Kategori: Artikel

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Jacob Michelsen är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar och arbetar framför allt med Internet of Things (IoT), som på svenska brukar kallas Sakernas Internet. Med andra ord handlar det om att använda sensorer, kameror, mikrofoner och inbyggd elektronik för att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet.

På det här viset blir det möjligt att samla in många olika slags data, alltifrån koldioxidhalt och ljudnivå till närvaro och beläggning av lokaler. Genom att analysera dessa data går det att utveckla ny kunskap som kan bidra till att utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.  

IoT-hubb Skola är ett treårigt Triple Helix-projekt, finansierat av Vinnova, som RISE driver sedan förra året. Detta gör man tillsammans med skolor hos sina partners (kommunala och fristående skolhuvudmän) samt med Stockholms universitet och två företag som står för tekniken. I det här projektet är syftet att undersöka hur IoT kan komma till nytta i olika delar av skolans verksamhet. Det är till exempel möjligt att skapa bättre villkor för undervisningen genom att mäta koldioxidhalten i klassrummet. Uppkopplade termometrar gör det möjligt att undvika att lokaler där solen ligger på används när elever ska skriva prov.

Mängder med möjligheter öppnar sig, men det är också viktigt att vara medveten om de negativa sidorna, så att de kan undvikas, betonar Jacob Michelsen. Den data som samlas in kan användas för att underlätta skolans vardag, men den kan också missbrukas eller komma på villovägar. Därför gäller det att tänka till, både när det gäller dataetik och när det gäller cybersäkerhet.

IoT är relativt nytt i Sverige, men det finns länder som har ganska lång erfarenhet inom det här området. Hit hör bland annat Kina, som sedan fler år tillbaka använder kameror för att övervaka undervisningen i klassrummen. De här kamerorna gör det bland annat möjligt att se vilka lärare som är bäst på att fånga elevernas uppmärksamhet och hur eleverna uppför sig på lektionerna, vilka som kommer för sent eller vilka som inte är närvarande.

Det här görs inte alltid på sätt som är förenliga med hur vi i Sverige ser på personlig integritet, påpekar Jacob Michelsen. Utan tvekan finns det mycket vi kan lära av Kina när det gäller användningen av IoT i skolan och inom andra samhällsområden. Men det gäller att komma ihåg att delar av användningen också kan tjäna som varnande exempel, avslutar han.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Adam Palmquist

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Adam Palmquist

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Adam Palmquist, som har en bakgrund som lärare, är industridoktorand på Institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Till vardags arbetar han som utbildnings- och kunskapsledare på Insert Coin, ett företag i Göteborg som arbetar med gamification.

Adam Palmquist forskar om gamification: hur olika spelmekanismer kan användas för att öka motivation och engagemang inom områden och verksamheter som inte alls hör ihop med spel. Träning, resurssparande samt utbildning och lärande är några exempel i mängden.

Ett väldesignat spel har ett genomtänkt regelverk med tydliga mål och skapar ett socialt sammanhang där spelarna lär av varandra. Det ger även en tät återkoppling av hur det går i spelet genom att visa vilka mål spelaren har uppnått, hur många poäng som har vunnits och vad som återstår att göra innan spelet är färdigspelat.

Om spelets design, mekanik och dynamik lyfts in i en undervisningskontext, kan mening och mål bli mer synliga och begripliga för eleverna, menar Adam Palmquist. På så sätt kan undervisningen bli mer motiverande och engagerande för eleverna. Dessutom pågår en löpande formativ bedömning.

Det handlar alltså inte enbart om att skapa yttre motivation, det vill säga att samla poäng och att komma vidare i spelet. Framför allt gäller det att framkalla en inre motivation genom att sätta in uppgifterna i ett större sammanhang, så att eleverna känner ägarskap och förstår varför de gör dem.

Adam Palmquist började intressera sig för gamification när han arbetade som lärare och behövde hitta sätt att hantera elevers bristande motivation för skolarbetet. Skolan kan inte bortse från den uppmärksamhetsekonomi som vi alla lever i och som i hög grad präglar elevernas vardag. Därför är det viktigt att börja undersöka hur skolan kan arbeta för att väcka elevernas intresse och för att lägga en god grund för ett livslångt lärande.

Spel är väldigt bra på att skapa drivkrafter som gör att vi vill fortsätta spela spelet. Skolan och lärarna behöver tänka på ett liknande sätt kring undervisningen, menar Adam Palmquist. I delar av sin forskning kommer han att titta närmare på hur lärare kan använda spelets drivkrafter för att få eleverna intresserade av att utveckla och fördjupa sitt lärande.

Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

I mars respektive april genomförde alla elever i årskurs 9 de digitala nationella skrivproven i svenska och engelska. RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring det fortsatta arbetet med införandet av obligatoriska digitala nationella prov

2022 ska digitala nationella prov införas på grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Skolverket kommer då att ansvara för en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess genomför Skolverket en försöksverksamhet på 100 skolor runt om i landet för att underlätta införandet. Det handlar bland annat om att undersöka hur arbetsrutinerna kring proven fungerar och att ta fram krav och riktlinjer för den digitala infrastrukturen.  

Digitala skrivprov obligatoriska från och med det här läsåret

Redan från och med det här läsåret är det obligatoriskt att skrivproven i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9, i gymnasieskolan och på komvux genomförs digitalt. Provuppgifterna levereras precis som tidigare i pappersform, i förslutna paket, till skolorna några dagar innan provet. Elevernas texter ska avidentifieras och skrivas ut innan de rättas för att möjliggöra en likvärdig bedömning.

Eleverna kan skriva på dator, chromebook eller ipad, och deras uppsatser ska sparas och lagras digitalt på ett säkert sätt som uppfyller sekretesslagens och dataskyddsförordningens krav. Skrivytan, det vill säga det program eller den tjänst som eleverna använder som skrivverktyg, ska vara låst. Med andra ord ska de inte kunna komma åt webbläsaren eller tjänster och dokument som inte är kopplade till provet.

I de fall där hjälpmedel som stavningskontroll och ordböcker är tillåtna ska de finnas tillgängliga på elevernas enheter. Eftersom Skolverkets tjänst ännu inte är klar, ansvarar varje huvudman för att skrivproven kan genomföras digitalt.

Vägledning om hur skolorna ska göra för att uppfylla kraven

SKL har tillsammans med Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram en vägledning för att underlätta för huvudmännen och deras skolor att uppfylla de olika krav som ställs. Huvudmännen kan antingen använda någon av de kommersiella lösningar för digitala prov som finns på marknaden eller ta fram en egen lösning. I vägledningen finns en lista över provtjänster som uppfyller kraven och det ges också förslag på hur kraven kan mötas på andra sätt beroende på om eleverna använder ipads, chromebooks, mac eller windows.

Kungsbacka började förbereda sig under senhösten

Åsa Blide Larsson

Under senhösten började man i Kungsbacka kommun titta närmare på vad som behövde göras för att kommunens skolor skulle kunna genomföra de nationella skrivproven i årskurs 9 digitalt, berättar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola.

  – Vi utgick ifrån SKL:s vägledning, som verkligen är ett gediget material. Det enda problemet är egentligen att man bara ger rekommendationer, så det gällde att prova sig fram. Olika förslag på en intern lösning diskuterades och till sist bestämde vi oss för att välja en provtjänst från listan i vägledningen. Det verkade vara den enklaste vägen. Nästa steg blev att felsöka nätverken för att se till att de hade tillräcklig kapacitet samt att säkerställa att elevernas laptops och datorer var “fit for fight”.

Två av kommunens utvecklare använde under tre månader upp till 20% av sin arbetstid åt att kontrollera och se till att den digitala infrastrukturen skulle hålla måttet, tillägger Åsa Blide Larsson. I Kungsbacka finns fjorton grundskolor med klasser i senare år, och den totala elevkullen i årskurs 9 uppgår till drygt tusen elever.

I början av januari anordnades en workshop för all personal som har elever som ska skriva proven, säger Cecilia Hasselberg, som är utvecklare i Kungsbacka kommun. Inför detta tillfälle hade en informationssida skapats i kommunens intranät med information och utbildningsmaterial

– Workshopen visade att det fanns smågrejer som behövdes rättas till, så vi fick ägna tid åt att lösa olika administrativa problem med nätverk och mail. Vi uppmanade även lärarna att använda provtjänsten och att låta eleverna skriva testprov, för att de skulle bekanta sig med miljön. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att få till det inför provet.

Att gå igenom infrastrukturen och förbereda lärarna görs inte över en natt

Maria Hurtig

Skellefteå kommun använder också en provtjänst för att genomföra skrivprovet i årskurs 9 digitalt, säger Maria Hurtig, som är utvecklingsledare med inriktning mot digitalisering. Anledningen till detta är helt enkelt att man antog att det skulle krävas alltför mycket arbete att ordna det själva.

– I december började vi ta tag i förberedelserna på allvar. Det är ganska lång tid i förväg, men att gå igenom infrastrukturen och att se till att allt fungerar som det ska gör man inte på en natt. Det gäller att ha en bred planeringshorisont och ett nära och bra samarbete med it-avdelningen. Vi upptäckte en del brister i nätverket som hade kunnat ställa till med problem, så vi är glada över att vi såg till att ha god tid på oss.

En annan viktig del var förstås att se till lärarna hade tillräcklig kunskap om hur proven skulle genomföras och hur provtjänsten fungerar. Skellefteå kommun tog fram utbildningsmaterial och anordnade webbinarier som gick igenom allt på ett klart och tydligt sätt. Vi såg även till att skapa ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår problem under provet, säger Maria Hurtig.

  – Det är viktigt att se till att ha stödpersoner på skolorna som kan hjälpa till och att ha några som kan ringa till supporten om tekniken strular. I våra instruktionsbrev inför provet gav vi för säkerhets skull instruktioner om att andra klasser inte får använda videoredigering eller göra något annat som påverkar kapaciteten i nätverket. Allt som gäller rutiner och tekniska frågor kring provet och provtjänsten har vi informerat om på bred front.

Digitala prov är redan en del av vardagen i Lidingö

Lidingö kommun formulerade för tre år sedan en vision om en genomgripande digitalisering av skolan som man nu genomför. Bland annat arbetar man med att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar. En stabil infrastruktur med ett väldimensionerat nätverk och system som underlättar undervisningen, till exempel single sign-on och G Suite, är en annan pusselbit. Ytterligare en är satsningen på Chromebook, som genomförts stegvis på alla skolor efter en pilotstudie 2016.

På Torsviks skola är digitala prov redan en del av vardagen, berättar rektor Sara Carlson.  

  – Vi lät eleverna skriva digitalt på det nationella skrivprovet även förra året. Det har redan varit möjligt i några år och det underlättar genomförandet betydligt. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt, och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet. Så är det i hela kommunen. Det innebär en extra kostnad, men det tror jag ändå att det är värt eftersom det fungerar bra.

Hela processen kring nationella prov borde vara digital

Sara Carlson

Torsviks skola är en av Skolverkets 100 testskolor, och som en del av det arbetet har man nyligen genomfört LIKA. Det finns alltså en tydlig bild av hur ledning, infrastruktur, kompetens och användning ser ut på skolan och vad som behöver göras för att komma vidare. Skolverket har också informerat om vilka tekniska krav och andra förutsättningar som gäller under testperioden, säger Sara Carlson.

  – Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen, så därför kände vi oss säkra på att det inte skulle bli några problem under skrivprovet i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle och provtjänsten fungerade utan problem.

Egentligen är det nog nästan enklare och ger färre problem att skriva nationella prov digitalt än att göra det på papper, menar Sara Carlson.

  – Vi slipper allt strul med pennvässare, suddgummi och annat som kan skapa oro i klassrummet. Men det är förstås mycket som ska säkras upp. Alla måste vara på plats 09:00 när provet startar, det ska vara ordning och reda och tekniken måste fungera. Vi har en it-tekniker på skolan som snabbt kan hjälpa till om det behövs, men vi är vana vid att arbeta digitalt och oroar oss inte för det. Vi oroar oss egentligen nog mer för att provet ska spridas i förväg. Det sker ju tyvärr nästan varje gång numera. Enda sättet att hindra det är att göra hela processen kring nationella prov helt digital.

Provtjänsten är den svaga länken

Kungsbacka och flera andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov tio dagar innan skrivprovet i svenska i mars. Testet föll väl ut och allt kändes tryggt, men trots det kraschade tjänsten när provet väl genomfördes. Ett mindre kaos uppstod på de flesta av kommunens skolor när elever inte kunde genomföra och lämna in sina texter som planerat. Det mesta löste sig ändå och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.

Vid det nationella skrivprovet i engelska i april fungerade det nästan till hundra procent, men det återstår fortfarande en del utmaningar, säger Cecilia Hasselberg.

  – Det är många bitar som ska fungera: nätet, elevernas datorer och ipads, provtjänsten, och så vidare. Med andra ord räcker det med lite krångel någonstans för att det inte ska gå som det är tänkt. Många skolor i Kungsbacka använder ipads, och de elever som har en sådan drabbades i högre grad av problemen i mars än de som har en laptop. Den digitala kompetensen bland lärare och elever varierar ganska mycket, vilket kan bidra till att det blir besvärligt när det uppstår tekniska problem.

I Skellefteå skrev nästan 800 elever det nationella skrivprovet i mars, och det gick alldeles utmärkt, säger Maria Hurtig.

  – Jag tror att det främsta skälet till att allt gick vägen var att vi hade förberett oss väldigt noggrant. Det enda som vi egentligen inte hade någon kontroll över var den provtjänst som vi använder. Därför kontaktade vi dem tidigt för att se till att vi hade den senaste versionen av programvaran och att allt var som det skulle. Företaget tog sin uppgift på allvar och delade med sig av tips och tricks som gjorde det lättare. En bra dialog med leverantören är en viktig del av förberedelsearbetet som inte får glömmas bort.

Kungsbacka följer upp och arbetar vidare

I Kungsbacka finns det förstås en viss besvikelse över att inte allt fungerade i mars, men många är också glada över att det mesta trots allt fungerade och att förberedelserna var omsorgsfullt planerade, påpekar Åsa Blide Larsson.

  – Vi har följt upp det som hände och analyserat vad vi behöver göra framöver. En viktig slutsats är att vi behöver påskynda ett sedan tidigare planerat skifte till laptop för elever i grundskolans senare år.

Cecilia Hasselberg

Det är förstås aldrig bra när elever drabbas, tillägger Cecilia Hasselberg. Man kan nästan ta på stämningen ute på skolorna när det är nationellt prov. När den här typen av problem inträffar skapar det mycket oro, inte minst bland elever med behov av särskilt stöd.

  – Hela situationen när det blinkar error, skrivytan blir vit och eleverna oroar sig över om texten är raderad och får fortsätta skriva för hand, är förstås oacceptabel. Nu tror jag ändå att vi kommer att landa väl, men det blev en betydligt sämre start än vad vi hade förväntat oss.

Skolverket borde ge tydligare riktlinjer

När digitala nationella prov blir obligatoriska, sätter det press på organisationen och på medarbetarna, menar Maria Hurtig.

  – Det blir en helt annan nivå på kraven när alla lärare i svenska och engelska i årskurs 9 måste göra det här. Men jag tycker att det fungerade bra. Vi skickade ut en enkät efter provet i mars, och då fick vi ett mycket gott betyg: 6.36 på en sjugradig skala. Lärarna kände sig väl förberedda, nätet fungerade och de problem som uppstod gick att hantera. Jag tror inte att vi kunde ha gjort det bättre än vad vi gjorde och vi vilar tryggt i det.

Det är dock ett problem att Skolverket inte kan ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt, tillägger Maria Hurtig.

– När Skolverket ställer tekniska krav, måste man kunna ge tydlig vägledning om vad man ska göra om det går åt skogen. Vi hade samtal med Skolverket om vad vi skulle göra om vi får tekniska problem och hur en plan b skulle kunna se ut. Men de kunde bara ge allmänna och ganska otydliga råd. Det behövs bättre besked om vad som ska göras om tekniken kraschar. Annars blir provet inte likvärdigt.

Cecilia Hasselberg instämmer i att det är ett problem som måste tas på allvar. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat, menar hon.

  – Det behövs konkreta råd om vad som är okej att göra. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Hur såg det egentligen ut våren 2019 när de första digitala skrivproven skrevs? Vad fungerade? Vad fungerade inte? Vad beror det på? Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Först ut är Eva Svensson, som  är grundskollärare i årskurs 4-9 i Helsingborg och kommunlicentiand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskning sker inom ramen för forskarskolan Communicate science in school, som riktar sig till förskollärare och lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Det rör sig om en studie av lärare som använder Google Classroom för vetenskapskommunikation och för att utveckla elevernas naturvetenskapliga allmänbildning.

Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av 17 grundskollärare i årskurs 4-9 som anses duktiga på att använda Google Classroom i sin undervisning och som känner sig säkra på de tekniska och didaktiska möjligheter som plattformen ger. Syftet är att analysera hur lärare använder digitala resurser och verktyg i sin undervisning, varför de gör det och på vilka sätt det påverkar elevers lärande och samverkan mellan lärare.

Eva Svensson konstaterar att det är viktigt att förstå hur lärare lär sig att använda digitala tjänster i sin undervisning, eftersom det är ett viktigt steg på vägen mot en undervisning som verkligen drar nytta av digitaliseringen för att utveckla elevernas lärande. Intervjuerna visar att lärare inte enbart lär sig av sina kollegor på skolan, utan också använder det utvidgade kollegiet på nätet för att ta del av erfarenheter och få nya kunskaper och perspektiv. De använder sociala medier, håller sig uppdaterade och hämtar in tips från alla möjliga håll.

Digitala resurser som Google Classroom är inte bara kommunikationsverktyg. De kan också gynna samarbete mellan elever, synliggöra deras lärande, låta deras röster komma fram och ge dem större makt över sitt lärande. Detta kan lärare inte kan lära sig genom traditionell kompetensutveckling, menar Eva Svensson. Det måste ske på andra sätt.

Google Classroom och andra digitala resurser som används i undervisningen befinner sig i ständig förändring. Det innebär att lärare hela tiden måste lära om, lära nytt och följa med i utvecklingen. Denna pågående förändring kommer att få konsekvenser för synen på lärares kompetensutveckling i den digitaliserade skolan, säger Eva Svensson.

Att programmera – en praktisk introduktion till programmering för lärare

Att programmera – en praktisk introduktion till programmering för lärare

Niklas Carlborg och Marcus Tyrén på RISE ICT har varit med och utvecklat kursen Att programmera för Skolverkets räkning. Nu är kursen klar, och alla intresserade lärare kan anmäla sig på Skolverkets utbildningsplattform.

En fristående fortsättning

Att programmera är en fristående fortsättning på kursen Om programmering, som ger alla lärare, från förskolan till vuxenutbildningen, en generell förståelse för hur programmering fungerar och hur digitalisering och programmering förändrar samhälle och vardag.

Den primära målgruppen är lärare som undervisar i matematik och teknik i årskurs 4 till 9 och på gymnasiet. Kursen kan även vara lämplig för lärare i andra ämnen och i andra skolformer som vill få en introduktion i block- och textbaserad programmering.

Introduktion och tre spår

Att programmera inleds med en introduktion som beskriver och förklarar viktiga koncept och begrepp. Därefter följer tre olika spår, och meningen är att deltagarna ska ta del av samtliga i den ordning som de ges i kursen.

Det första spåret handlar om det visuella blockbaserade programspråket Scratch, och är utvecklat av Linda Mannila. Scratch har tagits fram av forskare på MIT för att göra det lättare för barn att förstå och tillämpa programmeringens grundläggande principer. Med hjälp av block som har olika funktioner och egenskaper är det enkelt att sätta ihop olika sekvenser som tillsammans bildar ett program.

Niklas Carlborg och Marcus Tyrén

Det andra spåret, som utvecklats av Niklas Carlborg och Marcus Tyrén, handlar om micro:bit, en enkel enkortsdator utan eget operativsystem som kan styra och samverka med elektronik och allt annat som leder ström. Micro:bit kan både programmeras med blockbaserade och textbaserade programspråk som exempelvis Python. Det tredje spåret, som tagits fram av Pontus Haglund, tar upp grunderna i Python. Det är ett programspråk som är lätt att lära för nybörjare, men det används också professionellt i många olika verksamheter.

Spåret om micro:bit bygger vidare på tidigare erfarenheter

Under hösten och vintern 2017 genomförde Niklas Carlborg och Marcus Tyrén tillsammans med några kollegor på RISE ICT en turné med workshops om programmering med micro:bit. Turnén gjordes på uppdrag av Skolverket och vände sig till matematik- och tekniklärare i grundskolan.

Våren 2018 skapade och genomförde de Kodstund, en webbaserad nybörjarkurs i Python för matematiklärare på högstadiet. I spåret om micro:bit i Att programmera, återanvänds en del tankar och koncept därifrån, berättar Marcus Tyrén.

  – Vi börjar med att gå igenom grunderna i grova drag och följer sedan upp med roliga exempel kopplade till läroplanen, så att det blir lätt att se nyttan i undervisningen. Efter det följer några övningar som lärarna bör klara utan problem om de har sett och förstått exemplen. Vi väver också in quiz och olika reflektionsfrågor.

Mer konkret och kopplat till vardagen

Det finns många olika enkortsdatorer som kan användas i skolan, alltifrån Arduino till Calliope Mini och Raspberry Pi, säger Niklas Carlborg. Anledningen till att micro:bit lyfts fram i det här spåret är att den är lätt att få tag i, att den är billig och att den redan har börjat få en ganska stor spridning i den svenska skolan.

  – Tidigare har det riktats en del kritik mot att kurser i programmering framför allt handlar om matematik. I läroplanen är det ju fler ämnen som lyfts fram, till exempel matematik. I den här kursen vill vi därför gärna sätta ett särskilt fokus på tekniklärarna och inspirera dem att komma igång.

Programmering ska kopplas till vardagen för att visa hur mycket i det dagliga livet som faktiskt styrs och kan förändras av programmering, tillägger Marcus Tyrén.

  – Programmering ska inte bara vara något abstrakt, utan det gäller att försöka vara mer praktisk och konkret. Ett avsnitt handlar till exempel om att bygga och programmera en enkel väderstation som läser av vindriktning och temperatur med hjälp av sensorer. Programmering med micro:bit gör det också enklare att börja förstå vad sakernas internet är och hur det fungerar.

Det är bra att kunna dela erfarenheter, tankar och idéer

Lärare kan välja att genomföra Att programmera på egen hand, men de kan också arbeta tillsammans med andra lärare på skolan. Skolverket rekommenderar att lärare, om det är möjligt, arbetar två och två för att ha någon att dela tankar och erfarenheter med.

Det finns också ett diskussionsforum kopplat till Att programmera, där lärare kan reflektera och diskutera tillsammans. Så arbetade man i Kodstund, och det är bra att den möjligheten finns, påpekar Niklas Carlborg.

  – Det är viktigt att lärarna kan dela med sig av sina tankar och till exempel presentera undervisningsidéer för varandra. Det kan hjälpa dem att komma igång och få inspiration till att tänka vidare kring hur de kan arbeta med programmering i sin undervisning.

Röster om förslaget till nationell handlingsplan

Röster om förslaget till nationell handlingsplan

18 mars presenterade SKL ett förslag till nationell handlingsplan för skolans digitalisering. I januari förra året kom SKL överens med regeringen om att utföra uppdraget, och nu är det slutfört. Syftet är att ge hjälp och stöd åt de kommunala och fristående skolhuvudmännen, så att de kan nå de mål som formuleras i den nationella strategin för skolans digitalisering.

Förslag på nationell nivå och en samordning av nationella aktörer

Förslaget bygger på en nulägesanalys och en beskrivning av de behov som finns hos huvudmännen, berättar Annika Agélii Genlott, projektansvarig för handlingsplanen på SKL. Efter att ha brutit mål och delmål i strategin och analyserat behoven, har man efter en lång process kommit fram till konkreta förslag på initiativ och aktiviteter.

  – Det är är viktigt att komma ihåg att handlingsplanen inte är någon checklista för huvudmän eller för lokalt och regionalt arbete. Här handlar det om att ge förslag på en nationell nivå och att försöka fördela arbetet mellan de olika aktörerna. Det mer handfasta arbetet i regioner, kommuner och skolor sker hela tiden. Stöd i det lokala och regionala arbetet omfattas även inom ramen för några initiativ vi föreslår i handlingsplanen.

Öppen och bred samverkan

Arbetet bygger på en öppen och bred samverkan mellan skola, forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. I referens- och arbetsgrupper har det funnits representanter från Skolforskningsinstitutet, universitet och högskolor, edtech-branschen och andra aktörer i näringslivet, statliga myndigheter och stiftelser samt kommunala och fristående huvudmän. Allmänheten har också kunnat delta i arbetet genom de öppna rådslag som anordnats.

  – Ungefär 3000 personer har varit med i de fysiska och digitala rådslag som vi har arrangerat från och med Almedalsveckan förra året. Några var öppna för alla medan andra vände sig till bestämda målgrupper. Vi har till exempel haft regionala rådslag för huvudmän och digitala rådslag för landets elever, lärare och rektorer. Det har också arrangerats rådslag på Skolforum i Stockholm och på Learning Forum i Göteborg.

Styrning, projektledning och internationell utblick

En styrgrupp bestående av representanter för Utbildningsdepartementet, Skolverket och SKL har haft det övergripande ansvaret. Annika Agélii Genlott stod i spetsen för projektledningsgruppen, som bestod av representanter för RISE och Skolverket samt projektledarna för de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Annika Agélii Genlott

Projektledningsgruppen har tittat närmare på vad som görs i andra länder och man har också initierat en del samarbeten. Bland annat har man skapat en referensgrupp med representanter för departement och myndigheter i de nordiska och baltiska länderna. Den har fungerat som ledningsstöd och en slags rådgivande grupp, säger Annika Agélii Genlott.

  – Det är verkligen viktigt att knyta internationella nätverk i det fortsatta arbetet med skolans digitalisering, precis som Skolverket redan gör. Nu behöver också SKL och liknande  organisationer, tillsammans med forskare och näringsliv, ge sig in i en mer formaliserad bredare samverkan med relevanta aktörer i andra länder.

Arton nationella initiativ och aktiviteter

Förslaget till handlingsplan rekommenderar arton nationella initiativ och aktiviteter som är kopplade till de tre fokusområdena. De internationella kontakterna visar att Sverige har betydligt mindre nationell samordning när det gäller digitalisering och annan skolutveckling än andra jämförbara länder. Det måste vi börja ta tag i, menar Annika Agélii Genlott.

  – Det mest centrala i förslaget är att verkligen få igång en samordning av det arbete som behöver göras av olika nationella aktörer. Alla initiativ är lika viktiga och det finns inte någon särskild prioriteringsordning. Många av dem behöver pågå samtidigt och en hel del är beroende av varandra.

Förslaget är välkommet bland huvudmännen

Per Kassman

Många i skolsverige har väntat på att förslaget ska presenteras, säger Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse.

  – Det behövs en nationell handlingsplan som drar igång initiativ som hjälper oss som skolhuvudmän att uppnå de mål som ställs upp i strategin för skolans digitalisering. Mitt första intryck är att både övergripande och mer konkreta mål hålls ihop på ett bra sätt.

Det är viktigt att lyfta fram formerna för hur förslaget till handlingsplan har tagits fram och att öppenhet och transparens hela tiden har varit i främsta rummet, menar Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet.

  – Jag uppskattar verkligen att vi som enskild skolhuvudman både har fått insyn i och själva kunnat delta i det här arbetet tillsammans med många andra aktörer. Det är avgörande att alla som vill och kan verka för att utveckla elevernas digitala kompetens ges möjlighet att göra detta. Tillsammans kan vi bidra till att Sverige blir ett ledande land när det gäller skolans digitalisering.

Övergripande ansvar och långsiktig överenskommelse

I förslaget rekommenderas att Skolverket ges det övergripande ansvaret för att samordna det statliga arbetet med skolans digitalisering. Det sägs också att regeringen och SKL behöver teckna en bred och långsiktig överenskommelse för att se till att alla grundläggande förutsättningar faller på plats i hela landet.

Det är rätt och rimligt att Skolverket ges huvudansvaret för att hålla samman och leda statens arbete, konstaterar Per Wikström, som är chef för Digitalisering och innovation på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad.

  – För att det ska bli möjligt för alla att nå fram till målen i strategin, är det nödvändigt att samordna och styra hela arbetet på ett bra sätt, så att alla rör sig i samma riktning. Detta försöker vi göra nu i Göteborg efter att ansvaret för skolan flyttats över från de tio stadsdelsförvaltningarna till en central grundskoleförvaltning. På den nationella nivån är det naturligtvis ännu mer angeläget.

Viveca Dahl

Förslaget är en bra kombination av vision, strategiskt tänkande och konkreta åtgärder, säger Viveca Dahl, som är utbildningschef i Lunds kommun.

  – Det behövs en handlingsplan som kan ge stöd åt utvecklingen på huvudmannanivå. Tyvärr pågår det fortfarande en diskussion på många håll om hur pass styrande den nationella strategin för skolans digitalisering egentligen är. Många huvudmän fokuserar huvudsakligen på det som står i skollagen. Med andra ord finns det risk för att de förbiser allt som måste göras inom det här området. Nästa steg bör därför bli att skollagen kompletteras med tvingande formuleringar om huvudmännens ansvar. Annars blir det svårt att uppnå målen i den nationella strategin.

Fortsatt kompetensutveckling är nödvändig

I förslaget till handlingsplan rekommenderas att Skolverket ges ett breddat och förstärkt ansvar att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser. Det är något som Per Kassman instämmer i.

  – Kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att vi ska lyckas med digitaliseringen. Skolverket har redan visat vägen på ett bra sätt. För det fortsatta arbetet är det viktigt att man för en dialog med huvudmännen om vilka behov som finns. De behöver också kunna ta vara på all den kompetens som redan finns ute i landet.

Rektorsutbildningen behöver förändras

Viveca Dahl, som även arbetar med rektorsutbildningen, menar att det är värdefullt att förslaget innehåller en rekommendation om att nuvarande och blivande rektorer ska få den utbildning som krävs för att de ska kunna leda skolans strategiska digitala utvecklingsarbete.

  – Det är verkligen avgörande att få in digitaliseringen som en naturlig del av rektorsutbildningen. I strategin sägs att alla delar av skolväsendet ska ha en adekvat digital kompetens. Det gäller förstås även rektorerna, annars kan de inte axla det ansvar som de faktiskt har.

Lärarutbildningarna måste kunna möta en digitaliserad skolas kunskapsbehov

I förslaget rekommenderas också att lärarutbildningarna utvecklas, så att de kan möta de kunskapsbehov som uppstår när hela skolväsendet digitaliseras. Behovet av att öka kunskapen om skolans digitalisering och vidareutveckla samarbetet mellan lärarutbildningarna lyfts också fram.

Per Wikström

Här är det tydligt att det verkligen krävs en förbättring, påpekar Per Wikström.

  – Många rektorer säger att de förväntar sig att nya lärare har en bra digital kompetens, men de blir ofta väldigt förvånade. Det här är ett problem som måste hanteras snarast för att den den pedagogiska användningen av digitaliseringens möjligheter inte ska bromsas upp.

Det behövs en bättre förståelse av vad digitaliseringen innebär.

Per Kassman betonar att det är nödvändigt att det finns en tillräcklig kunskap på alla nivåer i skolan om vad digitaliseringen faktiskt handlar om. Det behövs både uttalade förväntningar på medarbetare och beslutsfattare och kompetenssatsningar som är mer målgruppsanpassade än idag.

  – Det verkar finnas ett slags paket som anses rymma digital kompetens, och som alla som jobbar i skolan får ta del av. Om du är samhällskunskapslärare eller skolchef verkar vara oväsentligt. Alla får bland annat höra om framtidens nya jobb, hur media konsumeras på andra sätt än tidigare och hur man ska arbeta med delakulturen i skolan. Här behövs det mer riktade satsningar för att vi ska få fart på utvecklingen.

Det allra viktigaste är sannolikt att satsa på en höjning av kompetensen på den beslutande nivån bland huvudmännen, anser Viveca Dahl.

  – Yrkesverksamma lärare är inte den svagaste länken, utan har ofta ganska bra koll på vad som gäller. Men när det gäller beslutsfattare och tjänstemän återstår det en hel del att göra för att de ska förstå sin samtid bättre. Deras kunskapsnivå måste höjas, annars finns det risk för att de väljer bort digitaliseringen när budgeten behöver minskas.

En väl fungerande infrastruktur är en nödvändig förutsättning

Infrastrukturfrågorna får naturligtvis inte heller glömmas bort. Förslaget pekar på behovet av att samordna standardiseringsarbetet och att ta fram gemensamma tjänster som gör det enkelt och säkert att komma åt och använda digitala lärresurser i undervisningen. Det är även av stort värde att det finns ett samlat nationellt stöd för upphandling och tekniska lösningar samt vägledningar för pedagogisk och teknisk support. En intensifiering av arbetet med att förenkla överföringen av pedagogisk dokumentation och annan elevinformation är också nödvändig.

Standardisering och enklare tillgång till digitala lärresurser

Per Wikström menar att det arbete som Skolfederation bedriver kring teknisk standardisering är väldigt viktigt. Bland annat har det blivit möjligt att införa single sign-on-lösningar som gör det möjligt att komma åt alla tillgängliga digitala lärresurser på skolans nät utan extra inloggningar. Fast här skulle det även behövas en sammanhållen innehållstjänst för alla skolor och en smidigare licenslösning än idag, tillägger han. En sådan tjänst är på gång inom Göteborgsregionen, men det här är ett behov som finns i hela landet och som borde ges en gemensam lösning.

Ellen Lindqvist

Ellen Lindqvist instämmer i att gemensamma standarder och en enklare tillgång till lärresurser är särskilt värdefulla. Det behövs också en standardisering och en bättre nationell samordning när det gäller informationsöverföring mellan skolor. Idag ligger en alltför stor del av ansvaret på den enskilde huvudmannen, och det är inte hållbart.

Datainsamling och datadriven utveckling

Förslaget innehåller även en rekommendation om ett nationellt initiativ kring systematisk datainsamling som kan underlätta uppföljningen av skolans digitalisering. Det här är ett initiativ som Ellen Lindqvist välkomnar. Datadriven utveckling hjälper oss att dra slutsatser om vad som de facto funkar och vad vi faktiskt vet istället för det vi tror oss veta. Då kan vi på allvar börja använda digitaliseringen som en hävstång  för att främja elevernas lärande. Det är enormt viktigt för att kunna säkerställa och främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan, konstaterar hon.

Ellen Lindqvist tillägger att den praktiknära forskningen är värdefull i det här sammanhanget. Hon menar därför att det är bra att behovet av att på olika sätt främja samverkan mellan forskarvärlden och skolan lyfts fram i förslaget. Detsamma gäller rekommendationen att ge Skolverket ett förstärkt uppdrag att sprida och tillgängliggöra forskning och beprövad erfarenhet.

Det behövs andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan

Viveca Dahl menar också att det är viktigt att knyta tätare band mellan forskning och skola. Därför är det förstås positivt att det tas upp i förslaget, men det behövs också andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan och ge ett bättre underlag för den fortsatta pedagogiska utvecklingen.

  – Jag efterlyser forskning som verkligen tittar närmare på hur barn och unga uppfattar och förhåller sig till sin omvärld. De växer upp med skärmen och nätet som en naturlig del av tillvaron. Därför är det förstås nödvändigt att de förstår och kan hantera det digitala medielandskapet och de möjligheter som öppnar sig på kritiska och utvecklande sätt. Idag har vi ett kluster av forskare som säger att skärmtiden ska begränsas och ett som säger att digitaliseringen enbart är positiv. Här behövs en forskning som kan se med fräscha ögon!

Hur går skolhuvudmännen vidare?

På Stadsmissionens skolstiftelse ska man läsa förslaget till en handlingsplan noga och titta närmare på vad som behöver göras framöver, säger Per Kassman. Det gäller både att se vad som krävs rent allmänt på huvudmannanivån och att bryta ner till varje skolas lokala handlingsplan.

Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad ska göra på ett liknande sätt. Det finns redan ett uppdrag från beslutsfattarna att ta fram ett digitaliseringsprogram som sträcker sig från förskolan till gymnasiet, säger Per Wikström. Nu ska man arbeta vidare med det.

  – Vi kommer att utgå ifrån de initiativ och aktiviteter som rekommenderas i förslaget och analysera i vilken grad de täcker in vad som behöver göras i Göteborg. Vilka typer av insatser behövs för att våra skolor ska kunna uppnå  målen i den nationella strategin? När vi har en bättre uppfattning av vad som gäller, kommer vi att ta fram konkreta handlingsplaner för varje skolform.

I Lund kommer man att fortsätta med att integrera digitaliseringen i undervisningen och att utveckla arbetssätt som främjar elevernas kunskapsutveckling och förståelse av världen och samhället, säger Viveca Dahl. Vårt mantra är: skapa mer och konsumera mindre! Vi vill så långt som möjligt arbeta med värdeskapande undervisning, från förskolan till gymnasiet.

  – Mer och mer ska vara på riktigt och bygga på samarbete med företag och andra verksamheter i verkligheten utanför skolan. Organisationer och företag tycker att det är spännande, och det är både utvecklande och motiverande för eleverna. Digitaliseringen innebär att det är enklare än någonsin att arbeta så här. All kommunikation och allt arbete kan ske på skolan, via nätet. Genom att arbeta med delade dokument, kan eleverna snabbt få återkoppling direkt från sina uppdragsgivare.

NTI Gymnasiets skolor arbetar redan systematiskt och målmedvetet med digitaliseringen, konstaterar Ellen Lindqvist. Det gäller inte minst inom ramen för partnerskapet med RISE och andra skolhuvudmän. Om rekommendationerna i förslaget genomförs, kommer det att underlätta och sätta fart på den fortsatta utvecklingen.

  – Jag hoppas och tror att hela den svenska skolan kommer att utmanas att tänka mer agilt och att våga testa sig fram. Det kräver ett nyfiket förhållningssätt och ett visst mått av mod, men det blir lättare om det skapas nationella strukturer som ger hjälp och stöd. Om vi arbetar smart och dokumenterar allt vi gör, kan vi genom att analysera den insamlade datan både dra nytta av misslyckanden och framgångar för att komma vidare.

Nu krävs handling och beslut

Många har engagerat sig i arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan och utvecklingsarbetet pågår redan hos en rad huvudmän, säger Annika Agélii Genlott. Men för att vi ska komma i mål, måste både staten och de nationella aktörer som berörs ta sitt ansvar.

  Det här är i hög grad kostnadsdrivande frågor för huvudmännen och de påverkar också hur organisationen ser ut och fungerar. Därför är det viktigt att regeringen gör en konsekvensanalys av digitaliseringsstrategin som både omfattar ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för huvudmännen.

Från 18 mars till 1 april hålls ett digitalt rådslag där de aktörer som har varit delaktiga delar med sig av sina synpunkter på arbetsprocessen och på innehållet i det slutliga förslaget. Även de som tidigare inte har deltagit i processen kan vara med i det här rådslaget. Ett annat syfte med rådslaget är att undersöka intresset för att delta i det fortsatta arbetet.

Vissa delar av det det inledande samarbetet kring de lokala förutsättningarna är redan igång, trots att det ännu inte har fattats något formellt beslut om en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Här kommer även fristående skolhuvudmän att ges möjlighet att vara med, avslutar Annika Agélii Genlott.

  – Nu krävs det ett regeringsbeslut om handlingsplanen och en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen för att alla bitar ska falla på plats och för att vi snabbt ska kunna komma igång. Det är en oerhörd styrka att det finns ett så starkt engagemang i det här arbetet. Om det inte händer något nu, kommer väldigt många att bli besvikna och kanske även mista intresset för att engagera sig i de här frågorna framöver.

Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

RISE samarbetar sedan flera år tillbaka med kommunala och fristående skolhuvudmän kring digitalisering och skolutveckling. Två nya partners – Falköpings kommun och Stadsmissionens skolstiftelse – har tidigare presenteras här på Spaningen. Den här veckan är det dags för den tredje och sista: Eskilstunas kommunala gymnasieskolor.

Digitaliseringen är en integrerad del av verksamhetsutvecklingen

I Eskilstuna finns tre stora kommunala gymnasieskolor av det klassiska snittet med totalt ungefär 3 600 elever på högskole- och yrkesförberedande program. Digitaliseringen av administration och undervisning har varit en central del av kvalitets- och utvecklingsarbetet sedan våren 2016, berättar Mart Saamel, som är gymnasiestrateg i Eskilstuna kommun. Då presenterade Skolverket sitt förslag till en nationell strategi för skolans digitalisering, och det blev startskottet för en målmedveten och systematisk satsning.

–   Det finns en digitaliseringsstrateg centralt på utbildningsförvaltningen som tar ett helhetsgrepp, från förskolan till och med gymnasiet. Men digitaliseringen är förstås inte något parallellt spår, utan en integrerad del av skolans verksamhetsutveckling. På gymnasiet är det enklare rent strukturellt att arbeta med digitaliseringen, eftersom det rör sig om tre stora enheter. Det betyder att det går att skapa en organisation som snabbt kan nå ut.

De tre enheterna ska hålla jämna steg i utvecklingen

I Eskilstuna finns ett digitaliseringsråd för gymnasiet som driver det praktiska utvecklingsarbetet. Mart Saamel är sammankallande, och förutom honom ingår en skolledare och en förstelärare med digitaliseringsuppdrag från var och en av de tre enheterna.

–   Digitaliseringsrådet har fått mandat från de tre enheterna att forma strukturer som kan underlätta arbetet med digitaliseringen. Vi har tillsammans gjort en tolkning av den nationella digitala strategin utifrån Eskilstunas behov och förutsättningar. Med hjälp av den har vi sedan tagit fram en plan för hur vi ska arbeta, så att de tre enheterna kan hålla jämna steg i utvecklingen.

Ekonomiprogrammet, Rekarne. Foto: Per Groth

Mål och delmål läggs in i enheternas verksamhetsplaner och blir en del av det allmänna kvalitetsarbetet. Alla skolledare och lärare ska således arbeta med de fokusområden som anges i verksamhetsplanen. Det genomförs också en LIKA-skattning varje läsår, som ger ett underlag för planeringen av de insatser som krävs för att målen ska kunna uppnås.

–   De tre gymnasieskolorna använder samma lärplattform, och den har efterhand börjat bli en naturlig del av vardagen i skolan. All kommunikation sker i lärplattformen och den är även grunden i lärarnas planeringsarbete och i den formativa delen av undervisningen. Här har det varit viktigt att få all personal på banan, så vi har satsat rejält på kompetensutveckling i hur lärplattformen fungerar och hur den kan användas.

Samarbetet med RISE kan ge en ordentlig skjuts åt utvecklingsarbetet

Eskilstunas kommunala gymnasieskolor ser fram emot att komma igång på allvar med samarbetet med RISE och de andra skolhuvudmännen. Det finns en stor förhoppning om att det här kan ge en ordentlig skjuts åt utvecklingsarbetet, säger Mart Saamel.

–   När vi nyligen gick in i samarbetet, gjordes en behovsinventering som även visar hur RISE på olika sätt kan hjälpa till. Ett viktigt område handlar om att utveckla och stärka lärares kompetens när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. RISE erbjuder bland annat en masterclass i digitalt skapande och det ser jag som en bra möjlighet att ta rejäla kliv framåt. Omvärldsbevakningen av digitaliseringen i skolan och i näringslivet är naturligtvis också intressant för oss.

Nätverkandet och erfarenhetsutbytet med de andra skolhuvudmännen är väldigt värdefullt, påpekar Mart Saamel. Alla står inför liknande utmaningar och tillsammans med RISE omfattande kontaktnät kan man hjälpa varandra att hitta nya vägar framåt.

Alla elever behöver en modern utbildning

–   Framför allt måste vi få fart på digitaliseringen av yrkesprogrammen. Alltför ofta pratas det bara om den allmänna digitala kompetensen, och då hamnar i regel de högskoleförberedande programmen i fokus. Det är naturligtvis också väldigt viktigt, men alla elever, oavsett program, måste få en utbildning som är modern och speglar utvecklingen i samhället. Just nu sker en snabb digital utveckling i alla branscher, alltifrån byggnad och konstruktion till vård och omsorg. Här måste yrkesprogrammen helt enkelt kunna hänga med.

Det gäller även att tänka på att 23% av eleverna på de kommunala gymnasieskolorna i Eskilstuna går på något av de fem introduktionsprogrammen, tillägger Mart Saamel. Numera är en genomförd gymnasieutbildning den lägsta utbildningsnivå som krävs i samhället. Därför är det naturligtvis avgörande att den här gruppen av elever kan få den hjälp och det stöd de behöver för att komma vidare. Det ger stora individuella vinster för dem själva, men självfallet också för samhället.

Rinmangymnasiet Industritekniskaprogrammet 2018 Foto: Per Groth www.pergroth.com

–   Digitaliseringen gör det möjligt för oss att erbjuda individuella lösningar för de elever som har stora problem. Digitala hjälpmedel som underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter är en del av detta. En annan del handlar om att ge hemmasittare ett stöd som gör det möjligt för dem att komma tillbaka till skolan. Här tror jag att RISE arbete med social robotik, där en uppkopplad robot i klassrummet gör det möjligt för en elev att delta i undervisningen hemifrån, kan vara till stor hjälp.

Digitaliseringen ska bli en naturlig del av skolans vardag

Alla gymnasieelever, även de som går introduktionsprogrammen, har varsin dator och hela den digitala infrastrukturen är plats. Nu handlar det istället om att se till att digitaliseringen kan bli en naturlig och självklar del av undervisning och vardag i skolan. Kompetensutvecklingen av lärare och skolledare är en viktig del av det arbetet.

–   Det finns digitala kompetensutvecklingsgrupper på varje enhet som leds av förstelärare med digitaliseringsuppdrag. I varje arbetslag finns också en digital pilot som ingår i enhetens kompetensutvecklingsgrupp och även fungerar som resurs för sina kollegor. För skolledarnas del har flera av Skolverkets moduler varit till stor nytta, inte minst Leda digitalisering. De behöver både bli medvetna om vad som behöver göras och hur de kan gå till väga i praktiken.

En samlad bild av hårda och mjuka värden ger underlag för det fortsatta arbetet

Förstelärarreformen 2013 gör det möjligt för skolhuvudmännen att ge särskilda uppdrag åt lärare vid sidan av sitt ordinarie arbete. En av förstelärarna på Rinmangymnasiet i Eskilstuna analyserar betyg, frånvaro och elevenkäter från de tre enheterna för att ta fram ett underlag som kan ge stöd åt det fortsatta kvalitetsarbetet.

Syftet är att få en samlad bild som såväl rymmer lärarnas prestationer, elevernas resultat som mjuka värden som delaktighet, trygghet och studiero. Skolans uppgift är ju både att utveckla elevernas kunskaper och att bygga fungerande medborgare, konstaterar Mart Saamel. Här får det kompensatoriska uppdraget inte glömmas bort, tillägger han. Genom att utgå ifrån den samlade bilden av hur det faktiskt ser ut, blir det möjligt att skapa en större likvärdighet för eleverna.

–   De här analyserna visar styrkor och svagheter i undervisningen ute på skolorna och pekar även på utmaningar som vi måste hantera på ett konstruktivt sätt. Vi får inte glömma lärarprofessionen och de mjuka värden som den vilar på. Det är en grundläggande förutsättning för att höja utbildningens kvalitet och för att driva utvecklingen i en positiv riktning.

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som presenteras här på Spaningen. Den här veckan är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Totalt har utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Stadsmissionens skolstiftelse är icke-konfessionell och politiskt obunden. Skolstiftelsen delar Stockholms stadsmissions värdegrund, vars humana människosyn genomsyrar utbildningsverksamheten, berättar Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018. Grundtanken är att alla ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att bli fullt delaktig i samhället.

På gymnasiet är omvärldssamtal, där lärare och elever tillsammans kritiskt analyserar och diskuterar aktuella frågor, en viktig del av undervisningen. Förutom att främja allmänbildningen, är målet att eleverna ska utveckla en förståelse för andras livssituation. Man arbetar också med värdeskapande lärande, vilket betyder att eleverna lär och utvecklas genom att skapa värde för andra, exempelvis genom att frisörelever klipper håret på hemlösa. Dessutom genomgår alla som studerar på gymnasiet och i folkhögskolan en volontärutbildning som en del av sin utbildning.

Utmaningar och möjligheter

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand, tillägger Per Kassman. Till skillnad från kommunala skolor har man inte tillgång till den kommunala förvaltningsprocessen och dess olika stödstrukturer. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett större stöd och att vidga perspektiven.

  – Partnerskapet kan ses som ett slags kollegialt lärande för skolhuvudmän. Att vara partner innebär att ha en levande dialog och att kunna stöta och blöta tankar och idéer med sina kollegor. På huvudmannanivå är det ofta svårt att få igång ett erfarenhetsutbyte med andra som bedriver samma slags verksamhet. Därför är det väldigt viktigt för oss att vara en del av det samarbete som finns inom ramen för partnerskapet.

Det finns också en trygghet i att samarbeta med RISE, eftersom hela verksamheten bottnar i forskning och vilar på en vetenskaplig grund, säger Per Kassman. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Det är avgörande att kunna ta del av nya sätt att tänka och arbeta i skolan, inte minst med teknikens hjälp.

Även när det gäller kompetensutvecklingen kommer partnerskapet att ha en central roll, säger Per Kassman. Det är värdefullt att skolorna och lärarna får ta del av de möjligheter som finns.

  – Nyligen var ett gäng lärare och deltog i en masterclass i digitalt skapande på RISE i Göteborg. Vi fick ett mycket positivt gensvar både när det gäller innehåll och form. Allt var flexibelt och gick att anpassa till förkunskaper och individuella önskemål. Förhoppningsvis kommer det att arrangeras en masterclass kring naturvetenskap lite senare i år.

Bortom lärplattformarna

På Stadsmissionens skolstiftelse funderar man sedan en tid tillbaka på om lärplattformar kanske kan ersättas med andra sätt att sprida och ge tillgång till information. Det rör sig fortfarande om en statisk kommunikationsform där medarbetaren själv ska hämta den information som hen behöver. Smarta högtalare som bygger på maskinlärande och artificiell intelligens pekar på att det finns andra och bättre möjligheter.

  – Det vore bättre om informationen kunde bli mer behovsanpassad och att det gick att komma åt den snabbt och enkelt genom att ställa några frågor. Nu börjar vi vänja oss med att prata med Alexa och Siri där hemma, och det borde gå att arbeta på liknande sätt i skolan. Det vill vi gärna undersöka tillsammans med RISE och övriga partners. Här finns förstås också en ekonomisk aspekt. Lärplattformar är dyra att köpa in, men används mest som ett slags intranät. Det känns inte alls optimalt när tekniken kan ge helt andra möjligheter.

Möjligheter med IoT

Stadsmissionens skolstiftelse är en av de partners som deltar i IoT-hubb Skola. Här har man flera olika ingångar, berättar Per Kassman. Dels kan IoT presenteras som ett viktigt kunskapsområde i undervisningen, till exempel på El- och energiprogrammet. Det sker en snabb utveckling inom området som eleverna behöver få en inblick i. Men IoT kan också ge nya perspektiv på hur gemensamma utrymmen och lärmiljöer kan utformas på skolan. Insamling av data genom sensorer och ansiktsigenkänning kan ge en bättre bild av vilka behov som finns.

  – Det är många som pratar om hur fysisk rörelse, motion och hälsa kan ge bättre ordning i klassrummet och förbättra elevernas resultat. Här har vi ett skarpt förslag från vår skola i Eskilstuna som går ut på att samla hälsodata genom sensorer för att visa i vilken mån elevers koncentration och kunskapsprogression påverkas av hälsofrämjande fysiska aktiviteter.

Referensgrupper och en gemensam handlingsplan för digitalisering

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Den grundläggande tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal. Förhoppningen är att väcka en lust bland medarbetarna att tänka i nya banor när de ser att det faktiskt finns kanaler där idéer och önskemål kan föras fram.

  – Vi kommer bland annat att ha en central ikt-grupp där samtliga rektorer är med och där det finns lärarrepresentanter från skolorna. Varje skola har förstelärare med inriktning mot digital utveckling, så det är sannolikt de som kommer att delta i det här arbetet. Det är meningen att den här referensgruppen ska vara beslutande instans för alla övergripande digitaliseringsfrågor, alltifrån fortbildning till vilket utbud som leverantörerna ska presentera vid upphandlingarna.

Vid sidan av den här referensgruppen finns även ett specialpedagogiskt nätverk som fungerar som remissinstans för alla frågor som rör kompensatoriska hjälpmedel. Det kommer också att skapas en referensgrupp för it-administratörerna ute på skolorna, så att de kan föra en direkt dialog med hårdvaru- och teknikleverantörerna.

Ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan

Det är viktigt att lärarna får se att det finns mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud, konstaterar Per Kassman. Lärare måste ges möjlighet att upptäcka alla positiva möjligheter som finns, långt bortom kraven på porrfilter och mobilförbud.

  – Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga. Min förhoppning är att vi kan arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Dessutom berör det flera av de kärnvärden som vi jobbar utifrån. Det handlar både om att förstå andras livssituation och om att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Vad är på gång i Falköpings kommun?

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen. Falköpings kommun är först ut.

Ingen innovatör, men en bra early adopter

Arbetet med skolans digitalisering har pågått ganska länge i Falköpings kommun, berättar Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. I gymnasieskolan har alla elever varsin dator sedan 2011 och i grundskolan, årskurs 7-9, har eleverna varsin dator sedan 2014. Skolorna i Falköping arbetar också, sedan åtta år tillbaka, med Att skriva sig till läsning i årskurs 1-3. 2015 började man arbeta med Skriva sig till lärande i årskurs 4-6.

Det vore knappast rättvisande att beskriva Falköpings kommun som en innovatör inom det digitala området, menar Björn Broberg. Däremot är kommunen en bra early adopter, tillägger han.

  – Samarbetet med RISE och de andra huvudmännen vidgar vår vy och ger ett betydligt vidare spektrum än tidigare. Den typ av omvärldsbevakning som RISE klarar, kan en kommun av vår storlek bara göra stötvis. Vi har redan fått ett fantastiskt stöd med behovsinventering och det kommer att bli en intressant utmaning att formulera möjliga projekt utifrån den.

Partnerskapet hjälper också till med att sätta viktiga satsningar på agendan. När kommunen som organisation går med i ett projekt och skriver under på kostnader och åtaganden, får man den tydlighet som behövs för att arbetet verkligen ska genomföras.

Robbit och IoT-hubb Skola

Falköpings kommun har precis gått med som partner i projektet Robbit, där uppkopplade sociala robotar gör det möjligt för elever som inte är i skolan att delta i undervisningen. Det finns ett stort intresse från skolorna att vara med. Många arbetar redan framgångsrikt med hemmasittare, och det här kan både bli ett komplement för dem och ge nya möjligheter för andra grupper.

  – När IoT-hubb Skola öppnar för nya deltagare kommer vi även att bli partner i det projektet. Insamling av data med hjälp av bland annat sensorer i fysiska utrymmen på skolan, kan ge ett gott underlag för en analys av hur lärmiljöerna kan utvecklas och förändras. Det är ett område som vi arbetar mycket med just nu, bland annat på grund av att det pågår en hel del ombyggnation i kommunen.

Ny- och ombyggnation av förskolor och skolor

2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det är ett väldigt stort byggnadsprojekt för en kommun av Falköpings storlek, säger Björn Broberg. Det pågår också ett antal ombyggnader på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera. De här funktionerna kan anpassas efter ekonomiska förutsättningar, behov och andra faktorer.

  – Digitaliseringen är det område där vi stolpat ner allra hårdast. Här reviderar vi också varje år, eftersom utvecklingen går så snabbt. Tanken är att vi så tydligt som möjligt ska kunna visa leverantörerna vad vi vill ha. Vi för naturligtvis också en dialog med leverantörerna, men förarbete och budgetplanering underlättas av att det finns ett grundförslag som vi kan arbeta vidare med.

Viktigt att få en samlad bild av utvecklingen

Falköpings kommun har påbörjat arbetet med handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering i väntan på att SKLs nationella handlingsplan presenteras 18 mars. SKL har varit tydliga med att kommunerna ska sätta igång planeringsarbetet i förväg. Det har Falköping tagit fasta på, säger Björn Broberg.

  – Vi har också riggat ett system som både gör det möjligt att följa utvecklingen på varje förskola och skola och att få en samlad bild av hur det ser ut. Det här blir en del av det centrala kvalitetsarbetet i kommunen. Samtliga förskolor och skolor ska göra en LIKA-skattning vartannat år. Den ska sedan processas centralt och fungera som underlag för en konkret handlingsplan. Det här arbetet leds av en central grupp som består av lärare och skolledare.

Det gäller att skapa ett system som ger en god tillgång på aktuell och relevant information på huvudmannanivå. Barn- och utbildningsnämnden får tillgång till rapporterna när de är klara. De kan sedan resonera kring om de behöver fatta några beslut. Styrkedjan är den allra viktigaste faktorn för att lyckas med skolans digitalisering, menar Björn Broberg. Alla länkar i kedjan, från beslutsfattare till skolledning och lärare, behöver vara involverade i arbetet.

Fortbildning måste bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet

  – Kompetensutveckling är en annan central del av det här arbetet. Vi arbetar sedan flera år med nätverk som hanterar det kollegiala lärandet. Det finns även särskilda nätverk för specialpedagogik, modersmål, praktiska och estetiska ämnen samt ett för matematik, naturvetenskap och teknik. Vi har också it-mentorer på förskolan och grundskolan som arbetar kontinuerligt med fortbildning utifrån de önskemål som finns.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling. Det handlar både om att se till att fortbildningen blir en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet och att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas. En annan viktig del är att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet. På sikt är det avgörande att de på egen hand kan hitta nya arbetssätt och digitala resurser som gör det lättare att möta de behov som de ser i klassrummet.

Det krävs mer kostnadseffektiva digitala lösningar

Det är också avgörande att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen, inte minst på grund av att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Det finns till exempel fyra olika lärplattformar i kommunen och elevregistret är gammalt och behöver bytas ut. Falköpings kommun undersöker också om personalen kan börja använda chromebooks istället för pc, berättar Björn Broberg.

  – Det skulle förstås sänka kostnaderna rejält. Men här finns det flera utmaningar, både för personlig integritet och säkerhet och när det gäller tekniska begränsningar. Numera går det mesta att göra med webbaserade lösningar. Antagligen är det bara skolsköterskan och administratörerna som behöver använda pc några år till. Tillsammans med it-avdelningen tar vi fram en säker lagringsyta, på en egen server, där känsliga personuppgifter kan hanteras med chromebook. Snart är det mesta på plats för att påbörja övergången.

Från early adopter till innovatör?

En angelägen uppgift under de närmaste åren blir att undersöka om det är möjligt att gå från early adopter till innovatör. För att det ska bli möjligt, behöver man först ta reda på i vilken mån det ges tillräckliga förutsättningar att vara innovativ inom den kommunala organisationen.

  – Antagligen är det här svårare för offentlig sektor än vad det är för näringslivet. Mycket begränsas nog också av verksamhetskulturen. Rektorers och lärares självbestämmande är ett annat hinder som vi måste ta oss över. I grunden är självbestämmande naturligtvis bra, men det kan leda till att innovationer stannar på en förskola eller skola istället för att spridas vidare i kommunen.

Boll i ruta analyseras ur ett speldesignperspektiv

Boll i ruta analyseras ur ett speldesignperspektiv

Vad händer när reglerna för ett spel växer fram bland användarna istället för att någon utifrån säger hur det ska vara? Jonas Linderoth och Carl Heath har precis, tillsammans med två andra forskare, inlett en mindre studie för att ta reda på detta.

På förskolor och skolgårdar i hela landet spelar barn ett spel som ofta kallas Boll i ruta eller King, men även är känt under flera andra namn. Det rör sig om ett bollspel med fyra spelare, där spelplanen är en stor kvadrat, som i sin tur är indelad i fyra mindre kvadratiska rutor. Spelet går ut på att slå ut de andra spelarna genom att få bollen att studsa på deras spelrutor, eller på dem, så att den kommer utanför spelplanen. Kort sagt handlar det om att stanna kvar i spelet så länge som möjligt

Det här är ett spel som det ibland förekommer en del konflikter kring. På skolorna försöker man därför hantera dem med hjälp av lokala regler. Det här är förstås ett fenomen som är intressant för spelforskare säger Jonas Linderoth, professor i medier, estetik och berättande på Högskolan i Skövde.

  – Spelet växer fram generiskt på skolgårdarna. Barnen skapar i samråd med lärarna regler som slås fast som lokala regler. Skolan tar sedan fram skriftliga dokument som tydligt beskriver och reglerar vad som faktiskt gäller när barnen spelar Boll i ruta på skolgården. Om reglerna av olika skäl efterhand behöver formuleras om, gör man det.

Just nu förbereder Jonas Linderoth en studie tillsammans med Carl Heath, Jonas Ivarsson och Björn Sjöblom, som kommer att genomföras under våren. Man är därför intresserade att ta del av såväl lokala regler som av de erfarenheter som förskollärare, lärare, rektorer, fritidspedagoger, elevassistenter och annan skolpersonal har av Boll i ruta. Vad kallar man spelet? Varför togs reglerna fram? Hur fungerar det?

Det finns en webbaserad enkät som underlättar insamlingen, men det går också bra att maila regler och andra dokument som rör spelet. Alla typer av källor kring det här är av intresse, säger Jonas Linderoth. De skolor och enskilda personer som medverkar i studien är anonyma när resultaten redovisas, tillägger han.

  – Det finns redan några studier som undersöker barns interaktion och samspel kring Boll i ruta. Vår tanke är att bidra med ett speldesignperspektiv. Här finns det mängder av spännande saker att analysera!

Att studera de här reglerna är också av intresse ur ett folkloristiskt perspektiv, säger Jonas Linderoth. Hur skiljer sig reglerna åt mellan olika delar av landet och vad kan det bero på? Men framför allt finns det något att lära kring speldesign som även spelbranschen kan ha nytta av.

  – Spelföretag gör ibland studier med fokusgrupper för att ta reda på vad användarna tycker om spelet och om regelverket. När det gäller Boll i ruta har reglerna formulerats, omformulerats och dokumenterats lokalt, av användare och skolpersonal. Vad händer egentligen när ett spel växer fram bland användarna i den lokala miljön istället för att någon utifrån säger hur det ska vara?

När den här studien är avslutad och genomförd kan nästa steg bli att titta närmare på barns lekar och spel på skolgården ur ett speldesignperspektiv. Utvecklingen av de här aktiviteterna efter digitaliseringen är spännande på en rad olika sätt, säger Jonas Linderoth. Inte minst kan det vara intressant att se vad som händer när barn med erfarenhet av digitala spel leker lekar och spelar spel som har rötter långt tillbaka i tiden.

  – Rent generellt har utvecklingen av analoga spel tagit nya vägar efter att digitaliseringen har tagit fart på allvar. Vi kan till exempel konstatera att brädspelsmarknaden formligen har exploderat och att spelen numera är betydligt mer raffinerade än de var tidigare. De digitala spelen har gjort spelarna mer vana vid komplicerade spelsystem och det är inte omöjligt att detta även bidragit till den ökade komplexiteten hos analoga spel. Vad betyder det här för barnens aktiviteter på skolgården? Påverkar digitala spel analoga lekar?