Kategori: Artikel

Forskarintervjuer från Learning Forum: Jan Blomgren

Forskarintervjuer från Learning Forum: Jan Blomgren

Jan Blomgren arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor på Didaktikcentrum, som är ett dotterbolag till Frida Utbildning. Han arbetar även med rektorsprogrammet på Göteborgs universitet och ingår i forskargruppen Skolutveckling och ledarskapInstitutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Jan Blomgren disputerade 2016 på avhandlingen Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Avhandlingen är en fallstudie av elever i årskurs 9 som undersöker vilka faktorer som främjar respektive hämmar deras motivation samt hur de använder digitala resurser i sitt lärande.

Skolutvecklingsfrågor och de faktorer i utvecklingsarbetet som gynnar elevers lärande står i centrum för Jan Blomgrens forskningsintresse. Hans senaste projekt är praktiknära och går under arbetsnamnet Beprövad erfarenhet. Här undersöker Jan Blomgren i vilken mån pedagogiskt utvecklingsarbete bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Han vill också försöka fånga vilka kompetenser, förmågor och värden som lärarens undervisning utvecklar hos eleverna.

Jan Blomgren har genom sin forskning fått en inblick i värdet av relationer och möten i det fysiska rummet för elevernas lärande. Elever upplever det till exempel som väldigt viktigt att ha en personlig mentor och att veta vilket sammanhang de ingår i tillsammans med sina klasskamrater.

Det är viktigt att undersöka skolutveckling ur ett elevperspektiv, men det gäller samtidigt att även lyfta analysen till ett systemperspektiv, konstaterar Jan Blomgren.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niklas Carlborg

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niklas Carlborg

Niklas Carlborg är interaktionsdesigner på RISE Interactive i Göteborg och arbetar med tillämpad forskning kring digitalisering och utbildning.

I mars 2017 presenterade regeringen reviderade kurs- och läroplaner för hela skolväsendet för att tydliggöra uppdraget att stärka alla elevers digitala kompetens. Styrdokumenten blev obligatoriska 1 juli 2018. Revideringen innebär bland annat att programmering numera är en del av flera ämnen på grundskolan, särskilt matematik och teknik.

Niklas Carlborg och några av hans kollegor har inom ramen för projektet Makerskola undersökt hur plattformen micro:bit kan användas i programmeringsundervisningen för att ge stöd åt lärarna under den inledande implementeringen av de nya styrdokumenten.

En viktig fråga rör hur stora valmöjligheter som eleverna ska ha när de programmerar och skapar med micro:bit. Utgångspunkten var att det skulle vara väldigt fritt och kreativt och att eleverna skulle ha stort utrymme att göra egna val. Efterhand visade det sig att alltför stor frihet är svårt att hantera för eleverna och att det finns risk att de blir paralyserade av alla valmöjligheter. Därför gäller det att titta närmare på hur stora valmöjligheter man ska arbeta med för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt, konstaterar Niklas Carlborg.

Det är också viktigt att uppmärksamma de praktiska problem som kan uppstå i arbetet med micro:bit och andra plattformar, eftersom de både skapar frustration och lägger hinder i vägen. Hit hör till exempel behovet av Apple-ID för att ladda ner appar till skolans ipads eller trådlösa nätverk som hänger upp sig. Allt sådant är viktigt att uppmärksamma och hantera innan en skola drar igång digitaliseringen på bred front, betonar Niklas Carlborg. De reviderade styrdokumenten innebär stora förändringar i lärares arbete. Därför är alla former av hjälp och stöd viktig.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Johan Lundin

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Johan Lundin

Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande på Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Han studerar i sin forskning hur teknik ändrar förutsättningarna för lärande och kunskapsutveckling inom en rad olika områden: i sjukvården, inom högre utbildning, i arbetslivet och i grundskolan.

Johan Lundin leder på sin institution en tvärvetenskaplig forskargrupp som arbetar med lärande, kommunikation och it. Majoriteten av de som ingår i gruppen undersöker skolans digitalisering ur olika perspektiv. Han är också ordförande för den nationella forskarskolan GRADE, som är inriktad mot förskolans, skolans och fritidshemmets digitalisering.

Enligt Johan Lundin har skolforskningen länge varit inriktad mot innovation, men nu behöver inriktningen förändras. Det finns ett stort och tydligt behov av beskrivande, kritiska studier av hur användningen av it och digitala medier faktiskt ser ut och vad det innebär. Skälet till det, menar han, är att skolan i hög grad digitaliseras av eleverna själva. Därför krävs en djupgående analys och förståelse av hur deras teknikanvändning ser ut och vilken digital teknik de tar med sig till skolan.

Johan Lundin menar att skolan borde intressera sig mer för klassrummet som sammanhang och skolan som verksamhet istället för att främst fokusera individ och teknik och individens lärande. Då skulle man kunna dra stor nytta av den forskning som han och hans kollegor i forskargruppen bedriver kring skolans digitalisering.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Karin Ollinen

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Karin Ollinen

Karin Ollinen är strategisk utvecklare i Helsingborgs stad och kommunlicentiand i forskarskolan Communicate Science in School. Hennes forskning är inriktad på hur NO-lärare använder it och digitala medier i sin undervisning. Detta undersöker hon närmare genom att följa fyra lärare som arbetar på högstadiet. Med hjälp av intervjuer och klassrumsobservationer får hon en bild av hur de tänker och arbetar.

Förutom att studera hur lärare använder och beskriver sin it-användning i undervisningen, analyserar Karin Ollinen även lärarnas kompetenser med hjälp av ramverket TPACK. Bokstavsförkortningen TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge, och syftet med det här ramverket är att visa och förklara det viktiga samspelet mellan teknisk kunskap, pedagogiskt kunskap och ämneskunskap när lärare undervisar med digitala verktyg. Det krävs goda kunskaper inom samtliga områden för att undervisningen ska fungera på ett bra sätt.

Karin Ollinen påpekar att det inom forskningen och i den allmänna debatten ofta resoneras kring vilka effekter som användningen av it och digitala medier i undervisningen ger. Men det är att börja i fel ände, tillägger hon. Innan det överhuvudtaget är möjligt att undersöka effekterna, är det nödvändigt att ta reda på hur de digitala verktygen används, i vilket pedagogiskt sammanhang de tas i bruk, samt vilka syften som lärare har med detta. Det här är ganska komplext att undersöka, men det är en förutsättning för att kunna se vilka effekter som uppstår. Därför gäller det att börja där.

I det fortsatta arbetet med digitaliseringen av undervisningen, är det nödvändigt att huvudmän och skolledare reflekterar kring hur de ska arbeta med lärares fortbildning. Framför allt måste användningen av it och digitala medier sättas in i ett tydligt ämnesdidaktiskt sammanhang för att lärare ska få syn på de möjligheter som finns., menar Karin Ollinen. Här kan TPACK vara till stor nytta. Det är avgörande att visa på behovet av samverkan mellan olika kunskapsområden för att få till stånd en undervisning som verkligen drar nytta av de digitala möjligheterna och utvecklar elevernas lärande.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niels Stor Swinkels

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niels Stor Swinkels

Niels Stor Swinkels är forskare och utvecklare med inriktning mot interaktionsdesign på RISE Interactive. Där arbetar han och hans kollegor med olika projekt som rör tillämpad interaktionsdesign. Med andra ord försöker man hitta vägar att få digital teknik och människa att samspela på konstruktiva och kreativa sätt.

En stor del av projekten är inriktade mot utbildning och skolans digitalisering. Det handlar dels om att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla och förändra undervisningen, men det gäller också att förbereda eleverna på livet i ett alltmer digitalt samhälle.

Programmering i skolan är ett viktigt tema. Nils Stor Swinkels och andra medarbetare på RISE Interactive har hjälpt många skolor att komma igång genom att utforska och testa olika tekniska plattformar som kan användas för att undervisa i programmering. Hit hör bland annat Arduino, Makey Makey, Scratch och Micro:bit.

Under hösten 2017 genomfördes, tillsammans med Skolverket, en turné över hela Sverige där ungefär 1200 matematiklärare fick en introduktion i hur de kan arbeta med Micro:bit och programmering i sin undervisning. Webbplatsen mermicrobit.se fungerar som ett kompletterande stödmaterial. Här kan lärare både komma igång och lära sig mer om de möjligheter som Micro:bit ger.

Just nu arbetar Niels Stor Swinkels med projektet Robbit, där man utvecklat en prototyp av en fjärrstyrd robot som gör det möjligt för hemmasittande barn att vara delaktiga i skolan. Roboten är baserad på öppen hård- och mjukvara, och är billig och enkel att sätta ihop. Förhoppningen är att roboten kan bli en pedagogisk resurs för de elever som av olika skäl inte kan vara närvarande i skolan.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Ylva Lindberg

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Ylva Lindberg

Ylva Lindberg är docent i litteraturvetenskap och forskningschef på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköpings universitet. Hon leder även forskargruppen Communication, Culture and Diversity @JU. Den är en del av forskningsmiljön Learning Practices inside and outside School. Forskargruppen ingår också i det multidisciplinära forskningsnätverket Communication, Culture and Diversity, där medlemmarna både kommer från Sverige och från forskningsinstitutioner i andra länder.

När digitaliseringen kommer in, öppnas skolvärlden mot många fler språk och vi använder också många fler genrer i vår kommunikation. Våra kommunikationsformer blir i allt högre grad multimodala, det vill säga att vi använder både text, bild och ljud när vi kommunicerar. Detta har forskarna i Communication, Culture and Diversity analyserat sedan slutet av 90-talet. Intresset fokuseras särskilt på globalisering, flerspråkighet och mångkultur, elever med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper. Vad händer med dem när skolan digitaliseras? Hur används de multimodala kommunikationsformerna i och utanför skolan?

Några forskningsprojekt lyfter fram värdet av att börja undervisa om textuniversum istället för litteratur. Berättelser förmedlas inte enbart som text, utan återskapas helt eller delvis i serietidningar och filmer samt på t-shirts och andra deriverade produkter. Allt det här skapar ett textuniversum som hela tiden växer och som påverkar hur vi tar till oss och kommunicerar litteratur.

Det finns också forskningsprojekt som belyser barns språkande: hur de skapar mening genom att interagera med andra barn och med pedagogerna i förskolan och i skolan. I det här begreppet inkluderas alla former av kommunikation: från samtal i det fysiska rummet till kommunikation via datorn, med hjälp av kamera, och så vidare. Det handlar om titta närmare på alla de rum, artefakter och känslor som har betydelse när barn utvecklar sitt språk.

Det är viktigt för såväl lärare som elever att börja reflektera kring hur de använder digitala medel när de kommunicerar och att de börjar fundera på vilka möjligheter som öppnar sig, konstaterar Ylva Lindberg. Vilken plats, roll och röst kan de få i samhället idag? Vad innebär det?

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Patrik Hernwall

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Patrik Hernwall

Patrik Hernwall är forskare vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar han sig för barns villkor för lärande i ett tekniktätt samhälle, ett område som hamnar i spänningsfältet mellan pedagogik och data- och systemvetenskap. Just nu arbetar han med forskningsprojektet IoT-hubb Skola.

I sin forskning drivs han av att komma nära barnets perspektiv. Därför försöker han hitta teorier som gör att vi lättare kan förstå den underordnade situation som barnet befinner sig i som minderåriga och som elever i skolan. Tyvärr finns det fortfarande inte särskilt många sådana teorier. Patrik Hernwall tycker därför att det är viktigt att, som ett komplement till annan forskning, hitta sätt att lyfta fram barns perspektiv och barns röster.

För fem år sedan genomförde DSV ett samarbetsprojekt tillsammans med Kista Grundskola på temat demokrati, där elever fungerade som medforskare. Ett femtontal elever i årskurs åtta fick inom ramen för Elevens val lära sig grunderna i forskningsmetodik och genomförde sedan en studie tillsammans med Patrik Hernwall och hans kollega Johanna Öberg.

I det här projektet fick eleverna möjlighet att delta i ett forskningsprojekt som aktörer, med sina egna frågor och problemställningar. Detta är forskning som inte är generaliserbar, utan som istället syftar till att stärka eleverna i sin värld, i sitt liv. Det är ett annat sätt att tänka kring forskning än det traditionella sättet. Även denna typ av forskning är i högsta grad relevant för skolan och inte minst för eleverna, konstaterar Patrik Hernwall.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Elin Ericsson

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Elin Ericsson

Elin Ericsson är doktorand på Avdelningen för lärande, kommunikation och ITInstitutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Hon deltar i CUL forskarskola, som är Göteborgs universitets forskarskola i utbildningsvetenskap. Dessutom ingår hon i GRADE, en nationell forskarskola i utbildningsvetenskap med inriktning mot digitala teknologier i utbildningen. GRADE har ett tvärvetenskapligt angreppssätt och drivs sedan hösten 2018 gemensamt av sex universitet och högskolor, däribland Göteborgs universitet, med stöd av Vetenskapsrådet.

Elin Ericsson har tidigare under flera år arbetat som lärare i franska, spanska och engelska. I sin forskning studerar hon vilka didaktiska möjligheter som lärare ser med digitala lärresurser i undervisningen. Hon tittar närmare på lärares förhållningssätt till de nya möjligheterna och undersöker vilken metodik som används för att utveckla och förändra språkundervisningen.

Elin Ericsson vill också ta reda på om den pedagogiska användningen av digitala lärresurser stimulerar elevers intresse för språk. Det handlar mycket om inställningar och metodik: hur lärare tar sig an tekniken för att berika språkundervisningen.

Digitala lärresurser ger helt andra möjligheter än tidigare att se vad eleverna lär sig, var svårigheterna finns och att möta varje elev i sin utvecklingsväg. Därför är det viktigt att öka förståelsen kring hur skolan kan dra nytta av digitaliseringens transformerande kraft i undervisningen och samtidigt stärka språkens ställning i samhället och i skolan, menar Elin Ericsson.

Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Förra hösten inledde RISE tillsammans med sina partners arbetet med forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola. Nu har man kommit igenom förberedelsefasen och det är dags att börja kavla upp ärmarna.

IoT-hubb Skola är ett treårigt projekt som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet. Det rör sig om ett så kallat Triple Helix-samarbete, det vill säga ett projekt där aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans. Här samarbetar RISE med sina partners inom skolområdet – Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Västervik, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun – med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som för det mesta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. Den här tekniken gör det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter. Med hjälp av den data som samlas in, kan man också analysera den data som samlas in för att förstå hur olika processer ser ut och därigenom öppna nya vägar för verksamheten.

Det handlar om att få syn på teknikens möjligheter

Den övergripande målsättningen är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Under projektperioden kommer det efterhand att byggas upp en kunskapsbas som är öppen och tillgänglig för alla, berättar Lars Lingman, som är projektledare för IoT-hubb Skola på RISE.

  – Vi kommer att vara så transparenta vi kan med allt arbete vi gör och vi kommer hela tiden att dela med oss av våra erfarenheter. Det är viktigt att skolan är så väl förberedd som möjligt när leverantörer börjar erbjuda olika typer av IoT-lösningar. Annars blir det svårt att se vad som verkligen har ett genuint värde och som kan bidra till att utveckla och förbättra skolans verksamhet. Vi drar vårt strå till stacken genom att testa oss fram och försöka få syn på teknikens möjligheter.

Forskning, användning, behov och etik

IoT-hubb Skola har precis publicerat tre rapporter. Den ena rapporten tar upp det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Den andra rapporten redovisar resultatet av den behovsinventering som RISE genomfört bland sina partners och den tredje belyser viktiga frågor som rör integritet, säkerhet och etik.  

Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen. Flera studier diskuterar potentiella och hypotetiska möjligheter, men det har ännu inte gjorts någon utvärdering av det pedagogiska värdet.

Behovsinventeringen visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete skulle kunna underlättas och effektiviseras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro. Här är det viktigt att lyfta fram frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro. Det gäller att följa de lagar och regler som gäller och att utgå ifrån vad som är bäst för eleverna.

Bättre förutsättningar för undervisning och lärande

Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar, säger Lars Lingman.

  – Det är förhållandevis enkelt att använda sensorer för att se till att koldioxidhalt, temperatur, ljus och ljud ligger på bra nivåer. Om en lärare får indikationer på att koldioxidhalten börjar bli alltför hög, är det enkelt att vädra och be eleverna att ta en kort rast. Att mäta luftkvalitet i klassrummen är därför det första pilottestet i IoT-hub Skola. Det går snabbt att komma igång och det är lätt att se nyttan.

Skolan behöver upptäcka möjligheterna

Utvecklingen inom IoT och även AI börjar märkas inom en del samhällsområden och här finns det det gott om tillämpningar som skolan kan ha stor nytta, menar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola i Kungsbacka kommun.

  – Vi behöver lära oss mer om vad som går att göra och vilka processer som kan få stöd av den här typen av teknik. Lärarbristen märks redan av i skolan och den kommer sannolikt att förvärras under de kommande åren. Därför gäller det att vi börjar arbeta smartare och tar hjälp av tekniken där den kan ersätta eller komplettera en människa.

Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, instämmer i att det är viktigt att förstå teknikens möjligheter och att försöka utnyttja dem så bra som möjligt.

  – Framför allt tror jag att det är viktigt att avdramatisera IoT och visa att det kan vara mer vardagsnära än det låter. Då blir det lättare att motivera skolledare och lärare att börja använda tekniken och det blir också bättre fart på utvecklings- och förändringsarbetet i skolan.

IoT behöver bli en naturlig del av skolans vardag

Leif Sköldberg är rektor på Industritekniska programmet och Teknikprogrammet på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Han menar att den största utmaningen nog är att förankra IoT i verksamheten.

  – Det bästa är om IoT både kan bli moment i undervisningen och genomsyra vardagen i skolan. Direkt när vi började mäta luftkvaliteten i klassrummen hörde jag lärare säga att det finns webbplatser som visar hur det ser ut i andra delar av världen. Vi kan alltså jämföra med hur det ser ut här hos oss. Jämförelsen kan användas i undervisningen, men det kan också vara kul att hålla ett öga på den utanför klassrummet. Det svåra är att hålla jämförelsen levande under en längre tid, så att den blir en naturlig del av tillvaron i skolan.

Effektivisering och minskade arbetsbördor

Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg i Falköpings kommun, hoppas att deltagandet i IoT-hub Skola leder till att man lär sig mer om sina lärmiljöer och administrativa system och att det i sin tur medför att delar av verksamheten effektiviseras och att arbetsbördorna kan minska.

  – Genom att mäta kontinuerligt inom olika områden, när det gäller underhåll och administration, kan vi få fram bättre underlag för styrning och ledning. Men det finns förstås också utmaningar som vi behöver kunna hantera. Dels finns det tekniska utmaningar, men vi måste också handskas med frågor som rör integritet och datasäkerhet på ett bra sätt. Vi får inte heller glömma att det finns behov av kompetensutveckling bland personalen, så att alla kan dra nytta av de nya möjligheterna.

Det gäller att lyfta in IoT i undervisningen på ett naturligt sätt

Karina Bronell, som är skolchef i samma kommun, tillägger att det är viktigt att få in IoT i undervisningen, både som en del i utvecklingen av elevernas digitala kompetens och som en del i arbetet med att uppnå andra undervisningsmål.

  – Det gäller att kunna lyfta in tekniken i undervisningen på ett naturligt sätt. Nu har lärare börjat arbeta med luftmätning i NO-undervisningen, och det ska bli spännande att se vad det blir av det. Vi har redan märkt att eleverna är nyfikna och intresserade. Det är naturligtvis en bra start!

Skolan är ännu inte riktigt med i matchen

För NTI Gymnasiets del var det helt självklart att vara med i IoT-hubb Skola, säger skolchefen Elin Lindqvist. Teknik- och It-programmen finns på skolorna, och där är IoT en het fråga i undervisningen. Man talar till exempel om Industri 4.0 och det uppkopplade hemmet. Det är mycket som händer, men skolan är ännu inte riktigt med i matchen, tillägger hon.

  – Undervisningen bedrivs fortfarande på ett traditionellt sätt och det genereras mycket data som vi inte använder på ett adekvat sätt. Därför är det bra att vi kan vara med i det här projektet, så att våra skolor kan ta nästa steg i utvecklingen och driva på det fortsatta digitaliseringsarbetet.

Lars Lingman konstaterar att de förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen.  

  – En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på. Men om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jonas Linderoth

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jonas Linderoth

Jonas Linderoth är professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Hans forskning handlar om spelutveckling, framför allt olika aspekter av hur spel kan designas för att användas i undervisningen eller för att gestalta och framföra en berättelse.

Det är väldigt svårt att utveckla elevernas kunskaper och förståelse genom att använda spel som läromedel. Bland annat finns det stor risk för att spelandet tar över och att det inte tas någon nämnvärd notis om vad spelet försöker gestalta. Spel som är användbara i undervisningen illustrerar ofta system – ekologiska, ekonomiska eller politiska.

Spel är i sig själva mikrosystem, och därför är de användbara när eleverna ska lära sig att greppa och förstå större system. Att utveckla systemförståelse, att börja förstå hur politiken, ekonomin och naturen hänger ihop och fungerar, är en oerhört viktig del av skolans undervisning, betonar Jonas Linderoth

Jonas Linderoth konstaterar att han i sin forskning i högre grad pekar på problem än på de möjligheter som spel i undervisningen kan ge. Ett viktigt skäl till detta är just att det är svårt att förena, samtidigt som det finns kommersiella intressen som överdriver möjligheterna för att sälja sina produkter. Det är viktigt att slå vakt om skolan och en kvalitativ undervisning, slår Jonas Linderoth fast.

Just nu intresserar sig Jonas Linderoth för hur lärare i högre grad kan involveras i olika delar av designprocessen när ett spel utvecklas. I regel är det speldesignern som har makten över hur spelet utformas när man tar fram spel som ska användas i undervisningen. Om läraren är delaktig när spel utvecklas och berättar om sina arbetsvillkor och behov, finns det större möjligheter att spelet löser de didaktiska problem som lärare möter. Därmed kan spel också bli en funktionell del av undervisningen och bidra till att underlätta vardagen för både lärare och elever.