Kategori: Artikel

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

Grundskolorna i Sollentuna kommun arbetar sedan 2011 med den pedagogiska modellen Skriva sig till lärande (STL). Sedan 3 år tillbaka sprids den också på nationell nivå genom Sveriges kommuner och landsting (SKL), både på grund- och gymnasieskolan. Studier visar att STL har goda effekter på språkutveckling och lärande för elever i åk 1-3. Fungerar den även för äldre elever? Vad krävs för att arbetet ska lyckas?

STL förenar pedagogik och teknik

För tio år sedan beslutade Sollentuna kommun att satsa målmedvetet på utvecklingen av digital kompetens genom hela grundskolan för att möta de behov som krävs för att kunna med- och samverka i ett modernt samhälle. Annika Agélii Genlott och Sara Penje, som då var skolutvecklare, tog fram STL som en del av den satsningen. Det rör sig om en vidareutveckling av Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning, som på ett kraftfullt sätt förenar pedagogik och teknik. Eftersom STL visade på goda elevresultat, satsade kommunen på att sprida modellen och därigenom skapa möjligheter att utveckla det professionella lärandet tillsammans med kollegor och skolledare.

Lärare på en av SKL:s STL-utbildningar

STL kopplar samman den pedagogiska användningen av it och digitala medier med nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Den fungerar som en strukturerad process som lärarna fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs, grupp samt explicita mål med uppgiften. Modellen vilar på ett sociokulturellt perspektiv och bygger därmed på ett aktivt och synligt lärande där eleverna lär sig tillsammans, berättar Annika Agélii Genlott, som numera är utredare på SKL och doktorand i Informatik vid Handelshögskolan i Örebro.

  – Skriftlig formativ återkoppling och digital interaktion används som hävstång för elevernas lärande. De utvecklar på en och samma gång sin läsförmåga, sitt skrivande och sin digitala kompetens. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där eleverna hela tiden, utifrån tydligt utpekade mål, analyserar och reflekterar kring sitt eget och sina klasskamraters lärande. STL är också inkluderande, eftersom talsyntes och stavningskontroll är tillgängliga i de webbaserade tjänster som används när eleverna skriver och återkopplar till varandra.

En cirkelmodell med sex steg

STL använder en cirkelmodell med sex steg, som tar avstamp i läroplanens kunskapskrav och centrala innehåll, utvalda av läraren. Nästa steg är att inspirera eleverna och att ge dem de förkunskaper som de behöver för att i ett processorienterat arbetssätt nå målet med uppgiften. I det tredje steget fokuserar eleverna på vilken typ av textgenre som texten de ska skriva utgår från. I svenska kan det handla om ren textgenre, i matematik, kan det vara ett räkneproblem, i NO kan det vara en laborationsrapport, och så vidare. Därefter börjar var och en skriva det första utkastet på sin egen text. 

Under skrivandets gång läser och återkopplar eleverna formativt på varandras texter, för att de ska bli så bra som möjligt. Här är det viktigt att eleverna har en checklista att utgå ifrån, så att de vet vad de ska fokusera på i sin återkoppling. Utan en checklista med målen med uppgiften, finns risken att de bara bedömer det som är enklast att rätta, det vill säga stavning och liknande, och glömmer bort uppbyggnaden av text, användning av begrepp kopplat till området som det handlar om, och så vidare. Under detta delmoment av skrivprocessen skriver även läraren formativ återkoppling till eleverna.

I det femte steget ger läraren sin slutliga återkoppling innan texterna publiceras och föräldrar, syskon och andra intresserade kan ta del av den färdiga texten. Allra sist gör läraren en formativ bedömning av varje elevs lärande och av gruppen som helhet. Här ingår en analys av vad i undervisningsprocessen som kan förbättras eller förändras. 

För att eleverna ska kunna återkoppla på ett bra sätt, måste de ha samma glasögon och samma mål som läraren. Det förutsätter att de får hjälp med att förstå uppgiften och att det ges tydliga instruktioner om vad återkopplingen ska rikta in sig på, säger Annika Agélii Genlott.

  – Om elever får lära sig att formativt återkoppla på kompisarnas utkast, blir de efterhand sylvassa! De förstår snabbt att hela tiden ha målet för uppgiften i sikte och hur de ska kunna återkoppla på ett sätt så att kompisen leds mot målet Detta innebär att de i samma stund som de formulerar återkopplingen blir uppmärksamma på sin egen process, ett slags metakognitivt lärande. De lär sig också att använda återkopplingen de får och det har visat sig att de efterfrågar den de gånger som de inte får den.

Eleverna blir ofta till och med vassare än läraren. Men det är viktigt att återkopplingen är skriftlig.

  – Det krävs mer för att uttrycka sig skriftligt än muntligt. Man behöver helt enkelt bli mer stringent i sina tankar för att kunna förklara det skriftligt. Det går att koppla till uttrycket ”det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda”. Därför måste eleverna träna på att tänka igenom vad de vill uttrycka för att sedan kunna skriva det på ett sätt så att mottagaren förstår.

Annika Agélii Genlott

I teorin skulle STL även kunna användas utan digitala verktyg, eftersom modellen bygger på forskning om hur vi lär oss bäst och inte är beroende av en viss teknik. Men i praktiken blir det en helt annan sak, och kan då inte kallas för STL, påpekar Annika Agélii Genlott.

  – Modellen bygger på att eleverna ska revidera sina texter tills de blir rackarns bra. De ska med hjälp av återkopplingen skriva om och utveckla i ett flertal steg. Det fungerar inte alls om man sitter med papper och denna. Det blir alldeles för jobbigt. Dessutom riskerar läraren att tappa de elever som behöver stöd av talsyntes och stavningskontroll.

Forskning pågår kring arbetet med SKL i Sollentuna

Annika Agélii Genlott analyserar sedan flera år tillbaka det övergripande arbetet med STL i Sollentuna tillsammans med Åke Grönlund, som är professor i Informatik vid Handelshögskolan i Örebro. Studierna ingår i hennes doktoravhandling, som beräknas bli klar under nästa år.

Alla studier som har gjorts på elever är inriktade på årskurs 1-3. De visar att elever som arbetar enligt den här modellen utvecklar sin läsförmåga och förbättrar sina resultat i svenska, engelska och matematik. Av studierna framgår också att de elever som presterar lägst och har svårt att nå målen, presterar bättre än vid traditionell undervisning.

  – Det hade varit bra om vi hade kunnat följa de elever som vi studerade till och med årskurs 9, men då fanns det inte tillräckligt många STL-kunniga lärare i högre årskurser. Eleverna kunde alltså inte få STL-utbildade lärare genom hela grundskolan. Vi började med lärare i årskurs 1-3 och efterhand spred vi modellen vidare. Våra erfarenheter visar tydligt att modellen leder till stora förbättringar och i Sollentuna arbetar numera lärare på alla nivåer i grundskolan med STL. Men här behövs förstås mer forskning.

Även om det bara finns forskning på yngre elever, går modellen att använda i alla åldrar i skolan, vilket gjorts i flera kommuner. Dessutom fungerar den även bra för vuxna, konstaterar Annika Agélii Genlott.

  – När lärare lär sig att undervisa med STL, analyserar de sin egen och sina kollegors lektionsplanering och genomförande och ger formativ återkoppling åt varandra. Det får dem att reflektera kring sitt eget och varandras lärande och det hjälper dem att utveckla sin förståelse och att hela tiden utveckla och förbättra sin undervisning.

SKL fortbildar lärare från hela Sverige i STL

SKL genomför sedan 2015 en satsning på att fortbilda lärare i STL. Varje höst anordnas en utbildning som sträcker sig över ett helt läsår, bygger på blended learning och är öppen att söka för alla lärare i hela Sverige. Kursdeltagarna träffas i Stockholm vid tre tillfällen och resterande träffar och all annan kommunikation sker över nätet. I år deltar 120 lärare i två olika grupper.

Cecilia Gustafsson

Från och med det här läsåret hjälper SKL även kommunala huvudmän som vill genomföra utbildningen på egen hand. I januari startade Göteborgs stad, Lindesbergs kommun och Region Kronoberg egna kurser och i augusti kom Region Gotland samt Karlstads och Falköpings kommun igång, säger Cecilia Gustafsson, som är förvaltningsledare för STL på SKL.

  – SKL står till tjänst med kursmaterial som kan användas under kursen och ger olika former av hjälp och stöd under genomförandet. Vi hjälper bland annat till med att formulera utbildningsmål, ger råd om hur många deltagare som är lämpligt och vägleder om hur man bäst informerar om STL. Vi kommer även på besök och håller inspirationsföreläsningar.

Tänk på att förankra i hela styrkedjan

Det är avgörande att arbetet med STL är väl förankrat i hela styrkedjan när man arbetar kommun-  och regionövergripande, från beslutsfattare och förvaltning till rektorer och lärare. Om någon av länkarna brister, är risken stor att allt rinner ut i sanden. Därför måste man verkligen se till att alla är med och att man är överens om att den här modellen ska användas i undervisningen.

Ibland är det lärare som är tveksamma till STL. De flesta av dem som är det, undervisar i ämnen som inte är traditionella skrivämnen. De kan kan därför känna att det blir alltför teoretiskt eller konstruerat om eleverna ska ägna tid åt att skriva och att återkoppla till varandras texter, säger Cecilia Gustafsson.

  – Men eleverna ska förstås inte bara skriva långa faktatexter eller berättande texter. Läraren behöver hitta texttyper som passar i ämnet och som kan hjälpa eleverna att reflektera kring sitt lärande. I matematik kan det handla om att skriva korta, förklarande texter. Det gäller att se möjligheterna. Samtidigt är det viktigt att inse att STL inte är en universalmodell som ska användas hela tiden. Eleverna ska arbeta med skrivutveckling när det behövs och det kan tillföra något. Läraren har det pedagogiska ledarskapet i klassrummet och ska utgå från det.

Pilotgrupp med gymnasielärare i Göteborg

I januari startade Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad sin första STL-utbildning för lärare i för- och grundskolan. Efter sommarlovet startade en ny omgång, och den här gången har man även en pilotgrupp med gymnasielärare. I september var Cecilia Gustafsson i Göteborg och besökte gruppen.

  – Jag tror att det kommer att fungera väldigt bra, men eftersom det än så länge är få som har arbetat med STL i gymnasieskolan, så finns det inte många konkreta exempel på hur man kan arbeta. Men det kändes väldigt hoppfullt när jag träffade lärarna. Många har inte arbetat särskilt mycket med strukturerad återkoppling tidigare. De såg det som en intressant möjlighet att utveckla sin egen undervisning och sina elevers lärande.

Cecilia Gustafsson med STL-handledare i Göteborg

Tio gymnasielärare är med i den andra omgången i Göteborg, tillsammans med ett fyrtiotal lärare från för- och grundskolan. Lärarna träffas totalt nio gånger under läsåret, men det är mellan träffarna som det egentliga arbetet sker, säger Helen Henriksson utvecklingsledare på Center för skolutveckling.

  – Lärarna ska planera och genomföra lektioner där de arbetar med STL. De ska också göra en kritisk analys av sin egen undervisning och ge återkoppling på sina kollegors analyser. Det är något som vi lärare inte alls är vana vid. Nu måste de reflektera kring hur det gick, varför det blev så och vad som behöver ändras. Därefter lämnar de sin analys vidare till kurskamraterna, som ger en återkoppling som de sedan ska använda när de arbetar vidare med sin undervisning. Det här är ett långsiktigt arbete som tar tid.

Lärare behöver ges förutsättningar för utvärdering och reflektion

När läraren planerar sin undervisning, måste hen noggrant tänka igenom vad eleverna ska fokusera på för att de ska kunna ge en återkoppling som klasskamraterna har nytta av. Det är väldigt tidskrävande och förutsätter ofta att de får någon form av stöd, till exempel en matris som leder dem rätt. Läraren ska gå framåt i små steg, testa sig fram och försöka hitta sätt som sätter eleverna på rätt väg.

Helen Henriksson

  – Lärare måste tänka om för att kunna utveckla och förändra sin undervisning. Om det blir tydligt att vissa sätt att arbeta gör att eleverna lär sig bättre, finns en utgångspunkt och en riktning för det fortsatta arbetet. Men det kan ta lång tid innan polletten trillar ner, så det gäller att ha tålamod. Det gäller att tro på modellen och att fortsätta att jobba med den.

Att enbart förändra sättet att undervisa räcker inte. Det handlar om att nå fram till en mer genomgripande förändring som innebär att lärarens tankar och perspektiv på undervisning, lärande och kunskap förändras. En sådan förändring sker långsamt, tar tid och kräver att man ständigt utvärderar sin undervisning och gradvis genomför de ändringar som behövs. För att det ska bli möjligt, måste skolan ge sina lärare den tid de behöver för sitt analysarbete. Annars finns det risk för att förändringsarbetet bara fungerar under kursen och att lärarna sedan faller tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta, säger Helen Henriksson.

  – Här gäller det att forcera det motstånd som finns mot förändringsarbete och att påverka verksamhetskulturen på skolan. Strukturer som möjliggör och underlättar utveckling och förändring behöver byggas. Annars är det inte någon mening med att satsa på fortbildning i nya modeller för undervisningen.

Det behövs stödjande strukturer som underlättar utveckling och förändring

Hela styrkedjan måste vara med för att det här ska fungera. Därför är det nödvändigt att diskutera med beslutsfattare, områdeschefer, rektorer och lärare, så att alla verkligen förstår varför vi väljer att arbeta med den här modellen, tillägger Helen Henriksson.

  – Kanske borde vi satsa på en STL-utbildming för ledare? Hur skulle en sådan kunna se ut? Vad behöver en ledare egentligen förstå av STL för att kunna fatta beslut som stödjer utvecklingen? Dessutom vore det intressant att se STL användas på lärarutbildningen. Det är en modell som underlättar digitaliseringen och kan fungera som en röd tråd genom hela utbildningen.

Den stora, övergripande frågan är vad som krävs för att skolans verksamhet ska kunna följa med i samhällsutvecklingen, konstaterar Annika Agélii Genlott. Det är verkligen en tuff utmaning och ställer krav på att organisationen är flexibel och kan anpassa sig. En viktig del är att möjliggöra lärares professionella kollegiala lärande och att skapa strukturer och modeller som gör det lättare att hitta nya vägar för kontinuerlig utveckling och förbättring av undervisningen.

Den stora förändringen med STL är att lärare både lär sig att använda it och digitala medier på ett målmedvetet sätt i sin undervisning och att de tränas i att ständigt utveckla och förbättra arbetet tillsammans med eleverna, avslutar Annika Agélii Genlott.

  – Hur kan jag förbättra min undervisning? Vad kan jag göra annorlunda? Varför är det viktigt? Detta är frågor som läraren ständigt måste ställa sig. Det rör sig om en utveckling av lärarens arbete som egentligen inte har något slut. Det är absolut nödvändigt för att skolan fortsatt ska vara aktuell och kunna ge eleverna den bästa utbildningen och förberedelse inför den samtid de ska leva och verka i under hela sitt liv.

Att lära för framtiden i ett digitaliserat samhälle

Att lära för framtiden i ett digitaliserat samhälle

26-27 augusti arrangerade Argentinas utbildningsdepartement en konferens i Buenos Aires om villkoren för utbildning och lärande i ett alltmer digitaliserat samhälle. Konferensen vände sig till skolledare och lärare i Argentina, och man hade bjudit in internationella gäster för att vidga perspektiven. Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, deltog från Sverige.

Likvärdiga möjligheter till adekvat digital kompetens

På konferensen presenterades ett ramverk för skolans digtalisering som nu ska implementeras i den argentinska grundskolan. Argentina är en federation av 23 provinser och den oberoende staden Buenos Aires, som alla har sina egna läroplaner. Men ramverket är nationellt och ska införas och tillämpas i hela landet, berättar Peter Karlberg.

  – Argentinas ramverk skiljer sig inte särskilt mycket från hur man tänker och gör i många andra länder just nu. I grunden handlar det om att ge riktlinjer för skolans digitalisering och att försöka säkra att alla elever ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig adekvata kunskaper och färdigheter. Samhället förändras av den digitala utvecklingen och skolan måste hänga med för att kunna ge eleverna förutsättningar att hantera livet och tillvaron.

Det gäller att dra nytta av digitaliseringen i undervisningen

Under konferensen lanserades också Beijing Consensus on AI and Education, en vägledning från Unesco som beskriver hur artificiell intelligens kan användas i undervisningen för att uppnå utbildningsmålen i FN:s Agenda 2030. Totalt innehåller Agenda 2030 17 olika delmål för en hållbar global samhällsutveckling, och behovet av utbildning betonas i samtliga. Det finns även ett särskilt delmål om att säkerställa allas rätt till en god utbildning och ett livslångt lärande.

Beijing Consensus on AI and Education arbetades fram på en internationell konferens som Unesco arrangerade i Peking i maj, med deltagare från 105 medlemsländer, en rad olika FN-organ samt representanter för civilsamhälle, ekonomi och näringsliv. Den bygger vidare på Quingdao-deklarationen från 2015, där Unescos medlemsländer förbinder sig att använda modern teknik för att förverkliga delmålet om utbildning för alla.

I vägledningen betonas att de digitala möjligheterna ska stärka elevernas lärande och komplettera lärarens arbete. Läraren ska inte ersättas av tekniken, utan lära sig att dra nytta av den för att förbättra sin undervisning. Det är också viktigt att eleverna får en övergripande förståelse av hur den digitala tekniken fungerar och utvecklar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver i morgondagens samhälle.

Programmering och datalogiskt tänkande i skolan

Argentina är intresserade av att veta mer om hur andra länder gör inom det här området. De vill framför allt veta mer om hur programmering och datalogiskt tänkande hanteras i undervisningen, säger Peter Karlberg.

  – Både vi på Skolverket och myndigheterna i Finland och England var i kontakt med Argentinas utbildningsdepartement när de tog fram ramverket. Nu blev vi inbjudna för att i en paneldebatt berätta mer om vad vi gör och hur det går med arbetet. I Sverige och Finland tänker vi på liknande sätt och har infört programmering som en del av olika ämnen, bland annat matematik, teknik och slöjd. England har istället infört två separata ämnen. Det ena – Computing – är teoretiskt och har sin grund i datavetenskapen. Det andra – Design and technology – är mer praktiskt inriktat.

På konferensen berättade Peter Karlberg om Skolverkets satsningar på att kompetensutveckla lärare i programmering, datalogiskt tänkande och digitalt skapande. Allt det här är nytt för de allra flesta lärare och det krävs därför ganska omfattande stödinsatser för att det ska fungera. Inte minst är det viktigt att Skolverket närmar sig huvudmännen mer, eftersom de adresseras så tydligt i den nationella strategin för skolans digitalisering.

  – I nuläget är det svårt att säga hur det går, eftersom förändringarna inte slår igenom direkt. Vi kommer att utvärdera satsningarna efterhand, men det är en ganska komplicerad uppgift. Det handlar inte bara om att få grepp om vad man gör på skolorna, utan också i vilken omfattning och på vilka sätt man för in programmering i matematik- och teknikundervisningen. Det blir också viktigt att få en mer samlad bild av hur elevernas digitala kompetens utvecklas i skolan.

Skolan och den digitala samhällsutvecklingen

Peter Karlberg deltog också i en workshop som handlade om vad skolan ska göra för att möta teknikutvecklingen och samhällsförändringarna under de kommande 30 åren. Vad behöver eleverna lära sig? Vilka krav ställer det på skolan och på undervisningen?

  – Idag pratar vi mycket om AI, men om fem år kommer något annat som följer på den utvecklingen att vara högst på dagordningen – och så kommer det att fortsätta. Det viktiga är att stärka eleverna som medborgare och att utveckla deras förståelse av hur den digitala världen fungerar. Så tänker vi i Sverige kring programmeringen i skolan. Den digitala tekniken är inte någon mystisk kraft som inte kan påverkas, utan det är alltid människor som utformar tekniken och hur den används. Det betyder att allt kan förändras, men det förutsätter att man förstår hur tekniken fungerar och vad som är möjligt att göra.

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Digitaliseringen skapar förutsättningar för en datadriven utveckling av skolans undervisning och administration, både lokalt och nationellt. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av alla relevanta data. Just nu pågår två parallella projekt som ska göra det här möjligt.

Det behövs ett samlat grepp

Under arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för skolans digitalisering blev det tydligt att det finns stora mängder data om elevernas lärande som inte används på ett strategiskt sätt i utvecklingsarbetet. Detsamma gäller för skolans verksamhetsdata, alltifrån scheman, klassorganisation och betyg till frånvaro och skolskjutsar. Avsaknaden av öppna standarder och en enhetlig struktur för hur data organiseras gör att de olika verksamhetssystemen inte kan kommunicera med varandra, konstaterar Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.

  – Det behövs ett samlat grepp för att ta fram standarder som möjliggör interoperabilitet mellan alla de system som används. Nu dras skolan med tidsödande och kostsamma informationsflöden genom hela värdekedjan och det går inte att automatisera processerna. Tyvärr hör skolan till de mer omogna sektorerna när det gäller att använda data som strategisk resurs. Det måste vi ändra på!

En genomförbarhetsstudie presenteras i oktober

Swedish Edtech Industry har därför tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie som finansieras av Vinnova. I oktober publiceras en sammanfattande rapport som skrivs av RISE.

Syftet är att identifiera områden som kan förbättras för att utöka mängden datadrivna processer. Rapporten kommer att beskriva hur ekosystemet ser ut idag, förklara vad som saknas och ge förslag på vad som behöver göras för att lösa problemen, säger Jannie Jeppesen.

Jannie Jeppesen

  – Det handlar om att kartlägga vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och att ge en bild av vilka effekter det kan få för skolans verksamhetsutveckling om vi skapar interoperabilitet mellan de olika systemen. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, och det är ett viktigt steg framåt.

SS 12000 – gränssnitt för informationsutbyte

Parallellt med den här studien arbetar en arbetsgrupp inom TK 450 på SIS, en teknisk kommitté som är inriktad mot it-standarder för lärande, med att ta fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Man samverkar med ett antal leverantörer av datasystem, flera skolhuvudmän samt med föreningen Sambruk och med Skolverket, berättar Palle Girgensohn, som leder arbetsgruppen.

  – Vårt arbete går ut på att skapa ett gemensamt språk och en gemensam modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra. Det handlar inte om att ta fram någon teknisk tjänst, utan om att nå en överenskommelse kring hur de olika systemen ska förstå och prata med varandra. Vi vill skapa en långsiktig och hållbar lösning. Därför är det viktigt med en bred samverkan och att arbetet är förankrat hos Sambruk och hos Skolverket.

Ett tydligt och enhetligt sätt att koppla samman olika system

Den första versionen av SS 12000 blev klar i början av förra året, men den är betydligt mer begränsad än den version som kommittén arbetar med nu. Här handlade det enbart om att fram en standard för schemaläggning. Det var först och främst ett koncepttest, där man byggde en tydlig och robust överföringsmodell som var enkel att implementera. Version 2 ska bli en mer komplett modell, och den kommer att vara mellan tre och fyra gånger så stor som den första.

  – Modellen ska vara som en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter. Bland annat kommer det att finnas stöd för kommunikation mellan processerna för elevregister, schemaläggning, betyg, lärplattformar, läromedel och det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Modellen kommer att visa ett tydligt och enhetligt sätt att koppla ihop alla de olika systemen.

En genomarbetad standard är nödvändig

Detta kommer att innebära att systemen fungerar bättre, att de har mer korrekt information – och att administration av användarkonton och grupper i olika system blir ett minne blott. Single sign-on, det vill säga en gemensam inloggning till alla system, kommer att gälla framöver.

Palle Girgensohn

Det pågående arbetet med att införa digitala nationella prov 2022 fungerar som en hävstång för arbetet. För att administrationen av proven ska kunna underlättas, är det nödvändigt att de system som behöver användas kan kommunicera med varandra och utbyta information på ett smidigt sätt. Annars blir det så gott som omöjligt att genomföra, säger Palle Girgensohn.

  – SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering.  Utan en genomarbetad standard, som alla som berörs är överens om, kommer skolans digitalisering inte att få den effekt som man strävar efter.

SS 12000 kommer att öppna upp för en marknad för mindre, specialiserade tjänster som vänder sig till skolan, menar Palle Girgensohn. Idag måste de här tjänsterna integreras med mängder med system och risken är att det upplevs som alltför komplicerat. Med SS 12000 blir det mer som plug and play.

Det gäller att standarden implementeras

Den stora utmaningen framöver är att se till att alla leverantörer verkligen implementerar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar, säger Palle Girgensohn.

  – Implementation är det viktigaste! För att lyckas med det, gäller det att visa nyttan och att synliggöra hur standardiseringen skapar skillnad i skolan och gör vardagens alla sysslor enklare att hantera. Min förhoppning och vision är att SS 12000 börjar användas på bred front, att den “sätter sig” i skolan och att företag börjar utveckla specialiserade tjänster som underlättar lärares arbete. De ska kunna ägna sin tid åt undervisning och elevers lärande istället för att bråka med olika system som hanterar information.

Skoltoaletten blev en trygg miljö med hjälp av sensorstyrda upplevelser

Skoltoaletten blev en trygg miljö med hjälp av sensorstyrda upplevelser

Undersökningar visar att många elever undviker att gå på toaletten i skolan. Det beror bland annat på att de upplever en brist på avskildhet och att toaletterna ofta är ofräscha. Att inte gå på toaletten när man behöver kan påverka hälsan negativt. RISE ICT Interactive Piteå har tillsammans med arkitektbyrån Nordmark & Nordmark genomfört innovationsprojektet Frizon, där de utforskade hur miljön kan förbättras med hjälp av design och digital teknik.

Arbete med tillämpad forskning i små och medelstora företag

Frizon ingår i DesignIT, ett treårigt strukturfondsprojekt som RISE ICT Interactive Piteå har arbetat med sedan 2017. Det övergripande målet är att fler små och medelstora företag i regionen ska få kunskap och erfarenhet av att arbeta med innovation och design i samverkan med en forskningsaktör.

Mer konkret handlar det om att ge företag möjlighet att utveckla sina kunskaper inom interaktionsdesign och användarcentrerad utveckling. De får nya, skarpa verktyg att använda i sin verksamhet som stärker deras konkurrenskraft. DesignIT ger också ett bidrag till skapandet av en region med starka forskningsinstitut som samverkar med näringslivet, berättar Elin Hollström, projektledare på RISE ICT Interactive Piteå.

  –  I DesignIT har vi arbetat med flera innovationsprojekt som har koppling till skolan, både på högstadiet och i gymnasiet. Här har elever och lärare på olika sätt blivit delaktiga i medskapande processer.

Utveckla en lugn och trygg toalettmiljö i skolan

I innovationsprojektet Frizon fungerade Manhemsskolan i Kalix, en 7-9-skola med knappt 500 elever, som testbädd för en prototyp. Arkitektbyrån Nordmark & Nordmark var partner i projektet. De ville lära sig mer om hur ljud, bilder och dofter kan användas för att förstärka upplevelser, ändra beteenden och skapa bättre trivsel i offentliga miljöer. Manhemsskolan bidrog med kunskap om skolans behov och utmaningar och stod till tjänst med lokaler.

Det finns flera platser på en skola som elever ofta upplever som stökiga och otrygga. Hit hör till exempel omklädningsrum, matsal och toalett. Efter samtal med eleverna bestämde man sig för att utveckla miljön i och i närheten av toaletten.

Missnöje med toaletten är ett vanligt problem i den svenska skolan, som det är viktigt att lösa. Undersökningar har visat att sju av tio elever inte använder toaletten under skoldagen, säger Elin Hollström. Det är naturligtvis allvarligt, eftersom det både stör koncentrationen och kan orsaka en rad olika medicinska besvär, till exempel inkontinens eller irritation i urinblåsan.

  – Många pekade på att toaletten är ofräsch och att det ibland saknas tvål och toalettpapper. Därför låter de helst bli att gå dit, om det går. Det är också en stimmig miljö utanför som gör att de känner sig otrygga. Flera nämnde att de vill kunna gå in och ut ur toaletten utan att det uppmärksammas och att de vill kunna vara därinne i lugn och ro utan att någon rycker i dörren.

Tänka kreativt kring rum och ytor

I Frizon utgick man från existerande forskning för att hitta vägen framåt. Hur är det möjligt att skapa en trevligare toalettmiljö i skolan? Vad finns det för lösningar som är skalbara och som har en rimlig kostnad? Nästa steg blev att ta avstamp i Nordmarks & Nordmarks erfarenheter: att tänka kreativt kring rum och ytor, säger Elin Hollström.

Maskerande ljud inne på toaletten.

  – Det var uppenbart att vi behövde hitta lösningar både i och utanför toaletten för att kunna möta elevernas behov av trygghet och integritet. Vi använde sensorer för att automatiskt aktivera olika naturljud som kunde bidra till att skapa en trygg och trevlig miljö. Inne på toaletten hörs ljudet från en brusande älv när någon går in. Det har en tillräckligt hög bandbredd för att täcka andra ljud. Utanför toaletten hörs ljudet av en surrande humla – ett ljud som är tillräckligt irriterande för att eleverna ska gå vidare och inte stå kvar i närheten av toalettdörren.

Naturen ska flöda in i skolan

Bänkarna som stod precis utanför toaletterna flyttades längre bort för att skapa en frizon. Alldeles i närheten av toaletten finns ett trapphus. Där monterades sensorer och högtalare som aktiverar fågelljud för att avleda och skapa större trivsel. Det ska kännas som att ljudet kommer utifrån och eleverna ska uppleva att naturen flödar in i skolan, säger Elin Hollström.

Avledande ljud utanför toaletten.

  – Det finns forskning som visar att vistelse i naturen har positiva effekter på oss människor, både emotionellt, kognitivt och fysiskt. Ibland talar man om “the biophilia effect”. Men det är inte nödvändigt att gå ut i naturen. Effekterna kan även uppstå om vi hör ljud, ser bilder eller känner dofter från naturen när vi är inomhus.

Utanför toaletten satte man upp en fototapet med en bild på en skog och en sol som skiner igenom. Det sägs ha en lugnande effekt, och många elever gav spontant positiva kommentarer när den sattes upp.

Inne på toaletten är det en tapet med en abstrakt bild av vatten på vardera sidan om toalettstolen. Syftet är att förstärka ljudet från älven genom att använda visuella element. En doft från en generisk oljeblandning, som aktiveras av sensorerna, används för att maskera andra, oönskade dofter.

  – Vi tog fram en prototyp för att testa om våra idéer kunde bidra till att skapa mer trygghet och trivsel. Arkitekten från Nordmark & Nordmark lärde sig mer om att arbeta tillsammans med användarna och fick konstruktiv återkoppling på sina lösningar. Tillsammans skapade vi en helhetsupplevelse som även får eleverna att känna att någon tänker på deras vardag i skolan och att de problem som finns i deras arbetsmiljö tas på allvar.

Dags att summera och se framåt

Snart är det dags för RISE ICT Interactive Piteå att ge en sammanfattande presentation av Frizon för Nordmark & Nordmark. De har bara arbetat tillsammans med en arkitekt, så det är viktigt att träffa hela byrån för att förmedla erfarenheter och kunskaper. Här finns det mycket som de kan ha nytta av i sin verksamhet. Detsamma gäller för Manhemsskolan. I början av läsåret arrangeras ett seminarium för skolans personal, som kan ge viktiga idéer för det fortsatta arbetet med att förbättra elevernas arbetsmiljö i skolan.

Projektet på Manhemsskolan är avslutat, men det vore spännande att se vilka långsiktiga effekter som den här typen av lösning kan ge, konstaterar Elin Hollström.

  – Vad är viktigt att tänka på? Kan effekten mätas kvantitativt eller krävs det en kvalitativ undersökning? Känner eleverna sig tryggare? Blir det fräschare? Här finns det mycket att arbeta vidare med! Vi hoppas att vi kan fortsätta med Frizon i andra sammanhang än i skolan och kanske också ta fram permanenta lösningar. Det gäller förstås även för DesignIT, som börjar närma sig sitt slut. Vi vill gärna arbeta tillsammans med näringsliv och offentlig sektor i regionen för att hitta kreativa lösningar på vardagsproblem med hjälp av tillämpad forskning och modern teknik!

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på Edvira, ett företag i Norrköping med en samhällsförbättrande ambition, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Ett avgörande mål för verksamheten är att underlätta för landets kommuner att uppfylla lärandemålen i programmering på sätt som stärker flickors och minoriteters teknikintresse.

Marcus Nygren och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar den beskrivna metodiken i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad när det gäller teknikintresset. Eftersom andelen kvinnor i it-relaterade yrken har sjunkit sedan 1980-talet, är det viktigt att lärare är medvetna om jämställdhetsaspekten när de undervisar i programmering, menar Marcus Nygren. Den rådande föreställningen är fortfarande att programmerare är ett yrke för män och därför premieras ofta pojkar i undervisningen, tillägger han.

Accentures rapport Cracking the Gender Code (2016), som bygger på ett samarbete med den ideella organisationen Girls Who Code i USA, lyfter fram faktorer som gör störst skillnad för flickors teknikintresse på olika  undervisningsnivåer. På låg- och mellanstadiet handlar det om att arbeta med programmering i undervisningen och att skapa positiva attityder och förhållningssätt. Det är viktigt att läraren är inspirerande och lyfter fram att programmering både är för pojkar och för flickor. På högstadiet och i gymnasieskolan gäller det att fortsätta arbeta med programmering i undervisningen, så att de positiva attityderna bibehålls och stärks.

Edvira har använt den metodik som beskrivs i Cracking the Gender Code på sina sommarläger för barn och ungdomar, och konstaterar att den fungerar utmärkt. Den väcker teknikintresset hos båda könen, men fungerar särskilt väl för flickor.

Marcus Nygren rekommenderar lärare på landets skolor att läsa rapporten och att använda den som utgångspunkt när undervisningen i programmering ska utformas.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Lars- Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning  för vad som händer när en yrkeskategori, exempelvis lärare, får veta att de måste skaffa sig nya kompetenser, till exempel digitala kompetenser, eftersom de behöver det i sin yrkespraktik. Hur bygger de upp de här kompetenserna? Hur förändras deras förhållningssätt? Vilka värderingar har de?

Forskning visar att lärares värderingar och förhållningssätt ofta överförs till eleverna och har en relation till deras lärande. Därför är det viktigt att lärare har ett sunt och realistiskt förhållningssätt till området, konstaterar Lars-Åke Nordén. En lärare som känner sig trygg i ett ämnesområde har en större benägenhet att påverka elevernas lärande positivt.

Om skolan får kunskap om hur man bygger upp självskattning och hur man stärker lärares ämnesidentitet inom det digitala området, kan det påverka vilken typ av kompetensutveckling man satsar på och vilka undervisningsformer som används. Det finns en väldigt stark koppling mellan det här och lärares praktik, både i termer av undervisning och kompetensutveckling, säger Lars-Åke Nordén.

Många lärare har både en tendens att underskatta sin egen initiala kompetens inom det digitala området och att problematisera den. Om man lyckas avdramatisera det här och skapar en medvetenhet hos lärare om att de faktiskt redan kan väldigt mycket, så påverkar det deras självskattning, självbild och undervisning positivt, menar Lars-Åke Nordén. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem, särskilt gränslandet mellan kunskapsrepresentation och maskininlärning. Han är ordförande i Swedish AI Society och medlem i EU-kommissionens High Level Expert Group on AI.

Fredrik Heintz intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande. Från oktober 2014 till och med december 2017 undersökte han vad som krävs för att datalogiskt tänkande ska kunna genomföras i stor skala i grundskolan i en hel kommun (Linköping).

Redan idag är det tydligt att utvecklingen inom AI påverkar samhället och det kommer sannolikt hända mycket under de kommande åren, konstaterar Fredrik Heintz. Därför är det intressant att försöka ta reda på hur detta påverkar vad vi behöver lära oss och hur teknikutvecklingen inom det här området kan används för att skapa bättre undervisning i skolan.

Det handlar inte om antingen AI eller människa, utan om hur vi kan använda AI som ett kraftfullt verktyg i vardagen, understryker Fredrik Heintz. Därför är datalogiskt tänkande viktigt. Det handlar om att kunna bryta ner problem i mindre delar, att hitta mönster, att skapa abstraktioner och att kunna ge detaljerade instruktioner i de program man skapar.

Forskningsprojektet om storskaligt införande av datalogiskt tänkande gick ut på att hitta organiserade former för undervisningen, att kompetensutveckla lärarna och att ta fram undervisningsmaterial. En viktig lärdom var att det gäller att underlätta för lärarna att sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare bland kollegorna, säger Fredrik Heintz. Elevernas kunskapsprogression är också en utmaning. Det gäller särskilt i större kommuner där det finns många skolor och eleverna ofta flyttar mellan skolorna. Projektet visade även att det är ett stort steg att gå från Scratch och andra blockbaserade programmeringsspråk till textbaserade programmeringsspråk.

En annan intressant fråga rör hur datalogiskt tänkande ska kopplas till programmering. Läroplanen tar upp programmering, inte datalogiskt tänkande. Men programmering är ett väldigt bra sätt att träna datalogiskt tänkande. Om lärare får adekvat kompetensutveckling i programmering, finns det stora möjligheter till goda resultat för utvecklingen av elevers datalogiska tänkande, menar Fredrik Heintz.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Thomas Hillman

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Thomas Hillman

Thomas Hillman är docent med inriktning mot it och lärande vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Han ingår i forskargruppen Lärande och IT, som undersöker hur digitalisering förändrar utbildning och andra pedagogiska sammanhang och vad det i sin tur innebär för synen på lärande och kunskap.

Thomas Hillman intresserar sig både för hur tekniken förändrar hur vi lär oss i formella och informella sammanhang samt hur våra lärprocesser förändrar användning och design av teknik. Han tittar framför allt närmare på hur storskaliga webbaserade plattformar som Stack Overflow och olika Facebook-grupper fungerar som lärplattformar och som informella lärmiljöer.

Motivation är en viktig fråga när informellt lärande diskuteras. Vad är det som motiverar personer att lära sig någonting, trots att det inte finns något som tvingar dem? Thomas Hillman säger att det gäller att formulera om frågan: Vad är förutsättningen för att få folk motiverade i en viss digital miljö? Det kan bli en stor och viktig hjälp vid utformningen av digitala lärmiljöer i skolan, menar han.

Eftersom Thomas Hillman i sin forskning i hög grad intresserar sig för storskaliga plattformar, blir frågeställningar som rör data och hur data påverkar användarna ytterst relevanta. Just nu studerar han hur data används i skolans värld. Hur producerar de plattformar som används i skolan data? Vilka har tillgång till denna data, hur används den och på vilka sätt kan den bli relevant i klassrummet?

Thomas Hillman arbetar aktivt för att föra ut sina forskningsresultat i skolan. Han och de andra som ingår i forskargruppen Lärande och IT skriver till exempel populärvetenskapliga inlägg på sin gemensamma blogg, som presenterar aktuell och pågående forskning. Varje år sedan 2017 arrangerar forskargruppen konferensen PopUpDig, där man presenterar sin forskning för lärare, skolledare och förvaltningstjänstemän från hela Sverige. Thomas Hillman använder även rad andra fora och kontaktytor för att informera och samtala med lärare och andra som arbetar praktiskt med utbildning och lärande. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Johansson

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Johansson

Martin Johansson arbetar som forskare på RISE Interactive i Göteborg. Han medverkar sedan förra året i det treåriga innovationsprojektet IoT-hubb skola. Syftet med projektet, som bygger på samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor, är att ta reda på hur uppkopplade lokaler och föremål kan användas för att utveckla undervisning och lärande i skolan. 

Det sker en snabb teknikutveckling som förr eller senare kommer att påverka skolans verksamhet. Därför, menar Martin Johansson, är det viktigt att börja undersöka möjligheterna tidigt, för att hjälpa landets skolor att implementera hållbara modeller och arbetssätt.

Under projektets gång arbetar IoT-hubb Skola iterativt med olika lösningar för att se hur den här typen av teknik kan vara till nytta. Vilka hinder och möjligheter visar sig när uppkopplade sensorer, mikrofoner, kameror och andra IoT-lösningar används i undervisningen?

Det övergripande målet med IoT-hubb Skola är att lyfta fram goda exempel på teknikanvändning som visar vägen framåt, säger Martin Johansson.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Linda Mannila är adjungerad universitetslektor i datavetenskapens didaktik vid Linköpings universitet. Hon arbetar också med utvecklings- och strategiarbete kring skolans digitalisering tillsammans med flera kommuner i Finland och i Sverige. I sin forskning förenar hon samhällsutveckling, digitalisering och datavetenskap.

Linda Mannilas forskning är praktiknära och analyserar programmering, making och digital kompetens i skolan ur ett lärar- och elevperspektiv. Hon har arbetat med programmering sedan 2002 och disputerade 2009 i datavetenskap på en avhandling om att undervisa i programmering för nybörjare.

De didaktiska frågor kring undervisning i programmering som man länge funderat över på högskolenivå, börjar nu bli aktuella även för grundskolan, menar Linda Mannila. Samtidigt väcks många nya frågor: Hur lär vi ut programmering på bästa sätt? Vad innebär det egentligen att programmera när man är sju år?

Lärarna spelar en central roll nu när man för in ett helt nytt område som berör så många lärare. Hur upplever lärare att de hanterar programmeringen? Inom vilka områden behövs kompetensutveckling?

Just nu införs programmering i skolan i många delar av världen. Det finns inte någon tidigare erfarenhet av detta, så därför är all forskning av värde. Allt som görs inom det här området bidrar till att bygga den kunskapsbas som krävs för att förstå hur införandet ska gå till och vilka stödinsatser som krävs.

Här är det både värdefullt att veta vad som fungerar och vad som inte fungerar, understryker Linda Mannila. Därför gäller det att forskningen även rapporterar om misslyckade försök. Det är avgörande att alla kan få en rättvisande bild av hur man bör gå tillväga och vilka fällor som måste undvikas. Annars kommer mycket arbete att göras i onödan.

Samtidigt är det viktigt att hitta sätt att sprida forskningsresultaten vidare till skolan. Här kan den verkligen komma till nytta, påpekar Linda Mannila. Hon tror själv att praktiknära forskning kan vara ett sätt att väcka lärares intresse för vad forskningen kommer fram till.