommun är först ut. Igår publicerades en intervju med Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. Han konstaterade att Falköpings kommun för närvarande inte är någon innovatör när det gäller användningen av de digitala möjligheterna i skolan. Däremot är kommunen en god early adopter. Men framöver vill man gärna undersöka om det är möjligt att gå från att vara early adopter till att bli innovatör och vilka förutsättningar det isåfall kräver.

Under de närmaste åren genomför Falköpings kommun en rad olika byggnadsprojekt. 2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det pågår även ett antal ombyggnationer på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera.

Falköpings kommun arbetar också med att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen. Ett viktigt skäl till det är att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Man undersöker även förutsättningarna för lärare att byta från pc till chromebook, vilket skulle sänka kostnaderna rejält.

Lokala handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering är på gång, i väntan på att SKLs nationella handlingsplan ska presenteras 18 mars. Här är det viktigt att se till att skapa ett stabilt underlag för de kommande årens utveckling. Samtliga förskolor och skolor ska därför göra en LIKA-skattning vartannat år som visar hur det går med digitaliseringen.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling och målet är att den ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Det gäller både att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas och att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet

Veckans tips. Vad säger forskningen egentligen om sociala mediers påverkan på ungas välmående?

I senaste numret av Nature Human Behavior publiceras en studie som analyserar sambandet mellan ungas välmående och deras användning av sociala medier. De båda Oxford-forskarna Amy Orben och Andrew Przybylski visar med en statistisk analys av tidigare stora studier att effekterna är i princip försumbara för de allra flesta. Att bli mobbad, röka marijuana, att sova ordentligt eller att äta frukost har avsevärt större påverkan på hälsa och välmående. Oron för ungas “skärmtid” är med andra ord betydligt överdriven och ges sannolikt alltför stor plats i medierna.

Samtidigt finns det studier som visar att de få procent som antingen använder sociala medier extremt mycket eller inte alls mår betydligt sämre än genomsnittet. Men det är inte klart om det beror på användningen eller orsakas av andra problem. Det behövs helt enkelt mer forskning. Detsamma gäller de långsiktiga effekterna, som vi av naturliga skäl ännu inte vet något om.

12 mars arrangerar DPU forskningskonferensen Generation skærm i Köpenhamn, där både tongivande internationella forskare och danska forskare och debattörer ges utrymme. Tanken är att ta ett viktigt steg för att förena aktuell forskning med kritik och praktisk kunskap. Vad säger forskningen egentligen? Vad betyder det i vardagen? Hur kan vi ta upp de problem som finns utan att sjukförklara alla som använder sociala medier?

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath

Utvärderingen av examensprov med fri tillgång till Internet i Norge blir först ut den här veckan.. Därefter blir det ett nedslag i en ny rapport om skolbibliotekens medieförsörjning innan vi rundar av med veckans tips.

Examensprov med fri tillgång till Internet

Våren 2018 genomfördes i Norge examensprov på gymnasiet med fri tillgång till Internet. Det rörde sig om sju ämnen med inriktning mot samhälle och språk, bland annat politik och mänskliga rättigheter samt internationell engelska. Det var inte obligatoriskt att använda Internet under provet, men det var tillåtet för de elever som ville.

I slutet av januari presenterades en utvärdering som analyserar hur det gick och resonerar kring hur man kan gå vidare. Den visar att genomförandet gick alldeles utmärkt, utan några nämnvärda tekniska eller praktiska problem. Fusk lyfts ofta fram som ett problem när fri tillgång till Internet under prov diskuteras, men det upptäcktes faktiskt bara en enda fuskande elev. Eleverna menade själva att de hade nytta av tillgången till Internet när de besvarade uppgifterna. Ungefär två tredjedelar av lärarna ansåg att användningen av Internet under provet svarar väl mot hur undervisningen ser ut

Uppgifterna på provet var utformade så att det inte var nödvändigt att använda Internet för att besvara dem. Det handlade inte heller om rena faktafrågor. Eleverna skulle lösa uppgifterna genom att välja ut och kritiskt analysera relevant information från olika källor. De skulle också visa prov på självständigt tänkande genom egna funderingar och reflektioner.

Många forskare och lärare menar att det behövs andra typer av prov när undervisningen blir mer problembaserad och lärresurserna i allt högre grad blir digitala och nätbaserade. 2016 tog en norsk expertgrupp fram fem kriterier på vad som kännetecknar en bra digital bedömning. Det handlar om autenticitet, transparens, pålitlighet, giltighet och rättvisa. I utvärderingen används de här kriterierna för att värdera examensproven.

Autenticitet innebär att kunna avgöra att den som genomför provet gör det på egen hand, utan hjälp av någon annan. På de här proven handlade det om att eleverna inte fick kommunicera med någon annan eller använda översättningsprogram. Det var examensvakternas uppgift att övervaka det.

Med transparens menas att elever, lärare och externa bedömare har en gemensam förståelse av hur uppgifterna värderas. Pålitlighet innebär att svaren bedöms på samma sätt av olika bedömare. Flera elever menade att det finns oklarheter kring hur de ska referera till källor och att lärare ibland ger olika besked. Det finns alltså en viss risk för att anklagas för plagiat. Några externa bedömare säger att när elever använt Internet för att lösa uppgifterna, ska deras svar bedömas strängare än de svar som ges av elever som inte använt Internet. Inom båda områdena behövs tydligare riktlinjer, påpekas det i utvärderingen.

Giltighet betyder att provet verkligen bedömer det som det är meningen att det ska bedöma. Här handlar det om att bedöma eleverna förmåga att på egen hand använda sina ämneskunskaper analytiskt och att kunna hitta, värdera och använda olika källor för att lösa uppgifterna. Men det är också viktigt att fundera på om det som ska bedömas också motsvarar de krav som gäller ute i samhället och i arbetslivet, menar utvärderarna.

Rättvisa innebär att alla har samma möjligheter att genomföra provet och att få en rättvis värdering. I utvärderingen påpekas att en del av skolorna har installerat filter som spärrar innehåll som är olämpligt i skolan, som porr, våld och politisk extremism. Eftersom de här filtren ofta inte fungerar särskilt bra, finns det risk för att de även spärrar innehåll som eleverna skulle kunna ha användning för. Därför är det kanske inte helt säkert att alla elever verkligen ges samma möjligheter att genomföra provet.

Trots att examensproven genomfördes på ett tillfredsställande sätt, är det värt att fundera på alternativa sätt att genomföra proven framöver, menar utvärderarna. I arbetslivet är det till exempel avgörande att kunna samarbeta och lösa problem tillsammans med andra, och sociala medier och nätbaserade samarbetsytor är ofta viktiga redskap i vardagen. Därför kan det vara en bra idé att skapa prov där eleverna även kan använda muntlig och skriftlig kommunikation med andra personer som källor. Om elever samarbetar för att lösa problem, går det att dokumentera vem som gör vad, vilket möjliggör en individuell bedömning.

Hur ser skolbibliotekens medieförsörjning ut?

Enligt skollagen och de reviderade läroplanerna är skolbiblioteket en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet och ska fungera som ett stöd för elevernas lärande. Det handlar om att bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens.

Tillgången till olika typer av medier på skolbiblioteket, alltifrån tryckta böcker till e-böcker, filmer och databaser, är en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera på ett bra sätt. I tisdags släppte Kungliga Biblioteket en kvalitativ översikt av hur medieförsörjningen ser ut på landets folk- och skolbibliotek.

Men det återstår mycket arbete innan vi når dit. Det visar både statistiken om tillgång och bemanning och Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek.

Vilken bild ger rapporten av hur det ser ut på skolbiblioteken? Den visar att det numera finns skolbibliotekscentraler i 40 kommuner, spridda över i stort sett alla regioner. Vad de ägnar sig åt, varierar mellan kommunerna. De som befinner sig på miniminivån levererar klassuppsättningar av böcker till skolorna. Andra har ett betydligt bredare verksamhetsområde och erbjuder även digitala medier, fortbildning och rådgivning. Några driver också utvecklingsfrågor och försöka lyfta fram och stärka skolbibliotekets pedagogiska roll.

I de flesta regioner finns det en eller flera mediecentraler, som förser lärare med film och andra digitala medier och lärresurser. Några har även särskilda uppdrag för skolbiblioteken och ger dem tillgång till e-böcker, artiklar, klassuppsättningar av böcker, mångspråksmedier och talbokstillstånd. En del hjälper också till med kompetensutveckling inom viktiga områden, till exempel medie- och informationskunnighet.

På senare år har det blivit vanligare att kommunerna har en skolbibliotekssamordnare, som samordnar medieförsörjningen och hanterar de pågående regionala och statliga insatserna för skolbibliotek. Numera finns det en sådan i 59 av landets kommuner, och de bidrar ofta till att öka likvärdigheten när det gäller tillgången till skolbibliotek i sin kommun.

Rapporten slår fast att det krävs tydligare nationella krav för att skolbiblioteken ska få likvärdiga förutsättningar för sin medieförsörjning. Dessutom finns det alldeles för få skolbibliotekscentraler och mediecentraler. Alla skolbibliotek i alla kommuner borde ha tillgång till den här typen av resurser, sägs det i rapporten, men så är det tyvärr inte idag.

Det krävs en betydligt bättre samordning av resurserna på regional och kommunal nivå för att se till att medieförsörjningen verkligen fungerar på ett bra sätt, konstaterar man i rapporten. Inte minst är det viktigt att förbättra tillgången till e-medier och mångspråksmedier av god kvalitet.

Veckans tips: Lär dig det grundläggande om AI

Artificiell intelligens (AI) är en het fråga och det händer väldigt mycket inom området. I onsdags invigdes AI Innovation of Sweden på Lindholmen i Göteborg, som ska fungera som ett nationellt center för tillämpad forskning och innovation inom området. Vinnova är huvudfinansiär, och man samverkar med ett stort antal partners från näringsliv, forskning och offentlig verksamhet, bland annat RISE.

Artificiell intelligens rymmer även intressanta möjligheter för skolan. Det visar bland annat senaste upplagan av den nederländska rapporten Technologiekompas, som togs upp för två veckor sedan. Därför är det viktigt för alla som arbetar inom skolan att ha en grundläggande förståelse för vad utvecklingen kan innebära.

Senare i vår kommer den kostnadsfria finska grundkursen Elements of AI att finnas på svenska. Den har tagits fram av Finnish Center for Artificial Intelligence och ger bra möjligheter för alla som vill få en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar. Den som inte vill vänta kan redan nu ta sig an kursen på engelska eller finska. Senare i år kommer en fortsättningskurs, som ger deltagarna möjlighet att testa tekniska lösningar i praktiken. De som vill delta i den behöver ha grundläggande kunskaper i programmeringsspråket Python.