Kategori: Blogginlägg

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

I tisdags publicerade Spaningen en längre artikel om Skriva sig till lärande (STL). Det är en pedagogisk modell som togs fram i Sollentuna för knappt tio år sedan och som bygger vidare på Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning.

STL kopplar samman den pedagogiska användningen av it och digitala medier med nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där eleverna, utifrån tydligt utpekade mål, analyserar och reflekterar kring sitt eget och sina klasskamraters lärande. Skriftlig formativ återkoppling och digital interaktion används som hävstång för elevernas lärande. De utvecklar på en och samma gång sin läsförmåga, sitt skrivande och sin digitala kompetens.

STL är en strukturerad process som lärare fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs, grupp samt explicita mål med uppgiften. Även om det bara finns forskning på yngre elever, går modellen att använda i alla åldrar i skolan. Dessutom fungerar den även bra för vuxna. När lärare lär sig att undervisa med STL, analyserar de sin egen och sina kollegors lektionsplanering och genomförande och ger formativ återkoppling åt varandra.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför sedan 2015 en satsning på att fortbilda lärare i STL. Varje höst anordnas en utbildning som sträcker sig över ett helt läsår, bygger på blended learning och är öppen att söka för alla lärare i hela Sverige.

Från och med det här läsåret hjälper SKL även kommunala huvudmän som vill genomföra utbildningen på egen hand.I januari startade Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad sin första STL-utbildning för lärare i för- och grundskolan. Efter sommarlovet startade en ny omgång, och den här gången har man även en pilotgrupp med gymnasielärare.

Lärarna i Göteborg träffas totalt nio gånger under läsåret, men det är mellan träffarna som det egentliga arbetet sker. Lärarna ska planera och genomföra lektioner där de arbetar med STL. De ska också göra en kritisk analys av sin egen undervisning och ge återkoppling på sina kollegors analyser. Det gäller att reflektera kring hur det gick, varför det blev så och vad som behöver ändras. Därefter lämnar de sin analys vidare till kurskamraterna, som ger en återkoppling som de sedan ska använda när de arbetar vidare med sin undervisning.

Skolan måste ge sina lärare den tid de behöver för sitt analysarbete. Annars finns det risk för att förändringsarbetet bara fungerar under kursen och att lärarna sedan faller tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta. För att det här ska fungera, måste hela styrkedjan vara med. Det är nödvändigt att diskutera med beslutsfattare, områdeschefer, rektorer och lärare, så att alla verkligen förstår varför man väljer att arbeta med den här modellen.

Den stora förändringen med STL är att lärare både lär sig att använda it och digitala medier på ett målmedvetet sätt i sin undervisning och att de tränas i att ständigt utveckla och förbättra arbetet tillsammans med eleverna. Det rör sig om en utveckling av lärarens arbete som egentligen inte har något slut.

Skolans digitalisering i Europa

Eurydice Network publicerade nyligen en rapport som ger en bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i 38 länder i Europa, inom och utanför EU.

Överlag betraktas digital kompetens som en nyckelkompetens och i regel ses den som en kompetens som ska utvecklas över ämnesgränserna. De allra flesta länderna har lärandemål som överensstämmer med de fem kompetensområdena i DigComp, EU:s ramverk för alla medborgares digitala kompetens: informationskompetens, kommunikation och samarbete, att skapa digitalt innehåll, säkerhet samt problemlösning.

Mer än hälften av länderna genomför just nu reformer av sina läroplaner för att föra in eller lyfta fram digital kompetens. Några lägger till nya områden, till exempel programmering, datalogiskt tänkande eller säkerhet.

Två tredjedelar tar upp digital kompetens som en av de yrkeskompetenser alla lärare ska ha. I några länder rör det sig om ganska detaljerade beskrivningar, i andra är det mer allmänt formulerat. Det gemensamma för dem alla är att de betonar att lärare ska kunna använda och integrera it och digitala medier i sin undervisning, och att det ska ske på ett effektivt sätt.

Fjorton av länderna har inte alls digitaliserat sina nationella prov, medan resten av dem har gjort det i varierande omfattning. I Norge används digitala nationella prov genom hela grund- och gymnasieskolan,Danmark och Island har digitaliserat de nationella proven i grundskolan och Finland har digital studentexamen.

Hälften av länderna bedömer inte elevernas digitala kompetens på nationella prov. Norge och Österrike är de enda länderna som gör det från grundskolans första år till och med gymnasieskolans sista år.

Generellt sett finns det lite vägledning kring hur elevernas digitala kompetens ska bedömas. Elva av länderna har tagit fram tydliga kriterier, men endast fem har kriterier som täcker både grund- och gymnasieskolan.

De allra flesta länderna har tagit fram strategier för skolans digitalisering, men det är sällan som det utvärderas hur arbetet genomförs i praktiken och vad det leder till. Knappt två tredjedelar av länderna har särskilda inspektionsmyndigheter och tittar även på hur användningen av it och digitala medier i undervisningen fungerar. De ger även stöd till beslutsfattare, skolledare, lärare och elever. 

På många håll har skolan en ganska bristfällig digital infrastruktur. Satsningar inom det här området är därför en viktig del av digitaliseringsarbetet. Nästan alla länder satsar också på digitala lärresurser. Det handlar både om att förbättra kvaliteten och att se till att alla får tillgång. Sverige är ett av få länder som inte har någon sådan satsning.

Nästan alla länder satsar på lärares kompetensutveckling och många ger även stöd åt lärarnätverk och kollegialt lärande. Trots att forskning och erfarenhet tydligt visar att rektorer har en avgörande roll när skolan digitaliseras, är det bara en tredjedel av länderna som ger dem fortbildning och annat stöd.

Att tänka på när det gäller VR i undervisningen

Kan VR i undervisningen öka grundskoleelevers intresse för naturvetenskap? Det undersöker Kommunernes Landsforening i Danmark i projektet VR i skolen tillsammans med Virtual Reality Lab vid Köpenhamns universitet, företaget Epinion och fem kommuner.

Aktuell forskning indikerar att VR kan bidra till att göra naturvetenskap intressant för eleverna. I våras tog man därför fram ett undervisningsmaterial om klimatförändringar, som även testades tillsammans med några lärare. Under hösten och vintern genomförs en testomgång på skolor i fem de kommunerna, som nästa år kommer att sammanfattas och analyseras i en rapport.

Redan nu delar man med sig av erfarenheterna från vårens arbete med att ta fram undervisningsmaterialet. Det här behöver skolor som är intresserade av VR tänka på:

  1. Börja enkelt. Första steget är att skaffa VR-glasögon, men det behöver inte vara någon dyr och avancerad modell med sensorer och inbyggd dator. Det kan räcka med VR-glasögon i kartong med en hållare för mobilen.
  2. Alla elever behöver inte ha ett eget par VR-glasögon. Allt beror på hur man arbetar. 
  3. Det är viktigt med lugn och ro och en skyddad plats när man använder VR i undervisningen. Tänk på att eleverna går in i en annan värld när de använder VR-glasögonen. De kan inte se vad som finns eller vad som händer runt omkring dem. 
  4. Ta reda på vad det finns för resurser och hur de kan användas. En stor del finns bara på engelska och ofta vänder de sig till äldre elever. Det behöver inte vara material som har tagits fram för skolan, utan även sådant som har ett underhållningssyfte kan komma till nytta. 
  5. Ha realistiska förväntningar. Det krävs mycket arbete för att VR ska fungera i undervisningen. 
  6. Tänk på syftet. Varför vill du använda VR i undervisningen? Är tanken att motivera eleverna, vill du föra in ett nytt ämnesinnehåll eller handlar det om repetition?

Veckans tips

Häromdagen kom ett nytt avsnitt av Svensk biblioteksförenings poddcast. Den här gången är temat skolbibliotek – går utvecklingen framåt eller bakåt i den svenska skolan? 

På 22 minuter ges en både innehållsrik och koncis sammanfattning av läget och hur Svensk Biblioteksförening ser på saken.

Veckans spaning: 21st Century Children, det digitala kulturarvet och lärares arbetsvillkor när skolan digitaliseras

Veckans spaning: 21st Century Children, det digitala kulturarvet och lärares arbetsvillkor när skolan digitaliseras

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Ny rapport från OECD om ungas välmående i en digital värld

Centre for Educational Research and Innovation på OECD driver sedan 2017 projektet 21st Century Children. Man undersöker barndomens villkor idag och vill ta reda på hur föräldrar, skola och samhälle kan göra det enklare för dem som växer upp att hantera vardagen.

Fokus ligger på fyra huvudteman: fysisk hälsa, psykiskt välmående, digitaliseringen samt relationer till familj och vänner. Genom att analysera aktuell forskning och samla in erfarenheter från medlemsländerna, skapar man underlag för ett ramverk som kan fungera som vägledning för föräldrar, skolan och olika myndigheter. Ramverket kommer att presenteras nästa år.

Under projekttiden genomför man flera olika studier och forskningsöversikter inom de fyra tematiska områdena. För ett par dagar sedan släpptes rapporten Educating 21st Century Children: Emotional Well-being in the Digital Age.

Rapporten går igenom hur ungas teknikanvändning ser ut idag och kopplar den till forskning och debatt om barns och ungas psykiska välmående. Det ges också en beskrivning av hur man i olika länder arbetar med medie- och informationskunnighet och digital kompetens samt hur skolan försöker hjälpa eleverna att utvecklas till ansvarsfulla digitala medborgare. 

I den allmänna debatten runt om i världen talas det just nu mycket om riskerna med ökad skärmtid och hur det påverkar hjärnan och den psykiska hälsan. Ökad mobbning och mer trakasserier tas också ofta upp som en konsekvens av den växande användningen av sociala medier. I rapporten påpekas att det inte finns något stöd i forskningen för det här, men att det behövs mer studier som kan ge en bättre och tydligare bild. Man tillägger också att det är problematiskt om politiker påverkas av det höga tonläget i debatten, eftersom det riskerar att leda till felaktiga och kontraproduktiva beslut.

Det behövs en bättre förståelse av barndomens villkor och vad digitaliseringen innebär, konstateras det i rapporten, och det kräver insamling och analys av relevanta data. Det förutsätter i sin tur både att termerna vässas och att undersökningsmetoderna förbättras. Medlemsländerna behöver även bli överens om vad man menar när man till exempel talar om psykisk hälsa och digital kompetens och man måste enas om en metodik som kan visa hur verkligheten faktiskt ser ut. Mer tvärvetenskapliga studier och en ökad samverkan mellan olika myndigheter och med sakkunniga i näringslivet är också viktigt, menar man.

Rapporten slår fast att det är viktigt att skolan och föräldrarna ger barn och unga en bra förberedelse för vuxenlivet och lär dem att förstå och hantera sin digitala vardag. Men det förutsätter att det görs en tydligare åtskillnad mellan fakta och fiktion i debatt och beslut.

Det digitala kulturarvet i skolan

För två veckor sedan tog Spaningen upp att man i Nederländerna just nu kartlägger hur det digitala kulturarvet används i skolan och vad som behöver göras för att det ska bli mer tillgängligt och vara till större nytta i undervisningen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) arbetar just nu med samma sak, på uppdrag av Kulturdepartementet. Det är en del av ett större uppdrag, som går ut på att ta reda på hur samarbetet mellan skolan och kulturarvsinstitutionerna kan utvecklas och förbättras.

Tidigare i veckan släppte RAÄ en rapport som visar att det finns en hel del digitala resurser som är utvecklade för skolan. En del av resurserna är utvecklade som komplement till fysiska besök, men det finns också fristående resurser, alltifrån temawebbplatser och faktabanker till lektionsplaner. Tyvärr används det här materialet inte särskilt mycket i undervisningen. Två tredjedelar av lärarna som svarade på RAÄ:s enkät använder det inte. Bland förskollärarna handlar det om 80%.

Trots att användningen alltså är tämligen begränsad, ser många lärare, från förskolan till och gymnasiet, ett behov av att ha tillgång till digitala kulturarvsresurser i undervisningen. 60% av förskollärarna, 80% av lärare som undervisar från förskoleklass till och med årskurs 6 och ungefär hälften av lärarna från årskurs 7 till och med gymnasiet ser ett behov.

Men varför använder inte lärarna det material som finns? Ett tydligt skäl är att de ofta inte känner till att det finns och att de inte heller vet hur de ska göra för att hitta den här typen av lärresurser. Ett annat skäl är att materialet ofta inte är tydligt kopplat till de krav som finns i kurs- och läroplaner på olika nivåer. Här måste det onekligen ske förbättringar, konstaterar RAÄ i sin rapport. Det kan också behövas en mer målinriktad marknadsföring som verkligen når fram till lärarna.

I december kommer RAÄ att publicera en vägledning för kulturarvsinstitutionerna om hur digitala resurser ska tas fram och publiceras för att bli mer användbara och lättare att hitta. Precis som i Nederländerna gäller det att hitta lösningar som gör det digitala kulturarvet mer tillgängligt och användbart i skolan, så att det kan bli en naturlig och självklar del av undervisningen.

Lärares digitala arbete – finns det balans mellan krav och stöd?

En forskargrupp vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet har beviljats medel av Forte för att under tre år undersöka hur svenska lärares arbetsvillkor förändras när skolan digitaliseras. Vad innebär genomslaget för lärplattformar och sociala medier? Vilken påverkan har skolans marknadisering?

Arbetet leds av Annika Bergviken Rensfeldt och man samverkar med en forskargrupp vid Monash University i Australien, ledd av Neil Selwyn. Det finns flera beröringspunkter mellan Sverige och Australien som gör det möjligt att jämföra hur de båda utbildningssystemen förändras av den pågående digitaliseringen. 

Projektet är en fristående fortsättning av en studie om lärares kollegiala lärande på Facebook, som genomfördes 2015-17.

Veckans tips

5-20 oktober är det dags för årets upplaga av Code Week, en internationell satsning på att väcka barns och ungas intresse för programmering och digitalt skapande. Arbetet drivs av frivilliga med stöd av EU-kommissionen.

I vart och ett av de 52 länder som deltar i Code Week, finns det ambassadörer som ger hjälp och stöd åt skolor som vill vara med. Agneta Hedenström och Mie Menmark är ambassadörer i Sverige. Det finns även en öppen Facebook-grupp som vänder sig till svenska lärare i grundskolan. På Digitala lektioner finns fritt lektionsmaterial för alla stadier och nivåer för den som vill komma igång.

På Code Weeks webbplats finns en interaktiv karta som visar de aktiviteter som pågår i de olika länderna. Där kan alla som deltar själva lägga in sin aktivitet och göra den synlig.

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Att lära för framtiden

Förra månaden arrangerade Argentinas utbildningsdepartement en konferens i Buenos Aires om villkoren för utbildning och lärande i ett alltmer digitaliserat samhälle. I tisdags intervjuade Spaningen Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad som diskuterades på konferensen.

På konferensen, som vände sig till skolledare och lärare i Argentina, presenterades ett ramverk för grundskolans digitalisering som nu ska implementeras i hela landet. Syftet är att ge tydliga nationella riktlinjer och att försöka säkra att alla elever får likvärdiga möjligheter att utveckla en adekvat digital kompetens.

Flera utländska gäster hade bjudits in för att vidga perspektiven och för att berätta om hur programmering och datalogiskt tänkande hanteras i undervisningen. I Sverige och Finland tänker vi på liknande sätt och har infört programmering som en del av olika ämnen, bland annat matematik, teknik och slöjd. England har istället infört två separata ämnen: det teoretiska Computing och det mer praktiska Design and Technology

Beijing Consensus on AI and Education presenterades också på konferensen. Det rör sig om en vägledning från Unesco, som antogs vid en internationell konferens i Peking i maj. Texten beskriver och förklarar hur artificiell intelligens kan användas i undervisningen för att uppnå de globala utbildningsmålen i FN:s Agenda 2030. Det handlar inte om att ersätta lärare, utan om att lära dem att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla sin undervisning. Alla elever behöver lära sig hur den digitala tekniken fungerar och utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver i morgondagens samhälle.

Det arrangerades även en workshop om hur skolan ska möta teknikutvecklingen och samhällsförändringarna de kommande 30 åren. Idag pratar vi mycket om AI, men om fem år kommer något annat som följer på den utvecklingen att vara högst på dagordningen – och så kommer det att fortsätta. Det viktiga är att stärka eleverna som medborgare och att utveckla deras förståelse av hur den digitala världen fungerar, så att de kan påverka och förändra den. 

Super:bit

I våras blev det klart att Vitensentrene i Norge tillsammans med Lær kidsa koding och barntv-kanalen NRK Super ska genomföra Super:bit, en satsning på micro:bit, programmering och digitalt skapande i den norska grundskolan. Satsningen finansieras av Den teknologiske skolesekken, som är en del av den nationella strategin för grundskolans digitalisering.

Super:bit kommer att nå 100 000 sjätteklassare på alla skolor i Norge under läsåren 2019/20 och 2020/21. Nu är förberedelserna klara och arbetet är igång. Man bygger vidare på erfarenheterna från liknande projekt i Storbritannien, Island och Danmark. Det handlar både om att hjälpa lärare att undervisa i programmering och att bidra till att eleverna utvecklar datalogiskt tänkande och får en bättre teknologiförståelse.

De tio regionala medlemmarna i Vitensentrene arrangerar kurser för lärare som ger en introduktion till hur micro:bit kan användas i undervisningen. Varje lärare som deltar får en klassuppsättning micro:bits, tio bit:bots, undervisningsmaterial samt sensorer och andra tillbehör. Det medföljer också en matta som är en planskiss över en smart stad, en stad som använder digitaliseringen för att underlätta invånarnas vardag.

Eleverna ska lära sig att dra nytta av den digitala tekniken för att lösa olika praktiska problem som uppstår i den smarta staden. Därför är det viktigt att träna datalogiskt tänkande: förhållningssätt, förmågor och färdigheter som är viktiga i alla typer av problemlösning. Det handlar bland annat om att bryta ned ett problem i mindre delar, att tänka logiskt, skapa abstraktioner, prova sig fram, samarbeta och att dra nytta av varandra. För att underlätta arbetet, ska lärare och elever använda modellen Den algoritmiske tenkeren som stöd.

De två sista veckorna i november kommer NRK Super att sända flera tv-program som handlar om problemlösning och programmering med micro:bit. Programmen kopplas till Kodetimen, en del av den internationella satsningen Hour of Code, som Lær kidsa koding arrangerar första veckan i december.

MIK – en demokratifråga

Ett komplext samhälle kräver kunniga och kritiska medborgare för att yttrandefrihet och demokrati ska bevaras. Inte minst är det viktigt att förstå och kunna hantera det digitala medielandskapet.

Den här veckan arrangerar Unesco en internationell konferens om medie- och informationskunnighet (MIK) i anslutning till Bokmässan i Göteborg. Samtidigt släpper JMG en antologi, med professor Ulla Carlsson som redaktör, som beskriver och analyserar de utmaningar vi står inför, internationellt och i Sverige.

Flera kapitel i antologin lyfter fram skolans roll. Några tar avstamp i aktuell forskning. Catarina Player-Koro, pekar på att digitaliseringen i sig inte kan driva på skolutvecklingen. Det måste finnas en tydligare bild av vad skolan är till för, både för individens del och för samhället. Därefter kan man undersöka hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen för att nå fram till de målen.

Michael Forsman argumenterar för att det inte räcker med kritiska förmågor. Eleverna måste utveckla ett kritiskt medvetande, en djupare förståelse av vårt medialiserade samhälle, där förmågan till medborgerligt handlande betonas.

Thomas Nygren konstaterar att MIK och kritiskt tänkande förutsätter goda ämneskunskaper, Dessa kunskaper och förmågor måste därför tränas i tätt samspel med ämnesundervisningen. Här krävs både mer forskning och fler evidensbaserade undervisningsmetoder, något han själv arbetar med i projektet Nyhetsvärderaren.

Monika Johansson och Tobias Ruthenberg beskriver och analyserar den webbaserade distanskurs i MIK för yrkesverksamma lärare och skolbibliotekarier, som Högskolan i Borås anordnar sedan några år tillbaka. Syftet är att underlätta ett pedagogiskt samarbete mellan de båda yrkesgrupperna och att förena deras kompletterande perspektiv i skolans MIK-undervisning.

Andra kapitel tar upp praktiska exempel på hur MIK kan hanteras i undervisningen. Brit Stakston visar hur elever i en Facebook-grupp följer reportrar i fält under ett reportagearbete. Lotta Bergseth och Jenny Sköld berättar om publiceringsverktyget Mobile Stories, som kan föra in MIK i alla ämnen och som tränar eleverna i att arbeta med journalistiska metoder.

Martin Törnros presenterar en rad interaktiva verktyg för undervisningen i MIK som han själv tagit fram: Mikoteket, Ekokammaren, Vem säger det? samt Algorita. Fredrik Holmberg, Julia Lagergren, Johan Holmberg, Linnea Fant och Mikael Kowalski ger en inblick i hur eleverna får en förståelse av hur filmmediet fungerar genom att både analysera och själv göra film. Att skapa tillsammans med ett demokratiskt arbetssätt förenar de teoretiska och praktiska aspekterna av filmmediet och av MIK.

Veckans tips

I ett inlägg på Pedagog Malmö, försöker Ola Nilsson ge en klarare definition av begreppet digital kompetens i grundskolan. Vad är det egentligen eleverna ska lära sig?

Ola Nilsson utgår ifrån vad som står i styrdokumenten och strukturerar innehållet årskurs- och ämnesvis i åtta kategorier:

  • Demokrati, samhälle och etik
  • Informationshantering
  • Källkritik
  • Bilder och medier
  • Digitala färdigheter
  • Teknisk och digital allmänbildning
  • Dokumentation och multimodala texter
  • Programmering och problemlösning

Veckans spaning: Matematik med digital förstärkning, Troll Factory och digitalt kulturarv

Veckans spaning: Matematik med digital förstärkning, Troll Factory och digitalt kulturarv

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Matematikundervisning med digital förstärkning

Per Nilsson och Andreas Eckert, forskare i matematikdidaktik vid Örebro universitet, arbetar sedan 2016 med ett praktiknära projekt som ska göra det lättare för lärare att dra nytta av de digitala möjligheterna i matematikundervisningen. I tätt samarbete med Edvard Ottosson och Per Johansson, matematiklärare på Navets skola 7-9 i Örebro, tar de fram och testar lektionsmoduler som är kopplade till läroplanens centrala innehåll.

Lektionsmodulerna fungerar som vägledning och stöd när matematiklärare planerar, genomför och utvärderar sin undervisning. Varje modul sträcker sig över tre till fyra lektioner och har en tydlig didaktisk idé om hur digitala verktyg kan användas. Modulerna tar upp vilka svårigheter som elever brukar ha med det matematiska innehållet och pekar på hur de kan hanteras.

Istället för att främst låta eleverna sitta och räkna mängder med tal, används tekniken för att konkret visa hur matematik kan användas i vardagen. Att lära sig matematiska metoder och att utföra beräkningar är naturligtvis fortfarande viktigt, men det gäller också att arbeta aktivt med begreppsförståelsen, menar forskarna. En central tanke är därför att uppmuntra eleverna till utforskande samtal om matematik på lektionen. Datorn kan användas till att visualisera och simulera matematiska processer, utmana elevernas föreställningar och sätta fart på deras tankar och resonemang.

Projektet, som finansieras av Skolforskningsinstitutet, kommer att avslutas under nästa år. Innan dess vill man att fler lärare i Örebro kommun ska testa lektionsmodulerna, så att de kan utvecklas vidare och förbättras. När projektet är avslutat hoppas man kunna sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Forskarna vill också gärna fortsätta att arbeta praktiknära och fungera som en brygga mellan teori och praktik i skolan.

Troll Factory

Att förstå hur trollfabriker fungerar och hur falsk information sprids i sociala medier är en viktig del av den medie- och informationskunnighet som alla behöver. Det finns många sätt att lära sig detta, men forskare på Cambridgeuniversitetet har visat att spel är en särskilt framkomlig väg att “vaccinera” mot desinformation. De tog fram ett enkelt webbaserat spel, Bad News, som stärker motståndskraften och förmågan att genomskåda desinformation och propaganda. Spelet finns även på svenska och var veckans tips i slutet av november förra året.

Nu har finska Yles avdelning Newslab tagit fram ett spel på engelska – Troll Factory – som ger en fördjupad inblick i hur trollfabriker fungerar och vilka taktiker och metoder som de använder. Spelmiljön är en simulerad mobiltelefon och spelaren är ett troll som ska piska upp och sprida hat mot invandring så effektivt som möjligt med hjälp av de medel och kanaler som står till buds, alltifrån botnätverk till riktade kampanjer.

Innan spelaren börjar spela, kommer en varning om att innehållet kan uppfattas som stötande. Ambitionen är att Troll Factory ska vara så realistiskt och verklighetsnära som möjligt och använder därför slagord och memer som har spridits i sociala medier.

Yle menar att man har ett ansvar som public service-företag att visa och att förklara hur trollfabriker fungerar, hur de påverkar tankar och föreställningar och vad det leder till i samhället. Återkoppling från användarna är viktig för att kunna utveckla spelet vidare. Man hoppas också kunna sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare till public service i andra länder.

Troll Factory är inte utvecklat för skolan, utan vänder sig till allmänheten. Men spelet kan säkert fungera utmärkt i skolan, sannolikt på högstadiet eller gymnasiet, även om det säkert kräver en hel del förberedelser. Kanske kan det vara en god idé att spela igenom spelet tillsammans och att löpande diskutera hur retoriken ser ut och vilka metoder som används för att nå ut med budskapen. Genom att lära sig känna igen vilseledande argument, kan det bli lättare för eleverna att stå emot när de möter dem i verkligheten.

Digitala kulturarvet i skolan

Muséer, arkiv och andra kulturinstitutioner digitaliserar kulturarvet för att göra det mer tillgängligt för allmänheten. Många tar också fram undervisningsmaterial för skolan, men ofta används det inte i skolan eftersom det är svårt att hitta eller för att det inte riktigt passar in. I Nederländerna har Kennisnet och Netwerk Digitaal Erfgoed (NDE), som arbetar med den digitala infrastrukturen och it-användningen i skolan respektive kulturarvsområdet, därför startat en gemensam satsning.

Från september 2019 till oktober 2020 genomförs olika insatser för att göra det digitala kulturarvet mer tillgängligt och användbart i skolan. Man börjar med en kartläggning av vilket material som finns idag och hur skolorna använder det. Nästa steg blir att kontakta kulturinstitutionerna för att hjälpa dem att nå ut bättre. Det handlar bland annat om att använda metadata och att mappa de termer som används i skolan med de akademiska termerna, så att lärare och elever lättare kan hitta det som de behöver. Bättre marknadsföring kommer också att krävas.

Kennisnet och NDE kommer att arbeta tillsammans med ett antal skolor, för att få en bättre bild av vad som behöver göras för att det digitala kulturarvet ska komma till nytta i skolan. Redan nu konstaterar man att det är viktigt att materialet är utformat på sätt som fungerar i skolans undervisning och att det finns en tydlig koppling till läroplanen.

Målet är att hitta hållbara lösningar som gör det digitala kulturarvet mer tillgänglig och användbart i skolan,  så att det kan bli en naturlig och självklar del av undervisningen.

Veckans tips

European Schoolnet Academy har under flera år genomfört en webbaserad kurs för lärare om hur datorspel kan användas i undervisningen. 14 oktober är det dags för en ny, updaterad version, som pågår till och med 4 december.

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Ungar och medier 2019

I tisdags presenterade Statens medieråd en ny upplaga av studien Ungar och medier, om barns och ungas (0-18 år) medieanvändning på fritiden, som publiceras vartannat år sedan 2005. Resultatet presenteras i tre rapporter: Småungar & medier, Ungar & medier samt Föräldrar och medier. Senare i höst kommer man att publicera rapporten Hälsa, ungar & medier.

Studien visar att nätbaserade medier numera är en dominerande del av barns och ungas medieanvändning. Från fyra års ålder har 95 % av barnen använt Internet någon gång och i stort sett alla tonåringar använder Internet varje dag. Samtidigt har medieanvändningen ökat, vilket innebär att den tidigare definitionen av högkonsument (tre timmar och dagen) börjar bli inaktuell. Det som tidigare ansågs anmärkningsvärt är numera normalt.

Digitala medier är på god väg att bli en alltmer integrerad del av barns och ungas liv och vardag. Ett viktigt skäl till detta är att många har en egen mobil, och den ersätter till stor del datorn och surfplattan. 81% av nioåringarna använder mobilen dagligen och bland elvaåringar handlar det om 95%.

Pojkar spelar mer spel än flickor och skillnaden märks redan när barnen är 10 år. Spelandet har dock minskat bland pojkar, även om det fortfarande är en vanlig fritidsaktivitet. I stort sett alla tonåringar använder sociala medier. Studien visar också att användningen av traditionella medier fortsätter att minska. Det gäller både film- och tv-tittande och läsning av böcker och tidningar.

Många är missnöjda med att mobilen tar tid från annat som de skulle vilja göra. Det handlar både om andra fritidsaktiviteter, till exempel sport och bokläsning, att hjälpa till hemma och om att göra läxorna. Mobilens viktiga roll i vardagen och den tid som den slukar är också en vanlig orsak till konflikter med föräldrarna.

Bland föräldrar märks en viss skepsis mot spel och sociala medier. Det finns framför allt en oro för att de här aktiviteterna stjäl tid och att de kanske kan leda till försämrad fysisk eller psykisk hälsa. Många upplever också att det är svårt att få tag i tydlig information om hur ska förhålla sig till sina barns medieanvändning.

Den upplevda bristen på information kan tolkas som att barns och ungas medieanvändning börjar bli mer omfattande och komplex, påpekas det i Föräldrar och medier. Därmed blir den också svårare att förstå och det kan i sin tur leda till en ökad oro. Den kommande rapporten Hälsa, ungar & medier kan förhoppningsvis bidra till att räta ut frågetecknen.

Making culture

I onsdags publicerade Myndigheten för kulturanalys en antologi där 19 forskare presenterar sin forskning om barns och ungas fritidskultur i de nordiska länderna. Syftet är inte att försöka ge en heltäckande bild, utan fokus ligger istället på att komplettera och fördjupa kunskapen om hur ungas kulturvanor ser ut. Stora delar av deras kulturliv inte fångas upp av den nuvarande kulturpolitiken och den ryms inte heller i de nordiska ländernas undersökningar av kulturvanor.

Antologin tar bland annat upp kulturyttringar som makerrörelsen, dataspelande, cosplay och musikanvändning. Bidragen visar att barns och ungas kultur drivs av lust och glädje och att konsumtion och skapande är integrerat och ofta sker samtidigt. Sociala relationer, kunskapsdelning och gemensamt skapande är viktiga element. Det är också tydligt att åldersgränser inte längre har så stor betydelse. Barn- och ungdomskultur är numera egentligen ett ganska missvisande begrepp, påpekas det i antologin.

Digitaliseringen har i hög grad ändrat förutsättningarna att ta del av och att medverka i olika kulturyttringar. Den ger nya möjligheter för allt fler att uttrycka sig, knyta kontakter och att bli synliga, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller om man har ett funktionshinder. Föräldrar har ofta en viktig roll som möjliggörare. Det krävs till exempel en tillåtande syn på datorspel för att barnen ska få tid och möjlighet att utveckla sitt spelande tillsammans med likasinnade.

Ibland kan digitaliseringens växande betydelse också bli ett hinder för att ta del av kultur, som på Grönland, där infrastrukturen fortfarande är bristfällig. Bristerna kan också vändas till en möjlighet. Facebook hade inget gränssnitt på nordsamiska, så samiska ungdomar samarbetade över nätet för att ta fram en översättning som Facebook numera använder. Det här kan ses som utnyttjande av gratis arbetskraft, men ungdomarna skapade också något som har stort värde för dem själva och för andra.

Att själv ta ansvar för förändring och att tillsammans med andra skapa bättre förutsättningar för en meningsfull fritid är utmärkande drag i de kulturyttringar som tas upp i antologin. Man hjälper varandra och skapar gemensamt de förändringar som man vill se och den kultur som man vill uppleva och bidra till.

Edtech Innovation Testbed

I maj drog den brittiska innovationsstiftelsen Nesta igång satsningen Edtech Innovation Testbed, som pågår till och med september 2021. Det är en del av partnerskapet med utbildningsdepartementet och upprättandet av Edtech Innovation Fund, som Spaningen tog upp i juni. Det övergripande syftet är att hjälpa skolor och högre utbildningar att dra bättre nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. 

Tanken med testbädden är att ge skolor tillgång till expertis som ger dem möjlighet att prova och att få en oberoende utvärdering av hur olika digitala produkter och tjänster kan utveckla undervisningen. Genom att använda blandade metoder hoppas man kunna uppnå en mer robust utvärdering. Ett annat viktigt mål är att testa själva testbäddsmodellen och att ta reda på om den kan bli ett hållbart flexibelt och kostnadseffektivt sätt att utvärdera tekniska lösningars möjligheter i skolan.

Från och med oktober kommer intresserade skolor, högre utbildningar och edtech-företag att kunna anmäla sitt intresse att delta i satsningen. Under vårterminen 2020 kommer skolorna att få bekanta sig med digitala lösningar som motsvarar deras intressen och behov. Från och med sommaren 2020 till och med sommaren 2021 kommer testbädden att vara igång.

Veckans tips

Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan i Stockholm, har en egen blogg där han delar med sig av tankar, idéer, erfarenheter och praktisk tips. I september har han skrivit två inlägg där han tar upp sådant som är viktigt att tänka på när klassrummet och skolan digitaliseras.

Han menar att digitaliseringen består av fyra delar som måste diskuteras och hanteras för att arbetet ska ge önskat resultat: hygien (infrastruktur och resurser), administration, pedagogik (administration och undervisning) samt professionell utveckling. I det senaste inlägget finns en bild som ger en översikt av viktiga punkter i de fyra delarna som som kan fungera som diskussionsunderlag.

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Skolans digitalisering innebär att stora mängder data om elevers lärande och den administrativa verksamheten finns tillgängliga. Det möjliggör en datadriven utveckling inom båda områdena, baserad på konkret information om hur det faktiskt ser ut. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av all relevant information – och där är vi inte idag. De olika verksamhetssystemen kan inte kommunicera med varandra. Därmed blir det svårt att använda befintliga data på ett strategiskt sätt.

I tisdags publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i två pågående projekt som syftar till att underlätta en datadriven utveckling i den svenska skolan.

I det ena projektet har Swedish Edtech Industry – med finansiering från Vinnova – tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie. Man kartlägger vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och visar vilka effekter interoperabilitet mellan de olika systemen kan få för skolans verksamhetsutveckling.

I oktober presenteras en sammanfattande rapport, skriven av RISE, som ger en bild av hur det samlade ekosystemet ser ut, förklarar vad som saknas och ger förslag på vad som behöver göras. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, så det är ett viktigt steg framåt.

I det andra projektet tar en arbetsgrupp inom TK 450Svenska institutet för standarder fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Det handlar om att skapa ett gemensamt språk och en samlad modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra.

Modellen blir en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter, alltifrån elevregister, schemaläggning och betyg till det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Den visar också hur de olika systemen kan kopplas samman på ett tydligt och enhetligt sätt.

Målet är att ta fram en långsiktig och hållbar lösning. Därför samverkar arbetsgruppen brett med leverantörer och skolhuvudmän och arbetet är väl förankrat hos både Sambruk och Skolverket.

SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering. Det krävs en genomarbetad standard, som alla berörda är överens om, för att skolans digitalisering ska få den effekt som beslutsfattarna strävar efter.

Utmaningen framöver blir att se till att alla leverantörer tillämpar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar. Standarden måste användas i skolans dagliga verksamhet för att kunna leda till en genomgripande förändring.

Barns data och integritet online

Att lära barn värna sin integritet och skydda sina privata data på nätet, är en viktig del av arbetet med att utveckla deras digitala kompetens. Samtidigt är det en besvärlig uppgift för lärare att lösa. Dels gäller det att förstå barnens perspektiv och att hitta bra sätt att undervisa, men det gäller också att ta reda på vad de redan vet och att hitta deras kunskapsluckor. Dessutom är det ett stort och komplext område som är i ständig förändring.

Sonia Livingstone, professor i socialpsykologi vid London School of Economics, som länge forskat kring barns säkerhet och trygghet på nätet, har tillsammans med några kollegor försökt hitta sätt att öka lärares förståelse och att underlätta deras arbete. Förra månadsskiftet avslutades forskningsprojektet Children’s data and privacy online, som pågått sedan april 2018. Under projektet har forskarna genomfört 28 gruppdiskussioner med barn mellan 11 och 16 år. Vid sidan av de här diskussionerna har man också intervjuat ett antal föräldrar och lärare.

Slutsatsen är att barn behöver utveckla en djupare och mer kritisk förståelse av nätet och de olika appar och tjänster som de använder. Bland annat behöver de en bättre insikt om de kommersiella intressen som driver sociala medier, hur affärsmodellerna ser ut, hur privata data används, hur algoritmerna fungerar, vilka rättigheter de har och hur de kan skydda sin integritet.

Sonia Livingstone och hennes kollegor har tagit fram tjänsten My data and privacy online för att ge vägledning åt eleverna och för att underlätta lärares arbete. Tjänsten är en verktygslåda för barn mellan 11 och 16 år som utgår ifrån deras perspektiv. Den hjälper dem att förstå varför det är viktigt att skydda sin integritet på nätet och ger dem de verktyg de behöver för att i möjligaste mån kunna göra det.

Forskarna hoppas att skolan kan fungera som föredöme när det gäller etisk hantering av data och respekt för elevernas integritet. I takt med att datafieringen ökar i skolan, gäller det både att förklara varför insamling och användning av data är viktig och att visa att detta kan göras på ett ansvarsfullt och transparent sätt. Det blir bra exempel att använda i undervisningen och bidrar till att stärka eleverna som kritiska och medvetna medborgare. Kanske kan det också på sikt sätta större press på kommersiella aktörer på nätet.

Gaming disorder – när datorspelandet blir ett problem

Den som inte längre kan kontrollera sitt spelande, utan låter det dominera och styra tillvaron, har råkat ut för gaming disorder, som sedan ett år tillbaka klassas som en sjukdom av WHO. För de allra flesta innebär datorspelande inte alls något problem, men undersökningar visar att ungefär 1-2% av befolkningen riskerar att drabbas. Därför är det angeläget att samla mer kunskap, ringa in möjliga riskgrupper och identifiera varningssignaler.

Länsstyrelsen i Västra Götaland gav det tvärvetenskapliga forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintlig forskning tillsammans med Statens medieråd. Nu är den publicerad och fritt tillgänglig.

Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan vissa personliga egenskaper och risken för att utveckla gaming disorder. Hit hör manligt kön, att man är ung, har fysiska problem och lider av depressivitet och ångest, liksom ensamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Vad som motiverar personen att spela och vilka spel som denne spelar, är tillsammans med egenskaperna nyckelfaktorer som bidrar till att sjukdomen utvecklas.

Forskningen ger inte några entydiga eller exakta svar på när spelandet blir problematiskt, men det finns varningstecken som det kan vara viktigt att vara uppmärksam på. Hit hör bland annat att spelandet påverkar den fysiska eller psykiska hälsan och att spelandet överskuggar alla andra intressen och kanske till och med de grundläggande behoven.

Den som utvecklar gaming disorder behöver hjälp med att avstå från eller att begränsa sitt spelande. Än så länge är kunskapen om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser tämligen begränsad. Här behövs mer forskning, särskilt studier som sträcker sig över en längre tid, konstateras det i kunskapsöversikten.

Veckans tips

Medie- och informationskunnighet är ett av temana på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg. En rad seminarier arrangeras, där inte minst skolans och skolbibliotekets centrala roll för att utveckla det demokratiska samtalet lyfts fram.

Inför Bokmässan vill Mikoteket skapa en virtuell MIK-låda med crowdsourcade tips på alla typer av nätbaserade resurser som är relevanta för arbetet med medie- och informationskunnighet i undervisningen.

Tipsen samlas i ett kalkylark på Google Docs. Alla är välkomna att bidra och att dra nytta av materialet. 

Veckans spaning: Europas största skolsatsning på ipads, Frizon och Malmö delar

Veckans spaning: Europas största skolsatsning på ipads, Frizon och Malmö delar

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Stor satsning på ipads i Glasgow

I veckan meddelade Glasgow City Council att alla stadens elever, från Primary 6 till S6, samt deras lärare, kommer att få tillgång till varsin ipad. Yngre barn kommer att få dela på ipads. Totalt rör det sig om 52 000 enheter, som ska delas ut successivt under de kommande två åren. Detta är Apples hittills största utbildningsprojekt i Europa.

Satsningen är en del av den digitala omvandling av den offentliga verksamheten som Glasgow inledde 2017 genom att teckna ett sjuårigt avtal med it- och konsultföretaget CGI. Året därpå antogs en digital strategi där man drar upp riktlinjerna för en inkluderande utveckling mot en smart stad. För skolans del handlar det om att förbättra den digitala infrastrukturen och att ge alla elever och lärare likvärdiga möjligheter att förstå och dra nytta av tekniken. Samhället och arbetsmarknaden förändras i en digital riktning, och det måste alla lära sig att hantera.

Det här knyter an till Skottlands digitala strategi för skolan, som lanserades 2016. Här understryker man bland annat vikten av att förbättra tillgången till tekniken, att kompetensutveckla lärarna, att få igång ett pedagogiskt nytänkande och att tydligare lyfta fram digital kompetens i läroplan och bedömning. Detta kräver både nationella och lokala insatser, konstateras det i strategin.

I presentationen av satsningen betonas att det här inte betyder att den traditionella undervisningen kommer att försvinna. Ipads ska istället ses som ett komplement och en förstärkning. Proven ska även i fortsättningen skrivas med papper och penna. De digitala möjligheterna ska vara en central del av vardagen och här är lärplattformen Glow Connect en viktig pusselbit.

Just nu pågår flera liknande satsningar i Skottland, bland annat i Scottish Borders, där 9 000 ipads är på väg att delas ut till elever och lärare inom ramen för projektet Inspire Learning.

Frizon

I måndags publicerade Spaningen en artikel om det nyligen avslutade innovationsprojektet Frizon, som ingår i den treåriga strukturfondssatsningen DesignIT. Här har RISE ICT Interactive Piteå och arkitektfirman Nordmark & Nordmark tillsammans med Manhemsskolan i Kalix undersökt hur miljön på skolans toaletter kan förbättras med hjälp av design och digital teknik. 

Undersökningar visar att många elever undviker att gå på toaletten i skolan. Det beror bland annat på att de upplever en brist på avskildhet och att toaletterna ofta är ofräscha. Att inte gå på toaletten när man behöver kan både störa koncentrationen i klassrummet och påverka hälsan negativt. Därför är det viktigt att försöka hitta lösningar på problemet.

Avledande ljud vid trapphuset

I Frizon användes bilder och sensoraktiverade ljud och dofter från naturen för att förstärka upplevelser, ändra beteenden och för att möta elevernas behov av trygghet och integritet. Man tog fram en prototyp för att testa sina tankar och idéer i praktiken.

Inne på toaletten hörs ljudet från en brusande älv när någon går in. Det har en tillräckligt hög bandbredd för att täcka andra ljud. På väggarna sitter en tapet med en abstrakt bild av vatten på vardera sidan om toalettstolen. Syftet är att förstärka ljudet från älven genom att använda visuella element. En doft från en generisk oljeblandning, som aktiveras av sensorerna, används för att maskera andra, oönskade, dofter.

Utanför toaletten satte man upp en fototapet med en bild på en skog och en sol som skiner igenom. Det sägs ha en lugnande effekt, och många elever gav spontant positiva kommentarer när den sattes upp. Sensorer aktiverar automatiskt ljudet av en surrande humla – ett ljud som är tillräckligt irriterande för att eleverna ska gå vidare och inte stå kvar i närheten av toalettdörren.

I närheten av toaletten finns ett trapphus. Där monterades sensorer och högtalare som aktiverar fågelljud för att avleda och skapa större trivsel. Det ska kännas som att ljudet kommer utifrån och eleverna ska uppleva att naturen flödar in i skolan. Forskning visar att vistelse i naturen har positiva effekter på oss människor, både emotionellt, kognitivt och fysiskt. De här effekterna kan även uppstå om vi hör ljud, ser bilder eller känner dofter från naturen när vi är inomhus.

Prototypen ger en helhetsupplevelse som får eleverna att känna att någon tänker på deras vardag och att de problem som finns i deras arbetsmiljö tas på allvar.

Malmö delar: en didaktisk resurs

I Malmö stad pågår sedan något år tillbaka arbetet med att få igång den webbaserade tjänsten Malmö delar, där stadens pedagoger kan dela med sig av resursmaterial, arbetsområden, lektioner och moment inom alla ämnen. Totalt finns det runt 3 000 lärare i Malmö i den kommunala grund- och gymnasieskolan samt på vuxenutbildningen. Om alla börjar dela med sig, kan det bli en rik och mycket användbar resurs.

Nu börjar tekniken falla på plats och Malmö stad har inför det nya läsåret anställt två redaktörer på deltid som ger stöd och hjälp åt sina kollegor runt om i staden att komma igång. Tanken är att underlätta delandet så mycket som möjligt, till exempel genom att korrekturläsa och publicera materialet.

Allt material på Malmö delar är fritt tillgängligt för alla. För lärare i Malmö stad är tjänsten kopplad till Google Classroom, vilket gör det enkelt att integrera materialet i undervisningen.

Texterna har en dela lika-licens från Creative Commons. Det innebär att innehållet kan delas vidare och förändras, under förutsättning att källan anges, att det inte sker i vinstdrivande syfte och att licensen används. Bilder och filmer får kopieras och spridas vidare under samma förutsättningar.

Veckans tips

Ormås förskola är en av de förskolor med litteraturprofil som finns i Mölndals stad. Med andra ord använder man litteraturens möjligheter i det dagliga arbetet och strävar efter att ge barnen positiva upplevelser av böcker och läsning. Barnen får uppleva och utforska litteraturen genom att se, lyssna, leka, utforska, samtala och skapa tillsammans. Digitala verktyg och digitala medier är en viktig och naturlig del av det här arbetet, som sker i tät samverkan med Biblioteken i Mölndal.

Pedagog Mölndal ger i artikeln Undervisning i sagans värld en inblick i hur det kan se ut. Utvecklingen av små barns läsintresse och digitala kompetens handlar om betydligt mer än att sitta stilla och lyssna eller att sitta still och titta på en skärm.

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

I onsdags meddelade Datainspektionen att en kommunal gymnasieskola i Skellefteå hanterat känsliga personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen under sitt försök med att registrera elevers närvaro med ansiktsigenkänning. Gymnasienämnden ska därför betala en administrativ sanktionsavgift på 200 000 kronor. Samtidigt får nämnden en varning, eftersom man vill gå vidare med nya försök. Därmed är sannolikheten hög för framtida överträdelser, menar Datainspektionen.

Försöket med ansiktsigenkänning var en del av pilotprojektet Future Classroom, som skolan och Tieto genomförde i en klass med 22 elever under några veckor i slutet av förra året. Enligt lag måste en skola dagligen rapportera till vårdnadshavarna om närvaron på varje lektion. Det tar mycket tid i anspråk och därför finns ett växande intresse bland svenska skolor att automatisera närvarokontrollen.

Att ge lärare mer tid till sin undervisning var ett viktigt mål, men också att möjliggöra en mer korrekt registrering av närvaron. En högre kvalitet i närvarokontrollen innebär att skolan kan reagera tidigt om elever har hög frånvaro och försöka minska risken för avhopp.

I Future Classroom testades inte bara ansiktsigenkänning, utan också en app och en RFID-tagg. Appen försvann tidigt från projektet på grund av att den inte fanns för iphone, som var den vanligaste mobilen bland eleverna. RFID-taggen fungerade bra, men eleverna glömde ofta att ta med den till sina lektioner. Ansiktsigenkänningen var den lösning som gav bäst resultat, kanske delvis på grund av det inte fanns något att ta med.

Kameror och sensorer placerades i ingången till klassrummet. När en elev passerade kamerorna, identifierade systemet punkter i ansiktet. Punkterna bildar ett unikt mönster som systemet kan känna igen. Maskinlärande och analys av elevernas biometriska data från ansiktet gör det möjligt att snabbt identifiera eleverna korrekt och att registrera deras närvaro. 

Elever och vårdnadshavare gav sitt samtycke till att använda biometriska data innan pilotprojektet genomfördes. Skolan betonade att säkerheten och elevernas integritet kom i främsta rummet. Man var också noga med att allt skulle skötas juridiskt korrekt. Det här var ett första test och det krävs flera tester innan det kan bli aktuellt att införa systemet på skolan, påpekade skolledningen. Skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare var nöjda med utfallet av pilotprojektet och det var förankrat i den högsta politiska ledningen i kommunen.

Datainspektionen konstaterar i sitt beslut att biometriska data är känsliga personuppgifter som har ett särskilt högt skyddsvärde. Det krävs därför uttryckliga undantag för att få hantera dem. Man menar också att gymnasienämnden inte kan använda samtycke i det här fallet, eftersom eleverna befinner sig i beroendeställning. Slutsatsen är att ansiktsigenkänningen har inneburit ett intrång i deras personliga integritet. Att försöket har genomförts i syfte att effektivisera närvaroregistreringen, ser Datainspektionen som en försvårande omständighet. 

Beslutet visar att det är en svår balansgång mellan juridik, personlig integritet och nytta när biometriska data ska användas för administrativa syften i skolan. Datainspektionens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. 

Lärplattformar

Danmark satsar sedan några år tillbaka på att bygga upp en nationell mjuk infrastruktur för förskolan och skolan. Alla tjänster som skolledare, lärare, elever och föräldrar behöver ha snabb och enkel tillgång till, samlas i en gemensam samarbets- och kommunikationsplattform som ska användas av samtliga 95 kommuner. Efter höstlovet, i slutet av oktober, kommer den här tjänsten, som getts namnet Aula, att starta.

För att Aula ska fungera som det är tänkt, måste alla danska grundskolor börja använda lärplattformar. För två år sedan blev det obligatoriskt för kommunerna att köpa in och börja använda en digital lärplattform i sin pedagogiska verksamhet. De kunde välja från en lista med kommersiella lärplattformar som Utbildningsdepartementet ställt samman. Samtliga lärplattformar motsvarar de pedagogiska och tekniska krav som ställs.

Under 2016 och 2017 genomfördes forskningsprojektet Anvendelse af digitale læringsplatforme og læremidler för att ge hjälp och stöd åt kommunerna i det här arbetet. Det drevs av Utbildningsdepartementet, Kommunernes Landsforening och Digitaliseringsstyrelsen.

Senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Learning Tech, som ges ut av Nationalt Videncenter for Læremidler, samlar elva artiklar av forskare som deltog i forskningsprojektet. Några av artiklarna har en övergripande karaktär, medan andra är mer ämnesspecifika. 

En av artiklarna ger en översikt av aktuell internationell forskning och analyserar utmaningar och möjligheter med lärplattformar i undervisningen. Här konstateras bland annat att lärares arbetsliv förändras när lärplattformar blir en del av vardagen. Detta måste man ta hänsyn till för att införandet ska lyckas. 

Det gäller också att reflektera kring hur undervisningen ska bedrivas, och det behandlas i en annan artikel. En lärplattform förändrar ramarna för undervisningen, skapar nya rum och nya sätt att mötas. Den ger även andra verktyg för att planera undervisningen. Här är det nödvändigt att lärare experimenterar och verkligen undersöker möjligheterna. De måste både vara reflekterande, kritiska och kreativa.

En lärplattform kan också erbjuda nya lösningar på didaktiska problem. En artikel pekar på att användningen av korta filmer som ger eleverna vägledning och möjlighet att träna, öppnar nya vägar för många elever i slöjd- och musikundervisningen. Om lärare spelar in och delar med sig av den här typen av filmer i lärplattformen, får man till “en digital fördubbling” av läraren i klassrummet, som ger fler elever större chans att utveckla sin kreativitet.

Veckans tips

Förskolans reviderade läroplan trädde i kraft 1 juli. Den säger att digitala verktyg ska användas för att främja barnens utveckling och lärande och att de ska utveckla en digital kompetens. En del menar att det riskerar att leda till mer stillasittande, några varnar för att skärmtiden ökar och andra anser att läroplanen är alltför otydlig. Men i grund och botten handlar det om att små barn ska börja lära sig att förstå den värld som de lever i, och här är digitaliseringen förstås en viktig del.

Voister hade häromdagen ett reportage från Skärstad förskola i Jönköpings kommun, som ger konkreta exempel på hur barnskötare och förskollärare arbetar med it och digitala medier, såväl inomhus som utomhus. Det handlar om att upptäcka, resonera och att lära tillsammans. 

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

Har digitaliseringen förändrat läsningen i skolan?

I skoldebatten hörs ofta röster som varnar för att övergången från tryckta till digitala medier leder till att läsförmågan försämras och att läskulturen hotas. Därför borde skolans undervisning lägga mindre vikt vid informationssökning, översiktsläsning och skumläsning och istället fokusera mer på djupläsning av skönlitteratur. Så var det tidigare, innan Internet och datorerna blev en del av skolans vardag, menar man. Men var det verkligen så?

Anna Lundh, Mats Dolatkhah och Linnea Lindsköld på Högskolan i Borås har undersökt saken i forskningprojektet Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969. Genom att analysera 115 filmer, som ursprungligen spelades in för studien Didaktisk processanalys, har man fått en bättre och tydligare bild av hur läsundervisningen på mellanstadiet såg ut för ungefär 50 år sedan. 

Bilden är hämtad från Vetenskapsrådets bok Resultatdialog 2018, s 74.

Analysen av filmerna visar att det inte är några radikala skillnader mellan hur det var då och hur det är idag. Informationsläsning var den vanligaste typen av läsning. Eleverna skumläste utdrag och korta texter i läroboken för att träna sig i att snabbt hitta fakta. Att hitta rätt svar var det viktigaste, inte att djupläsa eller diskutera innehållet .

Det här stämmer väl överens med tidigare forskning, som slår fast att svenskämnet i den tidiga grundskolan prioriterade läsfärdighet och praktisk tillämpning högre än det konstnärliga perspektivet och förvaltningen av det svenska kulturarvet. Läsningen skulle vara rationell och nyttoorienterad, eftersom det handlade om att fostra jämlika och demokratiskt sinnade medborgare. 

LÄST gör det tydligt att den tekniska utvecklingen inte förändrar så mycket i skolan som vi ofta tror. Precis som Larry Cuban konstaterade i sin bok Oversold and Underused för knappt 20 år sedan, handlar det snarare om att användningen av den nya tekniken fogas in i och anpassas till redan existerande klassrumspraktiker. Förändringar sker långsamt och följer inte något linjärt mönster.

Hur kan skolan förbereda eleverna för livet på 2000-talet?

4-5 augusti arrangerade ACER sin årliga forskningskonferens i Melbourne. Det övergripande temat var vad som krävs för att utbildning och undervisning ska kunna förbereda barn och ungdomar på livet i en föränderlig och oförutsägbar värld.

Neil Selwyn, professor i pedagogik vid Monash University i Melbourne, var en av huvudtalarna. Han lyfte fram sex avgörande utmaningar, som han menar att skolan måste hantera för att kunna bevara och stärka sin roll i samhället.

Den första utmaningen är att den traditionella skolan och lärarrollen hotas av modeller som sägs erbjuda bättre och mer tidsenliga lösningar. Nätbaserad utbildning och AI-baserad adaptiv undervisning är två exempel. Därför är det viktigt att klargöra att skolan och läraren står för samhällsvärden som är viktiga att bevara, konstaterar Neil Selwyn. Samtidigt behöver skolan visa att det finns en öppenhet för att förändra och förbättra verksamheten när det behövs.

Skolan måste utveckla en bredare syn på vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som eleverna behöver lära sig. Kritiskt medvetande, socialt entreprenörskap och medborgaraktivism är några exempel på sådant som behöver ges plats i skolans undervisning framöver. 

Den tredje utmaningen är det postdigitala samhället, där den digitala tekniken blir allt viktigare samtidigt som den blir osynlig och ses som självklar i vardagen. Därför gäller det att lärare aktivt engagerar sig i hur möjligheterna används i praktiken. De måste se till att skolans, lärarnas och elevernas bästa alltid står i centrum, menar Neil Selwyn. 

Stora näringslivsaktörers inflytande över utbildningspolitiken och den praktiska verksamheten i skolan måste ges en tydlig gräns. Det primära måste vara att bidra till skolans utveckling, inte att främja sina egna intressen.

Skolledare och lärare behöver i högre grad delta i samhällsdebatten för att ge allmänheten en bättre förståelse av hur skolans verksamhet faktiskt ser ut. Föräldrarnas och allmänhetens engagemang blir allt viktigare för skolan. Det förutsätter att de har en rättvisande bild av hur verkligheten faktiskt ser ut, säger Neil Selwyn.

Den sjätte och sista utmaningen är att skolans fysiska rum måste utformas och användas på sätt som är lämpliga i en tid av klimatförändringar,. Här gäller det både att tänka på hur skolor byggs och att fundera på de miljömässiga konsekvenserna av att lärare och elever måste pendla fram och tillbaka mellan skolan och hemmet på vardagarna. Vad behöver göras för att skolan ska bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling?

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De har även publicerats här på Spaningen och kompletterats med sammanfattande och fördjupande texter.

Nu har vi kommit fram till den sista intervjun. Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på företaget Edvira, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Han och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar beskrivna metodiker i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad för flickors och minoriteters teknikintresse.

Veckans tips

För några år sedan var #skolchatt på Twitter en viktig mötesplats för lärare, skolledare och andra intresserade i hela landet som ville diskutera skola och skolutveckling. Varje torsdag mellan 20 och 21 diskuterades ett ämne som man bestämt gemensamt tidigare under veckan.

Nu har Elsemarie Nyqvist, rektor på Nytorpsskolan 4-9 i Göteborgs stad, tagit initiativ till Facebook-gruppen #Skolchatt torsdagar 20.00. Tanken är att skapa ett nytt rum för konstruktiva samtal om skolan i en kritisk och framåtblickande anda. 

Gruppen har i skrivande stund 349 medlemmar och det första samtalet ägde rum igår kväll.

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

AI och IoT i undervisningen i Kina

Det pågår sedan några år tillbaka en snabb utveckling inom AI och lärande i Kina. Sommaren 2017 lanserade Kinas statsråd en utvecklingsplan för nästa generations AI som syftar till att landet 2030 ska vara främst i världen när det gäller utveckling och innovation. Samma år kom en treårig handlingsplan som stimulerar företag att ta fram AI-baserade produkter och tjänster inom olika samhällsområden, bland annat utbildning. Det här har satt ytterligare fart på utvecklingen.

När den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens, förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag på ett genomgripande sätt. OECD hör till dem som betonar att beslutsfattare, forskare och allmänhet måste börja diskutera vad detta betyder för skolans undervisning, vilka risker som finns och hur det påverkar vad elever behöver lära sig.

MIT Technology Review publicerade nyligen en artikel som pekar på att utvecklingen i Kina kan leda arbetet med skolans digitalisering i fel riktning. Kinas utbildningssystem präglas av hård konkurrens och det krävs mycket arbete av eleverna för att klara inträdesproven till gymnasieskolan och till högskolan. Därför finns det en stor efterfrågan på digitala lösningar som hjälper eleverna att att få goda resultat på de traditionella standardiserade proven. Flera av de företag som arbetar med det här är mycket framgångsrika och de satsar nu på att etablera sig i andra delar av världen.

MIT Technology Review tar upp Squirrel AI Learning, som är ett av det allra största AI-utbildningsföretagen i Kina. De arbetar med adaptivt lärande och bygger vidare på en lång tradition som har sina rötter i behaviorismen. Squirrel AI Learning bryter ned ett ämne i små element, så kallade knowledge points, för att kunna göra en så exakt mätning som möjligt av elevens kunskapsnivå. Uppgifterna anpassas efter det och programmet följer sedan elevens fortsatta utveckling för att ge lämpliga lektioner och övningar som hjälper eleven framåt.

Squirrel AI Learning jämför sin lösning med autopiloten i ett flygplan. Den kan ta hand om det mesta i undervisningen och läraren behöver bara ingripa när det verkligen behövs. Squirrel AI Learning fungerar mycket bra i ett traditionellt utbildningssystem som det kinesiska, men det hjälper inte eleverna att förstå sitt eget lärande eller att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att hantera en global och ständigt föränderlig värld, påpekas det i artikeln.

De forskare som MIT Technology Review talat med, konstaterar att adaptiva lösningar självklart kan vara till stor nytta i undervisningen. Däremot ska de inte vara navet som allt kretsar kring och de ska inte ta över lärarens roll. Istället bör de användas på samma sätt som AI kommer till nytta i arbetslivet: ta hand om rutinuppgifter och avlasta läraren. Det ger bland annat mer tid att skapa sammanhang och relevans i undervisningen och att hjälpa elever att utveckla sin sociala och emotionella kompetens.

Företaget ALO7, som arbetar med undervisning i engelska som främmande språk för kinesiska elever, har valt en annan väg. Repetitiva uppgifter som glosträning och uttal sköter eleverna själva hemma med hjälp av en app som använder adaptivt lärande. Resten är lärarens uppgift och ansvar.

Fjärrundervisning med videokommunikation i små grupper med lärare från USA och Kanada är grunden i ALO7s verksamhet. Den här undervisningen är tänkt som ett komplement till skolans undervisning. ALO7 har också tagit fram ett helt ekosystem av digitala produkter och tjänster. Här börjar AI och IoT spela en viktig roll.

I den nätbaserade undervisningen använder ALO7 AI för att bland annat mäta hur mycket eleverna pratar och hur korrekt deras uttal är. AI används också för att följa och värdera lärarens arbete. På senare tid har ALO7 börjat arbeta med intelligenta fysiska klassrum runt om i Kina, som är utrustade med uppkopplade kameror och mikrofoner. Även här används tekniken för att analysera undervisning och lärande. Dessutom försöker man med hjälp av ansiktsanalys att få ett mått på elevernas glädje och engagemang.

Syftet är att utveckla undervisningen och ge bättre möjligheter åt elevernas lärande, men det finns fallgropar som det är viktigt att vara medveten om. Elevernas känslor och reaktioner kan misstolkas och det finns risk för överdriven övervakning och ingrepp i den personliga integriteten, säger Harvard-professorn Chris Dede i MIT Technology Review. AI-analys av nätbaserade lektioner och klassrum med IoT ger många intressanta möjligheter att utveckla undervisningen, men det är samtidigt en svår etisk balansgång.

Aktion för skolbibliotek i Norge

Det norska utbildningsdepartementet har tillsatt en utredning som går igenom regelverket för grundskolan, för att undersöka hur det behöver förändras för att fungera som ett effektivt styrmedel. Utredningen ska presenteras senast 1 december. Innan dess är det öppet för alla intresserade att komma med förslag på vad som behöver göras.

Aksjon skolebibliotek – ett initiativ som leds av en arbetsgrupp med representanter för Norsk Bibliotekforening, Norske Barne- og Ungdomsbokforfattere och två organisationer för läsfrämjande – vill att det ska ställas tydligare krav på skolbiblioteken i Norge och därför lämnat in ett förslag om det.

Dagens regelverk säger att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är en integrerad del av undervisningen. Utdanningsdirektoratets enkätundersökning Spørsmål til Skole-Norge visar att det inte är så i praktiken, säger Aksjon skolebibliotek i sitt förslag. Få skolor integrerar skolbiblioteket i det pedagogiska arbetet och det är inte heller särskilt många som har utbildade bibliotekarier.

Just nu genomförs en nationell strategi för skolans digitalisering och från och med hösten 2020 införs nya läroplaner. Här har skolbiblioteket en viktig uppgift, säger bland annat Utdanningsdirektoratet. Lärare och skolbibliotekarier har kompletterande kunskaper och tillsammans kan de utveckla och förbättra skolans undervisning.

Det här låter bra, men det krävs också att skolbibliotekets möjligheter verkligen tas tillvara och inte bara blir goda föresatser, menar Aksjon skolebibliotek. Ett förändrat regelverk ska lyfta fram att skolbiblioteket är ett centralt redskap för barns och ungas lärande i skolan. Det förutsätter att det ställs krav på ett varierat utbud av litteratur och informationstjänster som möter undervisningens behov. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att skolbiblioteket både är ett pedagogiskt och ett socialt rum.

Skolbiblioteket ska vara bemannat med utbildade bibliotekarier och det behöver ske ett aktivt samarbete med lärarna för att utveckla elevernas läsförmåga och digitala kompetens, säger Aksjon skolebibliotek. Ett skolbibliotek är något annat och något mer än enbart böcker i ett rum.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem. Han intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande.

Lars-Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning för vad som händer när lärare får veta att de måste skaffa sig digitala kompetenser eftersom de behöver det i sin yrkespraktik.

Veckans tips

EU Code Week – Deep Dive MOOC är en kostnadsfri nätbaserad kurs från European Schoolnet Academy, som syftar till att göra det enklare för lärare att börja arbeta med programmering och datalogiskt tänkande i sin undervisning. Den ger även en inblick i vad EU Code Week är och gör det möjligt att delta i årets satsning, som äger rum 5-20 oktober. Kursen vänder sig till alla lärare, oavsett ämne och förkunskaper.

Mot slutet av kursen ska deltagarna utforma en aktivitet med sina elever eller kollegor och anmäla den till EU Code Week. Kursen arrangeras från 6 september till och med 30 oktober. Kursspråket är engelska och kursen bedöms ta 25 timmar i anspråk.