Författare: Stefan Pålsson

Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Blogginlägg | Av |
Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Kompetensutveckling, Skolans digitalisering, VR

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med Skolverkets rapport om hur det står till med digital infrastruktur och digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Sedan är det dags för en kort presentation av Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning

Vart tredje år publicerar Skolverket en rapport som ger en bild av hur det ser ut när det gäller digital infrastruktur och digital kompetens i skolan. I onsdags var det dags för en ny version, som samtidigt är den första som publicerats sedan den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs 2017. Rapporten bygger på en enkätundersökning med elever, lärare, förskolepersonal, rektorer och förskolechefer som genomfördes förra våren

Datortätheten var hög redan 2015, när den senaste undersökningen genomfördes, men har ökat något sedan dess. I alla skolformer utom förskola och komvux ligger datortätheten strax över en elever per dator. I förskolan går det ungefär sex barn per dator (eller platta) och på komvux rör det sig om knappt fyra elever.

Trots att de flesta förskolecheferna och rektorerna menar att de har tillräcklig kompetens att leda det digitala utvecklingsarbetet, har många förskolor, skolor och komvux inte någon utarbetad plan för verksamhetens digitalisering. Här finns det utrymme för förbättring, konstaterar Skolverket i rapporten.

Ungefär fyra av tio lärare upplever i ganska hög utsträckning att krångel med tekniken begränsar deras användning av it och digitala medier i undervisningen. Minst en gång i veckan drabbas de av detta. Alla skolformer har inte lika hög tillgång till teknisk support. Tre av fyra gymnasieskolor har tillgång till teknisk support omgående eller samma dag. På komvux är andelen något lägre och i övriga skolformer är det bara cirka hälften av förskolorna och skolorna som kan få hjälp direkt eller under dagen.

Nästan alla förskolor och skolor har trådlösa nät, men kapaciteten varierar kraftigt och i många fall är den inte tillräcklig. Skolverket presenterade nyligen en lista över de krav som måste uppfyllas för att en skola ska kunna genomföra digitala nationella prov. I kraven på en stabil digital infrastruktur nämns bland annat att alla elever i en årskurs ska kunna se strömmande film samtidigt. Enligt rapporten är det inte mer än hälften av grundskolornas rektorer som anser att de har den kapaciteten.

Det är tydligt att arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens har fått ett betydligt större genomslag i högstadiet och i gymnasieskolan än i grundskolans lägre årskurser och i förskolan. Det är främst från mellanstadiet och framåt som lärare arbetar med källkritisk granskning och hjälper eleverna att använda Internet på ett ansvarsfullt och säkert sätt.

Trots de tydliga skrivningarna i de reviderade läroplanerna och i den nationella digitaliseringsstrategin, är det fortfarande relativt ovanligt att skolbiblioteket används systematiskt i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Endast en fjärdedel av grundskolorna, de fristående gymnasieskolorna, grundsärskolorna och gymnasiesärskolan använder skolbiblioteket i ganska eller mycket stor utsträckning på det här sättet. De kommunala gymnasieskolorna har kommit längst i det här avseendet. Där är det ungefär 60% som regelbundet använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs.

Skolverket avslutar rapporten med att konstatera att alla skolhuvudmän måste ta sitt ansvar för att inkludera digitaliseringen i sitt systematiska kvalitetsarbete. Det betyder att de måste ge förskolechefer, rektorer och lärare de förutsättningar som krävs. Ett fortsatt stöd från Skolverket till skolhuvudmännen, bland annat kring kompetensutveckling, kan underlätta det här viktiga arbetet.

Stadsmissionens skolstiftelse

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som efterhand presenteras här på Spaningen. Nu är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse. Tidigare idag publicerades ett samtal med Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Den är icke-konfessionell och politiskt obunden, men delar Stockholms stadsmissions värdegrund och dess humana människosyn genomsyrar hela utbildningsverksamheten. Totalt har de olika utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett bättre stöd och att vidga perspektiven. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Partnerskapet kommer även att ha en central roll för den fortsatta kompetensutvecklingen av lärare.

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal.

Per Kassman betonar att det är viktigt att lärarna får ta del av mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud. Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga.

Stadsmissionens skolstiftelse hoppas kunna arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Detta berör flera av de kärnvärden som stiftelsens skolor jobbar utifrån, till exempel att att förstå andras livssituation och att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Veckans tips: Kan VR öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik?

Under våren inleds ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Danmark som under ett år ska undersöka om VR kan användas för att öka elevers intresse och engagemang för naturvetenskap och teknik. Projektet genomförs av Kommunernes Landsforening och Virtual Learning Lab på Köpenhamns universitet tillsammans med Epinion Uddannelse, teknologiexperimentariet TekX samt grundskolor i sex kommuner.

Med utgångspunkt i en VR-simulation om klimatförändring ska man undersöka om och i så fall hur VR kan användas i undervisningen för att öka elevernas intresse och motivation. När fungerar VR i undervisningen? När fungerar det inte? Hur kan VR samspela med de andra delarna av undervisningen?

De lärare som deltar kommer att vara delaktiga i alla faser av projektet, från utvecklingen av olika undervisningsförlopp till praktiskt genomförande och utvärdering.

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Artikel | Av |
Gymnasieskolan, Internet of Things, Kompetensutveckling, Makerkultur, Skolans digitalisering

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som presenteras här på Spaningen. Den här veckan är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Totalt har utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Stadsmissionens skolstiftelse är icke-konfessionell och politiskt obunden. Skolstiftelsen delar Stockholms stadsmissions värdegrund, vars humana människosyn genomsyrar utbildningsverksamheten, berättar Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018. Grundtanken är att alla ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att bli fullt delaktig i samhället.

På gymnasiet är omvärldssamtal, där lärare och elever tillsammans kritiskt analyserar och diskuterar aktuella frågor, en viktig del av undervisningen. Förutom att främja allmänbildningen, är målet att eleverna ska utveckla en förståelse för andras livssituation. Man arbetar också med värdeskapande lärande, vilket betyder att eleverna lär och utvecklas genom att skapa värde för andra, exempelvis genom att frisörelever klipper håret på hemlösa. Dessutom genomgår alla som studerar på gymnasiet och i folkhögskolan en volontärutbildning som en del av sin utbildning.

Utmaningar och möjligheter

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand, tillägger Per Kassman. Till skillnad från kommunala skolor har man inte tillgång till den kommunala förvaltningsprocessen och dess olika stödstrukturer. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett större stöd och att vidga perspektiven.

  – Partnerskapet kan ses som ett slags kollegialt lärande för skolhuvudmän. Att vara partner innebär att ha en levande dialog och att kunna stöta och blöta tankar och idéer med sina kollegor. På huvudmannanivå är det ofta svårt att få igång ett erfarenhetsutbyte med andra som bedriver samma slags verksamhet. Därför är det väldigt viktigt för oss att vara en del av det samarbete som finns inom ramen för partnerskapet.

Det finns också en trygghet i att samarbeta med RISE, eftersom hela verksamheten bottnar i forskning och vilar på en vetenskaplig grund, säger Per Kassman. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Det är avgörande att kunna ta del av nya sätt att tänka och arbeta i skolan, inte minst med teknikens hjälp.

Även när det gäller kompetensutvecklingen kommer partnerskapet att ha en central roll, säger Per Kassman. Det är värdefullt att skolorna och lärarna får ta del av de möjligheter som finns.

  – Nyligen var ett gäng lärare och deltog i en masterclass i digitalt skapande på RISE i Göteborg. Vi fick ett mycket positivt gensvar både när det gäller innehåll och form. Allt var flexibelt och gick att anpassa till förkunskaper och individuella önskemål. Förhoppningsvis kommer det att arrangeras en masterclass kring naturvetenskap lite senare i år.

Bortom lärplattformarna

På Stadsmissionens skolstiftelse funderar man sedan en tid tillbaka på om lärplattformar kanske kan ersättas med andra sätt att sprida och ge tillgång till information. Det rör sig fortfarande om en statisk kommunikationsform där medarbetaren själv ska hämta den information som hen behöver. Smarta högtalare som bygger på maskinlärande och artificiell intelligens pekar på att det finns andra och bättre möjligheter.

  – Det vore bättre om informationen kunde bli mer behovsanpassad och att det gick att komma åt den snabbt och enkelt genom att ställa några frågor. Nu börjar vi vänja oss med att prata med Alexa och Siri där hemma, och det borde gå att arbeta på liknande sätt i skolan. Det vill vi gärna undersöka tillsammans med RISE och övriga partners. Här finns förstås också en ekonomisk aspekt. Lärplattformar är dyra att köpa in, men används mest som ett slags intranät. Det känns inte alls optimalt när tekniken kan ge helt andra möjligheter.

Möjligheter med IoT

Stadsmissionens skolstiftelse är en av de partners som deltar i IoT-hubb Skola. Här har man flera olika ingångar, berättar Per Kassman. Dels kan IoT presenteras som ett viktigt kunskapsområde i undervisningen, till exempel på El- och energiprogrammet. Det sker en snabb utveckling inom området som eleverna behöver få en inblick i. Men IoT kan också ge nya perspektiv på hur gemensamma utrymmen och lärmiljöer kan utformas på skolan. Insamling av data genom sensorer och ansiktsigenkänning kan ge en bättre bild av vilka behov som finns.

  – Det är många som pratar om hur fysisk rörelse, motion och hälsa kan ge bättre ordning i klassrummet och förbättra elevernas resultat. Här har vi ett skarpt förslag från vår skola i Eskilstuna som går ut på att samla hälsodata genom sensorer för att visa i vilken mån elevers koncentration och kunskapsprogression påverkas av hälsofrämjande fysiska aktiviteter.

Referensgrupper och en gemensam handlingsplan för digitalisering

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Den grundläggande tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal. Förhoppningen är att väcka en lust bland medarbetarna att tänka i nya banor när de ser att det faktiskt finns kanaler där idéer och önskemål kan föras fram.

  – Vi kommer bland annat att ha en central ikt-grupp där samtliga rektorer är med och där det finns lärarrepresentanter från skolorna. Varje skola har förstelärare med inriktning mot digital utveckling, så det är sannolikt de som kommer att delta i det här arbetet. Det är meningen att den här referensgruppen ska vara beslutande instans för alla övergripande digitaliseringsfrågor, alltifrån fortbildning till vilket utbud som leverantörerna ska presentera vid upphandlingarna.

Vid sidan av den här referensgruppen finns även ett specialpedagogiskt nätverk som fungerar som remissinstans för alla frågor som rör kompensatoriska hjälpmedel. Det kommer också att skapas en referensgrupp för it-administratörerna ute på skolorna, så att de kan föra en direkt dialog med hårdvaru- och teknikleverantörerna.

Ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan

Det är viktigt att lärarna får se att det finns mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud, konstaterar Per Kassman. Lärare måste ges möjlighet att upptäcka alla positiva möjligheter som finns, långt bortom kraven på porrfilter och mobilförbud.

  – Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga. Min förhoppning är att vi kan arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Dessutom berör det flera av de kärnvärden som vi jobbar utifrån. Det handlar både om att förstå andras livssituation och om att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Blogginlägg | Av |
Digital kompetens, Fysisk lärmiljö, Infrastruktur, Mobilen i klassrummet, Skärmtid, Skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Allra först sammanfattas en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips

Regler för elevers mobilanvändning på danska grundskolor

För ett par veckor sedan offentliggjordes den hittills mest omfattande undersökningen av hur danska grundskolor sätter upp regler för elevers mobilanvändning i skolan. Den har genomförts av psykologen Andreas Lieberoth, som är verksam som forskare på DPU vid Århus universitet.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med representanter för 602 skolor i hela Danmark, jämnt fördelade över landet.

60% av de intervjuade skolorna har ett formellt regelverk som har fastställts av skolledningen eller skolans styrelse. Knappt 19% har någon form av gemensamma regler eller principer och ungefär 8% har satt igång en process för att fatta ett formellt beslut kring dem.

Analysen av intervjuerna visar att det finns nio modeller för hur man hanterar elevers mobilanvändning i skolan, från inga regler alls till totalt förbud. Den vanligaste modellen är att eleverna förvarar mobilen avstängd i sin väska när de är i skolan. På 36% av skolorna får elever använda mobilen i undervisningen när läraren anser det lämpligt. 4% av skolorna har en policy som säger att mobilen ska användas aktivt, som ett verktyg i undervisningen.

Det vanligaste skälet till att reglerna införs, är att man vill ha bättre ordning på lektionerna. 38% av skolorna uppger det här skälet. Näst vanligast är att reglerna införs för att man vill öka det sociala umgänget på rasterna. Detta säger 22% av skolorna.

Två tredjedelar upplever att reglerna har en positiv effekt. 22% uppger att eleverna umgås mer med varandra på rasterna och 21% menar att det har blivit mer ro och bättre koncentration på lektionerna. 13% säger att elevernas deltagarkompetens har utvecklats och att de har blivit bättre på att reglera sin användning av mobilen. Detta sker när mobilen används aktivt som ett arbetsredskap på lektionerna.

Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till skolor som vill införa regler för mobilanvändningen.

Den första är att försöka hitta en bra balans mellan problemlösning och utbildning. Många regelverk och principer syftar bara till att begränsa de störande effekterna av elevernas mobilanvändning. Det hindrar lärarna från att hjälpa eleverna att utveckla goda digitala vanor och en god digital kompetens.

Den andra rekommendationen är att tänka på åldersvariationen på skolan när reglerna tas fram. Det kan vara frestande att ha samma regelverk för alla, men det är naturligtvis en stor skillnad mellan 6- och 16-åringars mognad, deras pedagogiska behov och deras relationer till tekniken.

Den tredje rekommendationen är att börja med att fråga sig varför reglerna ska införas. Olika modeller har olika effekter. En modell ger ordning i klassrummet, en annan förbättrar elevernas umgänge på rasterna och en tredje hjälper eleverna att utveckla sin digitala kompetens. Vad är det egentligen skolan vill uppnå med reglerna?

Den fjärde rekommendationen är att utgå ifrån den kunskap som finns inom området. Det gäller att se upp för den upphettade och oftast svartvita debatten i medierna. Istället är det viktigt att utgå ifrån de egna lärarnas erfarenheter av eleverna och att bygga vidare på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs mer kunskap om den danska kontexten, menar Andreas Lieberoth. Här kan forskare och lärare ha stor nytta av varandra.  

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen.

Falköpings kommun är först ut. Igår publicerades en intervju med Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. Han konstaterade att Falköpings kommun för närvarande inte är någon innovatör när det gäller användningen av de digitala möjligheterna i skolan. Däremot är kommunen en god early adopter. Men framöver vill man gärna undersöka om det är möjligt att gå från att vara early adopter till att bli innovatör och vilka förutsättningar det isåfall kräver.

Under de närmaste åren genomför Falköpings kommun en rad olika byggnadsprojekt. 2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det pågår även ett antal ombyggnationer på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera.

Falköpings kommun arbetar också med att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen. Ett viktigt skäl till det är att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Man undersöker även förutsättningarna för lärare att byta från pc till chromebook, vilket skulle sänka kostnaderna rejält.

Lokala handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering är på gång, i väntan på att SKLs nationella handlingsplan ska presenteras 18 mars. Här är det viktigt att se till att skapa ett stabilt underlag för de kommande årens utveckling. Samtliga förskolor och skolor ska därför göra en LIKA-skattning vartannat år som visar hur det går med digitaliseringen.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling och målet är att den ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Det gäller både att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas och att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet

Veckans tips. Vad säger forskningen egentligen om sociala mediers påverkan på ungas välmående?

I senaste numret av Nature Human Behavior publiceras en studie som analyserar sambandet mellan ungas välmående och deras användning av sociala medier. De båda Oxford-forskarna Amy Orben och Andrew Przybylski visar med en statistisk analys av tidigare stora studier att effekterna är i princip försumbara för de allra flesta. Att bli mobbad, röka marijuana, att sova ordentligt eller att äta frukost har avsevärt större påverkan på hälsa och välmående. Oron för ungas “skärmtid” är med andra ord betydligt överdriven och ges sannolikt alltför stor plats i medierna.

Samtidigt finns det studier som visar att de få procent som antingen använder sociala medier extremt mycket eller inte alls mår betydligt sämre än genomsnittet. Men det är inte klart om det beror på användningen eller orsakas av andra problem. Det behövs helt enkelt mer forskning. Detsamma gäller de långsiktiga effekterna, som vi av naturliga skäl ännu inte vet något om.

12 mars arrangerar DPU forskningskonferensen Generation skærm i Köpenhamn, där både tongivande internationella forskare och danska forskare och debattörer ges utrymme. Tanken är att ta ett viktigt steg för att förena aktuell forskning med kritik och praktisk kunskap. Vad säger forskningen egentligen? Vad betyder det i vardagen? Hur kan vi ta upp de problem som finns utan att sjukförklara alla som använder sociala medier?

Vad är på gång i Falköpings kommun?

Vad är på gång i Falköpings kommun?

Artikel | Av |
Förskolan, Fysisk lärmiljö, Grundskolan, Gymnasieskolan, Ledarskap, Skolans digitalisering

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen. Falköpings kommun är först ut.

Ingen innovatör, men en bra early adopter

Arbetet med skolans digitalisering har pågått ganska länge i Falköpings kommun, berättar Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. I gymnasieskolan har alla elever varsin dator sedan 2011 och i grundskolan, årskurs 7-9, har eleverna varsin dator sedan 2014. Skolorna i Falköping arbetar också, sedan åtta år tillbaka, med Att skriva sig till läsning i årskurs 1-3. 2015 började man arbeta med Skriva sig till lärande i årskurs 4-6.

Det vore knappast rättvisande att beskriva Falköpings kommun som en innovatör inom det digitala området, menar Björn Broberg. Däremot är kommunen en bra early adopter, tillägger han.

  – Samarbetet med RISE och de andra huvudmännen vidgar vår vy och ger ett betydligt vidare spektrum än tidigare. Den typ av omvärldsbevakning som RISE klarar, kan en kommun av vår storlek bara göra stötvis. Vi har redan fått ett fantastiskt stöd med behovsinventering och det kommer att bli en intressant utmaning att formulera möjliga projekt utifrån den.

Partnerskapet hjälper också till med att sätta viktiga satsningar på agendan. När kommunen som organisation går med i ett projekt och skriver under på kostnader och åtaganden, får man den tydlighet som behövs för att arbetet verkligen ska genomföras.

Robbit och IoT-hubb Skola

Falköpings kommun har precis gått med som partner i projektet Robbit, där uppkopplade sociala robotar gör det möjligt för elever som inte är i skolan att delta i undervisningen. Det finns ett stort intresse från skolorna att vara med. Många arbetar redan framgångsrikt med hemmasittare, och det här kan både bli ett komplement för dem och ge nya möjligheter för andra grupper.

  – När IoT-hubb Skola öppnar för nya deltagare kommer vi även att bli partner i det projektet. Insamling av data med hjälp av bland annat sensorer i fysiska utrymmen på skolan, kan ge ett gott underlag för en analys av hur lärmiljöerna kan utvecklas och förändras. Det är ett område som vi arbetar mycket med just nu, bland annat på grund av att det pågår en hel del ombyggnation i kommunen.

Ny- och ombyggnation av förskolor och skolor

2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det är ett väldigt stort byggnadsprojekt för en kommun av Falköpings storlek, säger Björn Broberg. Det pågår också ett antal ombyggnader på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera. De här funktionerna kan anpassas efter ekonomiska förutsättningar, behov och andra faktorer.

  – Digitaliseringen är det område där vi stolpat ner allra hårdast. Här reviderar vi också varje år, eftersom utvecklingen går så snabbt. Tanken är att vi så tydligt som möjligt ska kunna visa leverantörerna vad vi vill ha. Vi för naturligtvis också en dialog med leverantörerna, men förarbete och budgetplanering underlättas av att det finns ett grundförslag som vi kan arbeta vidare med.

Viktigt att få en samlad bild av utvecklingen

Falköpings kommun har påbörjat arbetet med handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering i väntan på att SKLs nationella handlingsplan presenteras 18 mars. SKL har varit tydliga med att kommunerna ska sätta igång planeringsarbetet i förväg. Det har Falköping tagit fasta på, säger Björn Broberg.

  – Vi har också riggat ett system som både gör det möjligt att följa utvecklingen på varje förskola och skola och att få en samlad bild av hur det ser ut. Det här blir en del av det centrala kvalitetsarbetet i kommunen. Samtliga förskolor och skolor ska göra en LIKA-skattning vartannat år. Den ska sedan processas centralt och fungera som underlag för en konkret handlingsplan. Det här arbetet leds av en central grupp som består av lärare och skolledare.

Det gäller att skapa ett system som ger en god tillgång på aktuell och relevant information på huvudmannanivå. Barn- och utbildningsnämnden får tillgång till rapporterna när de är klara. De kan sedan resonera kring om de behöver fatta några beslut. Styrkedjan är den allra viktigaste faktorn för att lyckas med skolans digitalisering, menar Björn Broberg. Alla länkar i kedjan, från beslutsfattare till skolledning och lärare, behöver vara involverade i arbetet.

Fortbildning måste bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet

  – Kompetensutveckling är en annan central del av det här arbetet. Vi arbetar sedan flera år med nätverk som hanterar det kollegiala lärandet. Det finns även särskilda nätverk för specialpedagogik, modersmål, praktiska och estetiska ämnen samt ett för matematik, naturvetenskap och teknik. Vi har också it-mentorer på förskolan och grundskolan som arbetar kontinuerligt med fortbildning utifrån de önskemål som finns.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling. Det handlar både om att se till att fortbildningen blir en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet och att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas. En annan viktig del är att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet. På sikt är det avgörande att de på egen hand kan hitta nya arbetssätt och digitala resurser som gör det lättare att möta de behov som de ser i klassrummet.

Det krävs mer kostnadseffektiva digitala lösningar

Det är också avgörande att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen, inte minst på grund av att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Det finns till exempel fyra olika lärplattformar i kommunen och elevregistret är gammalt och behöver bytas ut. Falköpings kommun undersöker också om personalen kan börja använda chromebooks istället för pc, berättar Björn Broberg.

  – Det skulle förstås sänka kostnaderna rejält. Men här finns det flera utmaningar, både för personlig integritet och säkerhet och när det gäller tekniska begränsningar. Numera går det mesta att göra med webbaserade lösningar. Antagligen är det bara skolsköterskan och administratörerna som behöver använda pc några år till. Tillsammans med it-avdelningen tar vi fram en säker lagringsyta, på en egen server, där känsliga personuppgifter kan hanteras med chromebook. Snart är det mesta på plats för att påbörja övergången.

Från early adopter till innovatör?

En angelägen uppgift under de närmaste åren blir att undersöka om det är möjligt att gå från early adopter till innovatör. För att det ska bli möjligt, behöver man först ta reda på i vilken mån det ges tillräckliga förutsättningar att vara innovativ inom den kommunala organisationen.

  – Antagligen är det här svårare för offentlig sektor än vad det är för näringslivet. Mycket begränsas nog också av verksamhetskulturen. Rektorers och lärares självbestämmande är ett annat hinder som vi måste ta oss över. I grunden är självbestämmande naturligtvis bra, men det kan leda till att innovationer stannar på en förskola eller skola istället för att spridas vidare i kommunen.

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Blogginlägg | Av |
AI, Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Källkritik, Problembaserat lärande, Skolans digitalisering, Skolbibliotek

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath

Utvärderingen av examensprov med fri tillgång till Internet i Norge blir först ut den här veckan.. Därefter blir det ett nedslag i en ny rapport om skolbibliotekens medieförsörjning innan vi rundar av med veckans tips.

Examensprov med fri tillgång till Internet

Våren 2018 genomfördes i Norge examensprov på gymnasiet med fri tillgång till Internet. Det rörde sig om sju ämnen med inriktning mot samhälle och språk, bland annat politik och mänskliga rättigheter samt internationell engelska. Det var inte obligatoriskt att använda Internet under provet, men det var tillåtet för de elever som ville.

I slutet av januari presenterades en utvärdering som analyserar hur det gick och resonerar kring hur man kan gå vidare. Den visar att genomförandet gick alldeles utmärkt, utan några nämnvärda tekniska eller praktiska problem. Fusk lyfts ofta fram som ett problem när fri tillgång till Internet under prov diskuteras, men det upptäcktes faktiskt bara en enda fuskande elev. Eleverna menade själva att de hade nytta av tillgången till Internet när de besvarade uppgifterna. Ungefär två tredjedelar av lärarna ansåg att användningen av Internet under provet svarar väl mot hur undervisningen ser ut

Uppgifterna på provet var utformade så att det inte var nödvändigt att använda Internet för att besvara dem. Det handlade inte heller om rena faktafrågor. Eleverna skulle lösa uppgifterna genom att välja ut och kritiskt analysera relevant information från olika källor. De skulle också visa prov på självständigt tänkande genom egna funderingar och reflektioner.

Många forskare och lärare menar att det behövs andra typer av prov när undervisningen blir mer problembaserad och lärresurserna i allt högre grad blir digitala och nätbaserade. 2016 tog en norsk expertgrupp fram fem kriterier på vad som kännetecknar en bra digital bedömning. Det handlar om autenticitet, transparens, pålitlighet, giltighet och rättvisa. I utvärderingen används de här kriterierna för att värdera examensproven.

Autenticitet innebär att kunna avgöra att den som genomför provet gör det på egen hand, utan hjälp av någon annan. På de här proven handlade det om att eleverna inte fick kommunicera med någon annan eller använda översättningsprogram. Det var examensvakternas uppgift att övervaka det.

Med transparens menas att elever, lärare och externa bedömare har en gemensam förståelse av hur uppgifterna värderas. Pålitlighet innebär att svaren bedöms på samma sätt av olika bedömare. Flera elever menade att det finns oklarheter kring hur de ska referera till källor och att lärare ibland ger olika besked. Det finns alltså en viss risk för att anklagas för plagiat. Några externa bedömare säger att när elever använt Internet för att lösa uppgifterna, ska deras svar bedömas strängare än de svar som ges av elever som inte använt Internet. Inom båda områdena behövs tydligare riktlinjer, påpekas det i utvärderingen.

Giltighet betyder att provet verkligen bedömer det som det är meningen att det ska bedöma. Här handlar det om att bedöma eleverna förmåga att på egen hand använda sina ämneskunskaper analytiskt och att kunna hitta, värdera och använda olika källor för att lösa uppgifterna. Men det är också viktigt att fundera på om det som ska bedömas också motsvarar de krav som gäller ute i samhället och i arbetslivet, menar utvärderarna.

Rättvisa innebär att alla har samma möjligheter att genomföra provet och att få en rättvis värdering. I utvärderingen påpekas att en del av skolorna har installerat filter som spärrar innehåll som är olämpligt i skolan, som porr, våld och politisk extremism. Eftersom de här filtren ofta inte fungerar särskilt bra, finns det risk för att de även spärrar innehåll som eleverna skulle kunna ha användning för. Därför är det kanske inte helt säkert att alla elever verkligen ges samma möjligheter att genomföra provet.

Trots att examensproven genomfördes på ett tillfredsställande sätt, är det värt att fundera på alternativa sätt att genomföra proven framöver, menar utvärderarna. I arbetslivet är det till exempel avgörande att kunna samarbeta och lösa problem tillsammans med andra, och sociala medier och nätbaserade samarbetsytor är ofta viktiga redskap i vardagen. Därför kan det vara en bra idé att skapa prov där eleverna även kan använda muntlig och skriftlig kommunikation med andra personer som källor. Om elever samarbetar för att lösa problem, går det att dokumentera vem som gör vad, vilket möjliggör en individuell bedömning.

Hur ser skolbibliotekens medieförsörjning ut?

Enligt skollagen och de reviderade läroplanerna är skolbiblioteket en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet och ska fungera som ett stöd för elevernas lärande. Det handlar om att bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens.

Tillgången till olika typer av medier på skolbiblioteket, alltifrån tryckta böcker till e-böcker, filmer och databaser, är en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera på ett bra sätt. I tisdags släppte Kungliga Biblioteket en kvalitativ översikt av hur medieförsörjningen ser ut på landets folk- och skolbibliotek.

Men det återstår mycket arbete innan vi når dit. Det visar både statistiken om tillgång och bemanning och Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek.

Vilken bild ger rapporten av hur det ser ut på skolbiblioteken? Den visar att det numera finns skolbibliotekscentraler i 40 kommuner, spridda över i stort sett alla regioner. Vad de ägnar sig åt, varierar mellan kommunerna. De som befinner sig på miniminivån levererar klassuppsättningar av böcker till skolorna. Andra har ett betydligt bredare verksamhetsområde och erbjuder även digitala medier, fortbildning och rådgivning. Några driver också utvecklingsfrågor och försöka lyfta fram och stärka skolbibliotekets pedagogiska roll.

I de flesta regioner finns det en eller flera mediecentraler, som förser lärare med film och andra digitala medier och lärresurser. Några har även särskilda uppdrag för skolbiblioteken och ger dem tillgång till e-böcker, artiklar, klassuppsättningar av böcker, mångspråksmedier och talbokstillstånd. En del hjälper också till med kompetensutveckling inom viktiga områden, till exempel medie- och informationskunnighet.

På senare år har det blivit vanligare att kommunerna har en skolbibliotekssamordnare, som samordnar medieförsörjningen och hanterar de pågående regionala och statliga insatserna för skolbibliotek. Numera finns det en sådan i 59 av landets kommuner, och de bidrar ofta till att öka likvärdigheten när det gäller tillgången till skolbibliotek i sin kommun.

Rapporten slår fast att det krävs tydligare nationella krav för att skolbiblioteken ska få likvärdiga förutsättningar för sin medieförsörjning. Dessutom finns det alldeles för få skolbibliotekscentraler och mediecentraler. Alla skolbibliotek i alla kommuner borde ha tillgång till den här typen av resurser, sägs det i rapporten, men så är det tyvärr inte idag.

Det krävs en betydligt bättre samordning av resurserna på regional och kommunal nivå för att se till att medieförsörjningen verkligen fungerar på ett bra sätt, konstaterar man i rapporten. Inte minst är det viktigt att förbättra tillgången till e-medier och mångspråksmedier av god kvalitet.

Veckans tips: Lär dig det grundläggande om AI

Artificiell intelligens (AI) är en het fråga och det händer väldigt mycket inom området. I onsdags invigdes AI Innovation of Sweden på Lindholmen i Göteborg, som ska fungera som ett nationellt center för tillämpad forskning och innovation inom området. Vinnova är huvudfinansiär, och man samverkar med ett stort antal partners från näringsliv, forskning och offentlig verksamhet, bland annat RISE.

Artificiell intelligens rymmer även intressanta möjligheter för skolan. Det visar bland annat senaste upplagan av den nederländska rapporten Technologiekompas, som togs upp för två veckor sedan. Därför är det viktigt för alla som arbetar inom skolan att ha en grundläggande förståelse för vad utvecklingen kan innebära.

Senare i vår kommer den kostnadsfria finska grundkursen Elements of AI att finnas på svenska. Den har tagits fram av Finnish Center for Artificial Intelligence och ger bra möjligheter för alla som vill få en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar. Den som inte vill vänta kan redan nu ta sig an kursen på engelska eller finska. Senare i år kommer en fortsättningskurs, som ger deltagarna möjlighet att testa tekniska lösningar i praktiken. De som vill delta i den behöver ha grundläggande kunskaper i programmeringsspråket Python.

Veckans spaning, vecka 5: Utvärderingen av den danska lärarutbildningen och synen på skolans digitalisering i Australien

Veckans spaning, vecka 5: Utvärderingen av den danska lärarutbildningen och synen på skolans digitalisering i Australien

Blogginlägg | Av |
Big data, Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Integritet, Lärarutbildning, Skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Utvärderingen av den nya danska lärarutbildningen, som precis har blivit klar, blir först ut den här veckan. Därefter tar vi upp en rapport som beskriver och analyserar allmänhetens syn på skolans digitalisering i Australien. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Utvärderingen av lärarutbildningsreformen i Danmark

2013 reformerades lärarutbildningen i Danmark. Det övergripande målet var att stärka de blivande lärarnas ämneskompetenser och att skapa en kvalitativ och attraktiv utbildning. Året därpå genomfördes också en reform av den danska grundskolan. Den syftade till att utveckla elevernas lärande, minska den sociala bakgrundens betydelse och stärka trivsel och tillit i skolan.

De nya krav som grundskolereformen ställer på lärarnas kunskaper lades till lärarutbildningens kompetensmål. Bland annat är det viktigt att kunna använda varierande undervisningsmetoder och att samverka och planera verksamheten tillsammans med kollegorna. Det gäller också att dra nytta av it och digitala medier i undervisningen så att eleverna utvecklar digital kompetens, tränar problemlösning och kritiskt tänkande och lär sig att lära tillsammans med andra.

Våren 2017 blev de första studenterna färdiga med sin fyraåriga utbildning. På hösten inledde en oberoende expertgrupp en utvärdering av lärarutbildningsreformen. Med hjälp av enkäter och djupintervjuer i grupp med lärarutbildare, skolledare och nyblivna lärare skulle de värdera om reformen har levt upp till de politiska intentionerna. Strax före jul var utvärderingen klar och häromveckan presenterades slutrapporten

Expertgruppen menar att reformen har fått både positiva och negativa konsekvenser. Till det positiva hör att de studerande blir bättre förberedda för yrkeslivets krav och att praktiken har stärkts jämfört med tidigare. Utbildningen har också blivit mer attraktiv. Däremot har utbildningen blivit mer osammanhängande, eftersom den består av en mängd valbara moduler som kan läsas i valfri ordning. Kraven på de studerande behöver också skärpas. Slutsatsen är att det krävs ytterligare insatser för att lärarutbildningen verkligen ska fungera som det är tänkt

I slutrapporten konstateras också att de studerande inte har likvärdiga möjligheter att lära sig använda de digitala möjligheterna i undervisningen. Ett viktigt skäl till det är att it och digitala medier framför allt tas upp i särskilda kursmoduler. De studerandes egna val och intressen påverkar alltså i hög grad vad de lär sig inom det här området. Det finns också skillnader mellan vad de olika yrkeshögskolorna erbjuder.

Skolledare har en mer positiv syn på de nya lärarnas yrkesmässiga digitala kompetens än vad de själva har. När det gäller att använda digitala medier och läromedel som stöd åt elevernas lärande, menar 76% av skolledarna att de nya lärarna har goda kunskaper. 44% av de nyexaminerade håller med. 58% av skolledarna säger att de klarar av att använda digitala lärplattformar på ett bra sätt i undervisningen. Bland de nya lärarna är det bara 16% som anser det. Medan 73% av skolledarna menar att de nyexaminerade har en god förmåga att utveckla eleverna till reflekterande och kritiska användare av digitala medier, är det inte mer än 13% av dem som instämmer.

Enligt slutrapporten kan skillnaderna bero på att skolledarna jämför med sina egna kunskaper och med de befintliga lärarna på skolan. Även om de nyutbildade lärarna inte själva är nöjda med sin yrkesmässiga digitala kompetens, kan de alltså ge positiva bidrag till de skolor som de börjar arbeta på.

Nu har utvärderingen landat hos beslutsfattarna och vi får se vad som blir nästa steg.

Vad tycker allmänheten i Australien om skolans digitalisering?

Under det senaste året har det varit mycket negativ uppmärksamhet kring digitaliseringen av skolan i Australien. Det har bland annat handlat om mobbning på nätet och den växande opinionen för ett förbud mot mobiler i skolan.

Neil Selwyn på Monash University har nyligen genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur vuxna i Australien ser på skolans digitalisering. Han tittar också på hur beslutsfattarna, skolan och edtech-branschen kan förhålla sig till det.

Enkäten ger en högst blandad bild. 86% menar att det är viktigt att skolan hjälper eleverna utveckla digitala förmågor som krävs i arbetslivet. Dessutom anser 66% att it har en positiv påverkan på skolan. 79% vill förbjuda mobiler i klassrummet under skoldagen, men det är bara 32% som vill förbjuda mobilen helt i skolan.

44% säger ja till digitala prov, men det är bara 34% som tycker att det är bra att variera mellan fysiska och digitala lärmiljöer i undervisningen. 37% är kritiska till att företag som Apple, Google och Microsoft ska spela en central roll när skolan digitaliseras. 46% ser det som positivt om skolan kan använda ansiktsigenkänning för att identifiera eleverna och för att registrera deras närvaro.

Neil Selwyn skriver i rapporten att det behövs ett större intresse och engagemang kring edtech bland beslutsfattare i Australien. Det gäller både på federal och regional nivå. Inte minst är det viktigt att ge stöd åt skolan att använda de digitala möjligheterna på sätt som kan utveckla undervisningen. Kanske behövs en australisk motsvarighet till Office of Educational Technology i USA?

En satsning på digitala prov är en bra idé, menar Neil Selwyn. Det kommer att vara standard i världens skolsystem om tio år och flera länder är redan på gång. Om Australien börjar arbeta med det här nu, finns det möjlighet att bli bland de ledande länderna inom området, tillägger han.  

Däremot är det viktigt att beslutsfattare noga tänker igenom förslagen på mobilförbud, bland annat på grund av att det är en splittrande fråga. Detsamma gäller frågan om att använda teknik för ansiktsigenkänning i skolan. Det är en ytterst komplex fråga som kräver en djupgående diskussion. Dessutom är det viktigt att frågor som rör säkerhet och skydd inte överskuggar andra mindre önskvärda aspekter.

För skolans del är det viktigt att visa föräldrar och allmänhet hur it och digitala medier används i skolan och hur vardagen faktiskt ser ut. Enkäten visar att föräldrar som kommer från andra länder i hög utsträckning är positiva till skolans digitalisering. Även om det inte framgår varför de är det, menar Neil Selwyn att det kan vara bra att skolan lyfter fram deras intresse och engagemang för att inspirera andra föräldrar.  

Neil Selwyn menar att edtech-branschen behöver se till att nyttan och värdet med nätbaserat lärande, digitala lärmiljöer, adaptiva läromedel och tillgång till mobilen i klassrummet når ut till föräldrar och allmänhet. Här finns det en hel del forskning som kan användas.

Det är även viktigt att edtech-branschen funderar på varför det är så vanligt med en negativ attityd kring de här frågorna och hur de bäst kan hanteras. Motståndet mot att Apple, Google och Microsoft ges en ledande roll i arbetet med skolans digitalisering behöver också tas på allvar, påpekar Neil Selwyn. Det finns en risk för en backlash mot dessa så kallade big tech-företag som det är viktigt att ta höjd för.

Veckans tips

Mängder med data om elevers lärande samlas varje dag in i skolan av olika system. Tyvärr är användningen fortfarande högst begränsad och ofta drar man inte alls någon särskild nytta av den.

Data Smart Schools är ett nystartat treårigt forskningsprojekt som drivs av Neil Selwyn och tre andra forskare vid det nystartade forskningscentret Education Futures på Monash University.

I det här projektet ska forskarna undersöka hur data bäst kan samlas in och användas för att utveckla elevernas lärande och förbättra lärarnas undervisning.

Tanken är att skapa en bättre förståelse för hur big data kan användas för att förbättra skolans verksamhet. Man vill också samarbeta med olika skolor för att utveckla verktyg och metoder som möjliggör en mer optimal användning.

Forskningsprojektet ska besvara fyra frågor: Vilka typer av digitala data om elevernas lärande genereras i skolan? Hur används denna data? Hur kan den bli lättare att komma åt och använda? Vilka konsekvenser får en utökad och förbättrad användning av den här typen av data i skolan?

Projektet webbplats uppdateras löpande. Det kan också vara en bra idé att följa Education Futures Twitter-konto för att följa med i vad som händer.

Veckans spaning, vecka 4: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Veckans spaning, vecka 4: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Blogginlägg | Av |
AI, Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Integritet, Medie- och informationskunnighet, Skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här gången tittar vi närmare på två intressanta rapporter som släpptes i veckan: Trends Shaping Education och Technologiekompas. Allra sist kommer veckans tips, som vänder blicken österut.

Trends Shaping Education

I måndags publicerade OECD den senaste versionen av Trends Shaping Education. Den här rapporten analyserar hur globala politiska, ekonomiska, sociala och tekniska megatrender påverkar förutsättningarna för utbildning och lärande. Framtiden går naturligtvis aldrig att förutsäga, men det är ändå värdefullt för beslutsfattare och alla som arbetar i skolan att reflektera kring hur världen förändras och vad det kan komma att innebära i vardagen. Utan en förståelse för vart världen och samhället är på väg, är det svårt att hjälpa elever att utvecklas som människor, att bli aktiva och kritiska medborgare och att fungera i arbetslivet.

Trends Shaping Education tar upp megatrender inom fem tematiska områden. Det första är globaliseringen: Vad betyder skiftet av världens tyngdpunkt till Asien? Hur påverkas arbetsmarknaden av globaliseringen? Hur ser migrationsströmmarna ut? Hur kan skolan hantera språkligt och kulturellt diversifierade klassrum? Vad är egentligen global kompetens?

Den andra megatrenden är demokrati och medborgarskap. Hur viktig är nation och nationalitet när hela världen kopplas samman? Vad innebär det digitala medielandskapet, som sträcker sig över nationsgränserna och ger alla en röst? Hur kan skolan arbeta för att alla elever ska utveckla den medie- och informationskompetens som är nödvändig? Vad krävs för att alla ska kunna bli aktiva och kritiska medborgare som verkar för ett öppet och demokratiskt samhälle?

Säkerhet är den tredje megatrenden. Här handlar det om nationell säkerhet, människors ekonomiska säkerhet, digital säkerhet, personlig hälsa och om behovet av att förebygga och bekämpa olycksrisker inom miljöområdet.

Den fjärde megatrenden är den ökade livslängden. Vad betyder det att människor finns kvar allt längre i arbetslivet? Vilka konsekvenser får en åldrande befolkning för samhället? Hur kan ett livslångt lärande bli möjligt? Vad behöver göras för att alla ska kunna förstå och hantera den digitala utvecklingen?

Kultur och livsstil är den femte och sista megatrenden. Hur förändras värderingar och attityder? Vad innebär det att leva i ett multikulturellt samhälle? Vad händer när den fysiska och digitala verkligheten i allt högre grad flätas samman? Hur blir det möjligt att stimulera fler till kreativitet och entreprenörskap?  

OECDs kontor i Berlin intervjuade nyligen Tracey Burns, som är en av dem som jobbar med Trends Shaping Education på OECD. Hon lyfte fram den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (ai) som ett av de områden som kommer att få genomgripande betydelse för samhällsutvecklingen framöver. Hur förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag när den mänskliga intelligensen kompletteras med digitala lösningar som observerar, analyserar, interagerar, resonerar och löser problem? Vad betyder det för skolan?

Technologiekompas

I onsdags presenterades en ny upplaga av rapporten Technologiekompas, som ges ut vartannat år av Kennisnet, som arbetar med den digitala infrastrukturen i Nederländerna och ger råd till huvudmännen kring skolans digitalisering. Technologiekompas lyfter fram viktiga trender inom teknikutvecklingen som påverkar vardagen i skolan. Den här gången fokuserar man helt på utvecklingen inom ai-området. Förutom att titta närmare på de möjligheter som finns idag, blickar rapport framåt och det förs resonemang kring hur undervisningen i skolan kan se ut om ungefär 20 år. Vilka möjligheter kan identifieras? Vilka krav ställs på skolans organisation och på lärares kompetens? Vilka risker måste förstås och hanteras

Adaptiva läromedel, som använder ai för att anpassa undervisningen efter varje elev, börjar redan bli en del av skolans vardag. Än så länge handlar det bara om enklare färdigheter: att förstå, att komma ihåg och att kunna tillämpa kunskaperna i fasta situationer. Här finns det goda möjligheter att avlasta och ge stöd åt lärarens arbete. En mer systematisk insamling av data i realtid och en ökad användning av learning analytics och algoritmer som sköter det didaktiska grovjobbet kan få stor betydelse

Det här betyder att undervisningen blir mycket mer differentierad än tidigare, och det ställer i sin tur helt andra krav på skolans organisation. Det krävs även en stabil digital infrastruktur som kan hantera de tjänster som behövs. Förutom den tekniska funktionaliteten behöver man också tänka igenom vad som behöver göras för att kunna garantera säkerhet och personlig integritet. Dessutom måste förstås lärarna kunna hantera de nya möjligheterna i sitt dagliga arbete.

Technologiekompas pekar på att ai i framtiden nog även kommer att kunna hjälpa eleverna att utveckla mer komplexa förmågor. Ett par decennier fram kommer ai sannolikt att vara på en helt annan nivå än idag och kan i ännu högre grad komplettera lärarens arbete.Det handlar till exempel om att analysera, reflektera och att tillämpa det man lärt sig i nya situationer och sammanhang. Mycket kommer att förändras när tekniken blir smartare och röststyrda gränssnitt har slagit igenom på allvar.

Allt det här innebär att läraren istället kan ägna mer tid åt sådant som inte kan hanteras av ai. Läraren ansvarar för att organisera och genomföra ett autentiskt lärande som skapar sammanhang och relevans för eleverna. Dessutom handlar utbildning inte enbart om kunskaper, utan har också socialiserande mål. Hit hör bland annat utvecklingen av elevernas sociala och emotionella kompetens och förmågan att samarbeta och lära tillsammans med andra.

Enligt Technologiekompas kommer lärare och ai-baserade system i framtiden tillsammans kunna hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att leva och verka i samhället. Tekniken kan inte hantera allt, men läraren kommer heller inte att klara sig utan teknikens hjälp. Det behövs därför en lämplig uppdelning av vad läraren ansvarar för och vad som kan delegeras till tekniken. Här finns det också viktiga etiska frågeställningar att ta hänsyn till. I vilken grad kan ai självständigt fatta beslut som rör elevernas lärande? Var går gränsen? Hur avgör vi det?

Veckans tips

I förrgår lanserades den kostnadsfria tjänsten Träffa en forskare för grund- och gymnasieskolor i Finland. Den drivs gemensamt av Finlands Akademi, Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen samt Finlands Unga Akademi.

Träffa en forskare är inspirerad av Skype a Scientist, som startades av studenter vid University of Connecticut för några år sedan. Forskare videochattar med eleverna och ger en inblick i hur de arbetar och vad som är på gång inom deras område. I Finland är tanken att alla vetenskapsområden ska omfattas på sikt.

Förutom att skapa nya vägar för undervisningen, ger Träffa en forskare möjligheter för forskare att arbeta med den tredje uppgiften och att bygga broar mellan forskarvärlden och skolan. Alla kan vara med, oavsett var i landet de befinner sig.

I inledningsskedet är Träffa en forskare enbart tillgänglig på finska, men inom kort kommer den även att omfatta forskare som pratar svenska och engelska.

Veckans spaning: Plattformssamhället, programmeringssatsning i Karlstad och tio råd om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen

Veckans spaning: Plattformssamhället, programmeringssatsning i Karlstad och tio råd om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen

Blogginlägg | Av |
Grundskolan, Gymnasieskolan, kollaborativt lärande, Kollegialt lärande, Medie- och informationskunnighet, Programmering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Spaningen inleds med en titt på antologin Plattformssamhället, som presenterades tidigare i veckan. Därefter är dags att se lite närmare på en treårig satsning på programmering i matematikundervisningen i Karlstad. Veckans spaning rundas av med tio råd från danska utbildningsdepartementet om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen. Allra sist kommer veckans tips.

Plattformssamhället

På senare år har fem plattformsbaserade företag – Amazon, Apple, Facebook, Google och Microsoft – fått en växande betydelse för hur samhället, demokratin, ekonomin och vardagen ser ut. Deras digitala lösningar skapar inom många områden nya och mer effektiva sätt att organisera samhällets och privatlivets rutiner och sysslor. Samtidigt måste en allt större del av det mänskliga handlandet anpassas sig efter den datorkod som de här företagen utvecklar. Vad kan det här innebära för den fortsatta samhällsutvecklingen?

För ett par dagar sedan gav den gröna och liberala tankesmedjan Fores ut antologin Plattformssamhället: Den digitala utvecklingens politik, innovation och reglering, med Jonas Andersson Schwarz och Stefan Larsson som redaktörer. Tillsammans med tolv andra skribenter belyser de centrala frågeställningar och problem inom en rad viktiga områden. Varför är algoritmer så viktiga som byggstenar i plattformssamhället? Hur kan risker och möjligheter förstås och hanteras? Vilken roll kan och bör den politiska diskussionen spela? Vilka lärdomar kan vi dra av den pågående utvecklingen i Kina, EU och USA? Behövs nationella och internationella regleringar

I ett av kapitlen tar Michael Forsman upp vad plattformiseringen innebär för skolan. Tjänster från Apple, Google och Microsoft börjar bli en förutsättning för att det dagliga skolarbetet ska kunna bedrivas. Det får konsekvenser för synen på utbildning och kunskap och vad morgondagens medborgare behöver lära sig, menar han. Därför behöver skolan stärka och utvidga elevernas medie- och informationskunnighet. Det räcker inte att undervisningen socialiserar eleverna till att fungera som kuggar i mediesamhället, tillägger han. De behöver också lära sig att analysera datafieringens och algoritmernas makt ur ett kritiskt perspektiv. Det är även viktigt att eleverna reflekterar kritiskt kring de medier och plattformar som används i skolan. Landets lärarutbildningar har ett viktigt ansvar att se till att det här blir möjligt, konstaterar Michael Forsman.

Satsning på textbaserad programmering i Karlstad

Karlstads kommun tilldelades nyligen knappt 1.8 miljoner kronor av Ljungbergsfonden för att under tre år utveckla en modell för undervisning i textbaserad programmering på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan. Projektet leds av Annika Thyberg, som arbetar som matematikutvecklare i Karlstads kommun.

Idén till satsningen uppstod när det stod klart att eleverna från och med högstadiet ska träna programmering i olika programmeringsmiljöer. Formuleringen i den reviderade ämnesplanen i matematik tolkas som att eleverna både ska arbeta i visuella och i textbaserade programmeringsmiljöer. Det här sågs som ett gyllene tillfälle att få igång ett fungerande kollegialt lärande och samarbete över stadierna, förklarade Annika Thyberg i ett telefonsamtal igår. På samma gång blir det möjligt att skapa bättre möjligheter till stadieövergripande progression i matematikundervisningen.

På ett tidigt stadium bestämde man sig i Karlstad för att använda Python som programmeringsspråk. Det är ett av de vanligaste programmeringsspråken, och anses vara ett lämpligt språk att börja med. I arbetet med lärarnas kompetensutveckling ska man använda ett fortbildningspaket som tagits fram av Malmö stad: Matematisk programmering i Python.

En viktig del av projektet går ut på att elevgrupper på högstadiet och i gymnasieskolan, med hjälp och stöd av lärarna, ska samarbeta och lära av varandra. Det första steget blir att gymnasieelever spelar in en film där de visar och berättar hur de tänker när de arbetar med att programmera ett spel. Filmen ska sedan användas som utgångspunkt när högstadie- och gymnasieelever programmerar och lär tillsammans.

Efterhand är det meningen att erfarenheterna från arbetet med programmering i matematiken ska användas för att utveckla undervisningen även i andra ämnen, berättade Annika Thyberg.

Tio goda råd om it och digitala medier i undervisningen

Många lärare är osäkra på när och på vilka sätt de digitala möjligheterna ska användas i undervisningen. Hur ska man använda de digitala möjligheterna för att främja och utveckla elevernas lärande? Vad behöver man tänka på? Danska utbildningsdepartementet har därför tagit fram tio goda råd som lärare kan ha som utgångspunkt. Till varje råd finns en kort film där lärare förklarar hur de tänker och resonerar.

Allra först betonas vikten av att läraren är tydlig med syftet. Förklara varför eleverna ska arbeta digitalt och se till att de verkligen har förstått vad som gäller. När eleverna arbetar som digitala producenter, är det viktigt att läraren löpande ger återkoppling och knyter an elevernas resonemang till de ämneskunskaper och förmågor som de ska utveckla. Det gäller också att se till att eleverna verkligen drar nytta av de digitala möjligheterna och även arbetar multimodalt – alltså både med text, bild, ljud och film – när de presenterar sina kunskaper.

Läraren kan också ta in elevernas digitala erfarenheter från fritiden och koppla dem till undervisningen. Här är det bland annat viktigt att hjälpa eleverna att söka och hantera information på ett målmedvetet och kritiskt sätt. Det gäller också att använda de digitala möjligheterna på ett undersökande sätt i undervisningen. Ge uppgifter som inte har rätt eller fel svar, utan istället är öppna och visar att det finns flera möjliga vägar att lösa dem.  Låt eleverna träna att arbeta kollaborativt så att de stärker samarbetsförmågan och lär sig att lära tillsammans. När eleverna arbetar digitalt är det även enklare att anpassa uppgifterna efter deras varierande förutsättningar och att dra nytta av olika former av stöd, t. ex talsyntes.

Det allra sista rådet tar upp värdet av att lärare ständigt reflekterar och diskuterar kring hur it-användningen kan ge stöd åt elevernas lärande och att de delar med sig av sina insikter så att de hjälper varandra att utvecklas vidare. Värdet av att lärare resonerar om vilka produkter och tjänster som är försvarbara att använda i skolan ur ett dataetiskt perspektiv lyfts också fram.

Veckans tips: Scratch 3.0

Ett par dagar efter årsskiftet släpptes Scratch 3.0, en ny version som ger  blockprogrammeringen och det digitala skapandet ännu större uttrycksmöjligheter än tidigare. Fler bilder, ljud och bakgrunder är tillgängliga och det går även att skapa bilder och redigera ljud på fler sätt än tidigare. Det är också möjligt att styra extern hårdvara, exempelvis micro:bit.

MIT Scratch Team beskriver de nya möjligheterna i en sammanfattande artikel på Medium. Det finns också en kort film på Youtube som ger en snabb överblick över nyheterna.

Veckans spaning, vecka 2: Kritiska läsförmågor i engelska, kollaborativt lärande och Nordic CRAFT

Veckans spaning, vecka 2: Kritiska läsförmågor i engelska, kollaborativt lärande och Nordic CRAFT

Blogginlägg | Av |
Grundskolan, Gymnasieskolan, Problembaserat lärande, Spel, Speldesign, Teknologiförståelse

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Årets första spaning börjar med ett praktiknära forskningsprojekt om att stärka elevers kritiska läsförmågor i engelska. Vi fortsätter med lärarrollens förändring när kollaborativt lärande används i undervisningen och rundar av med Nordic Craft, ett nytt koncept för kollaborativt lärande som ska presenteras på Nordic@BETT om två veckor. Allra sist kommer veckans tips.

Bättre kritiska läskompetenser i engelska

En forskargrupp vid Luleå tekniska universitet har nyligen fått finansiering av Skolforskningsinstitutet för att ta ta fram undervisningsstrategier som hjälper högstadie- och gymnasieelevers att bättre förstå och kritiskt granska avancerade texter på engelska. Det här projektet, som är en del av Skolforskningsinstitutets satsning på praktiknära forskning, leds av professor Lydia Kokkola och sträcker sig över tre år

Tidigare studier har visat att svenska elevers kunskaper i engelska är relativt goda överlag, men att lärare ofta saknar strategier som hjälper eleverna utveckla mer avancerade och kritiska läsförmågor. Det handlar bland annat om att kunna läsa mellan raderna, att känna igen ironi, att kunna bedöma om texterna är partiska och att kunna kombinera information från olika källor. Den här typen av förmågor är inte minst avgörande för att kunna värdera om texter på nätet är tillförlitliga, och de blir också allt viktigare i takt med att medielandskapet digitaliseras.

Eftersom engelska är det vanligaste främmande språket i Sverige – samtidigt som relativt få elever läser engelska efter gymnasiet – är det centralt att de här förmågorna utvecklas under tonåren. Allt fler nyhetskällor som används i vardagen är dessutom på engelska. Syftet är därför att utveckla metoder och arbetssätt som gör det lättare för lärare att hantera detta i sin undervisning. Minst 16 verksamma lärare i Luleå, Piteå och andra orter i Norrbotten kommer att delta i projektet, som drar igång under våren.

Kollaborativt lärande och den förändrade lärarrollen

Strax före årsskiftet publicerades en ny utgåva av European Schoolnet Perspectives, som ger en kort beskrivning av hur lärarrollen behöver utvecklas och förändras när kollaborativa arbetssätt börjar användas i undervisningen. Resonemangen utgår ifrån en litteraturöversikt som tidigare tagits fram inom TeachUP, ett utvecklingsprojekt som samordnas av Europeiska skoldatanätet, med beslutsfattare, lärarutbildare och lärare från tio europeiska länder som partners.

Kollaborativt lärande är ett paraplybegrepp för olika arbetssätt där elever arbetar tillsammans i mindre grupper för att tillsammans identifiera och lösa problem. Med andra ord handlar det om sätt att arbeta som kan göra det möjligt för eleverna att utveckla förmågor som brukar beskrivas som allt viktigare. Det handlar bland annat om att kunna ta ansvar för sitt eget lärande, att kunna reflektera kritiskt och att kunna hantera och lösa komplexa problem tillsammans med andra.

Forskning visar att för att kollaborativt lärande ska fungera i praktiken, är det nödvändigt att läraren både utformar lämpliga uppgifter och finns till hand som vägledare och stöd. Läraren behöver släppa en del av sitt ansvar för elevernas lärande och inte alltid vara den primära källan till kunskap. Samtidigt är det avgörande att läraren ser till att allt fungerar, att alla frågetecken rätas ut och att eleverna verkligen utvecklar de kunskaper och förmågor som står i fokus. Allt det här förutsätter att läraren får den tid och de resurser som krävs för att allt verkligen ska fungera som det är tänkt.

Nordic CRAFT

Om två veckor är det dags för årets upplaga av Nordic@BETT, ett eftermiddagsseminarium som arrangeras gemensamt på BETT av utbildningsmyndigheterna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Den här gången kommer man att presentera något som kallas Nordic CRAFT. Det rör sig om ett innovativt koncept för kollaborativt och digitalt lärande över ämnesgränserna, där eTwinning ska användas som plattform för samarbete mellan klasser i åk 7-9 i de nordiska länderna.

CRAFT är en bokstavsförkortning som står för Creating Really Advanced Future Thinking. Syftet med konceptet, som tagits fram av STIL i Danmark, är att ge möjlighet för elever att utveckla och träna det som ibland kallas 21st Century Skills. Det skapar ett ramverk som ger hjälp och stöd och därmed gör det lättare för lärare och elever att komma igång med kollaborativt lärande. Förutom att lära sig samarbeta, tänka kritiskt och att lösa problem på kreativa sätt, är det också viktigt att eleverna lär sig förstå och dra nytta av de digitala möjligheterna när de arbetar.

Tanken med Nordic CRAFT är att elever i de nordiska länderna ska arbeta tillsammans i mindre grupper i ett hackathon för att undersöka och ta fram lösningar på ett konkret och vardagsnära problem. Grupperna ska inleda arbetet med att försöka hitta så mycket information som möjligt om problemet. När de har en hyfsat klar bild av vad det handlar om, ska de brainstorma olika lösningar på problemet.

Efter att alla lösningar är presenterade ska varje grupp välja den lösning bland sina idéer som man tror har högst potential. Därefter ska de ta fram varsin prototyp och kort presentera den för de andra. Grupperna ger återkoppling åt varandra och sedan kan de arbeta vidare med sina prototyper. Hackathonet avslutas med att man väljer ut de prototyper som man anser löser problemet bäst.  

Veckans tips

Igår publicerade Spaningen ett kort samtal med Jonas Linderoth, professor i medier, estetik och berättande på Högskolan i Skövde, om ett projekt som precis har inletts. Tillsammans med Carl Heath, Jonas Ivarsson och Björn Sjöblom tittar han närmare på ett spel som hör till de vanligaste på svenska skolgårdar. Ofta kallas det för King eller Boll i ruta, men det är även känt under flera andra namn.

Det här är ett spel som det ibland förekommer en del konflikter kring. På skolorna försöker man därför hantera dem med hjälp av lokala regler, och det är just det här som intresserar de fyra forskarna. Vad händer egentligen när ett spel växer fram bland användarna i den lokala miljön istället för att någon utifrån säger hur det ska vara? Detta vill man analysera ur ett speldesignperspektiv.

Just nu pågår datainsamlingen, och forskarna är intresserade av att få tillgång till så mycket information som möjligt från förskollärare, lärare, rektorer, fritidspedagoger, elevassistenter och andra som arbetar i förskolan och i skolan. Vad kallar man spelet? Varför togs reglerna fram? Hur fungerar det?

Det finns en webbaserad enkät som underlättar insamlingen, men det går också bra att maila regler och andra dokument som rör spelet direkt till Jonas Linderoth.

Boll i ruta analyseras ur ett speldesignperspektiv

Boll i ruta analyseras ur ett speldesignperspektiv

Artikel | Av |
Förskolan, Fritidspedagogik, Grundskolan, Lekar, Spel, Speldesign

Vad händer när reglerna för ett spel växer fram bland användarna istället för att någon utifrån säger hur det ska vara? Jonas Linderoth och Carl Heath har precis, tillsammans med två andra forskare, inlett en mindre studie för att ta reda på detta.

På förskolor och skolgårdar i hela landet spelar barn ett spel som ofta kallas Boll i ruta eller King, men även är känt under flera andra namn. Det rör sig om ett bollspel med fyra spelare, där spelplanen är en stor kvadrat, som i sin tur är indelad i fyra mindre kvadratiska rutor. Spelet går ut på att slå ut de andra spelarna genom att få bollen att studsa på deras spelrutor, eller på dem, så att den kommer utanför spelplanen. Kort sagt handlar det om att stanna kvar i spelet så länge som möjligt

Det här är ett spel som det ibland förekommer en del konflikter kring. På skolorna försöker man därför hantera dem med hjälp av lokala regler. Det här är förstås ett fenomen som är intressant för spelforskare säger Jonas Linderoth, professor i medier, estetik och berättande på Högskolan i Skövde.

  – Spelet växer fram generiskt på skolgårdarna. Barnen skapar i samråd med lärarna regler som slås fast som lokala regler. Skolan tar sedan fram skriftliga dokument som tydligt beskriver och reglerar vad som faktiskt gäller när barnen spelar Boll i ruta på skolgården. Om reglerna av olika skäl efterhand behöver formuleras om, gör man det.

Just nu förbereder Jonas Linderoth en studie tillsammans med Carl Heath, Jonas Ivarsson och Björn Sjöblom, som kommer att genomföras under våren. Man är därför intresserade att ta del av såväl lokala regler som av de erfarenheter som förskollärare, lärare, rektorer, fritidspedagoger, elevassistenter och annan skolpersonal har av Boll i ruta. Vad kallar man spelet? Varför togs reglerna fram? Hur fungerar det?

Det finns en webbaserad enkät som underlättar insamlingen, men det går också bra att maila regler och andra dokument som rör spelet. Alla typer av källor kring det här är av intresse, säger Jonas Linderoth. De skolor och enskilda personer som medverkar i studien är anonyma när resultaten redovisas, tillägger han.

  – Det finns redan några studier som undersöker barns interaktion och samspel kring Boll i ruta. Vår tanke är att bidra med ett speldesignperspektiv. Här finns det mängder av spännande saker att analysera!

Att studera de här reglerna är också av intresse ur ett folkloristiskt perspektiv, säger Jonas Linderoth. Hur skiljer sig reglerna åt mellan olika delar av landet och vad kan det bero på? Men framför allt finns det något att lära kring speldesign som även spelbranschen kan ha nytta av.

  – Spelföretag gör ibland studier med fokusgrupper för att ta reda på vad användarna tycker om spelet och om regelverket. När det gäller Boll i ruta har reglerna formulerats, omformulerats och dokumenterats lokalt, av användare och skolpersonal. Vad händer egentligen när ett spel växer fram bland användarna i den lokala miljön istället för att någon utifrån säger hur det ska vara?

När den här studien är avslutad och genomförd kan nästa steg bli att titta närmare på barns lekar och spel på skolgården ur ett speldesignperspektiv. Utvecklingen av de här aktiviteterna efter digitaliseringen är spännande på en rad olika sätt, säger Jonas Linderoth. Inte minst kan det vara intressant att se vad som händer när barn med erfarenhet av digitala spel leker lekar och spelar spel som har rötter långt tillbaka i tiden.

  – Rent generellt har utvecklingen av analoga spel tagit nya vägar efter att digitaliseringen har tagit fart på allvar. Vi kan till exempel konstatera att brädspelsmarknaden formligen har exploderat och att spelen numera är betydligt mer raffinerade än de var tidigare. De digitala spelen har gjort spelarna mer vana vid komplicerade spelsystem och det är inte omöjligt att detta även bidragit till den ökade komplexiteten hos analoga spel. Vad betyder det här för barnens aktiviteter på skolgården? Påverkar digitala spel analoga lekar?