Författare: Stefan Pålsson

Veckans spaning: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar

I början av året presenterade Undervisnings- och forskningsdepartementet i Danmark en utvärdering av den danska lärarutbildningen. Den reformerades 2013 med syftet att skapa en bättre och mer attraktiv utbildning. Grundskolan genomgick en reform året därpå och det ledde till att nya kompetensmål adderades. Bland annat ska de blivande lärarna lära sig att dra nytta av it och digitala medier i undervisningen, så att eleverna utvecklar digital kompetens, tränar problemlösning och kritiskt tänkande och lär sig att lära tillsammans med andra.

Utvärderingen visar att det bara är 44% av de nyutexaminerade lärarna som menar att de har tillräckliga kunskaper för att integrera de digitala möjligheterna i sin undervisning. Ett viktigt skäl är att utbildningen består av valbara moduler, vilket leder till att de som inte är intresserade av digitala frågor väljer att läsa andra moduler istället.

Just nu pågår försök med att föra in teknologiförståelse som en del av undervisningen på den danska grundskolan. Eleverna ska utveckla en övergripande teoretisk och praktisk förståelse av hur de digitala teknologier som präglar vardagen fungerar.  Det är ett viktigt steg på vägen mot att bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället. Detta ställer nya krav på lärarnas digitala kompetens och på lärarutbildningarna.

Förra året gav Undervisnings- och forskningsdepartementet medel till Københavns Professionshøjskole och Via University College för att etablera teknologiförståelse som ämnesområde på lärarutbildningen. De ska även ta fram en ämnesöverskridande obligatorisk modul som ska användas på de danska lärarutbildningarna. Modulen ska baseras på internationell forskning och aktuella erfarenheter från skolor i Kalifornien, som ligger långt framme inom det här området.

Kompetensutveckling av lärarutbildare ingår också. Intresserade och kunniga lärare på de danska lärarutbildningarna ska fungera som spjutspetsar för att få igång teknologiförståelsen bland lärarstudenterna och bland sina kollegor. De ska både undervisa i den obligatoriska modulen och kompetensutveckla sina kollegor. Det kommer även att inrättas “hot spots” på lärosätena, där lärarutbildare kan få råd och vägledning.

Under vårterminen genomför Københavns Professionshøjskole ett pilotförsök med modulen om teknologiförståelse. De första erfarenheterna är mycket positiva. Det märks tydligt att de studerande blir bättre på att greppa och att reflektera kring den digitala teknologin och hur den ska hanteras i undervisningen.

IoT-hubb Skola – sakernas internet kommer till skolan

Spaningen har nyligen publicerat en artikel om IoT-hubb Skola, ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som RISE driver tillsammans med sina partners inom skolområdet – Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Västervik, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun – med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft. IoT-hubb Skola finansieras till hälften av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.

IoT är en förkortning av Internet of Things, som på svenska brukar översättas till sakernas internet. Det handlar om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. På det här sättet blir det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter, både i vardagen och i arbetslivet.

Syftet med IoT-hubb Skola är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Nyligen publicerades rapporter inom tre områden.

En rapport tittar närmare på det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen.

Den andra rapporten behandlar den behovsinventering som genomförts bland de nio skolhuvudmännen. Den visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete kan hanteras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro.

Den tredje rapporten tar upp frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro.

Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar. Den här typen av användning av IoT kan också bli en del av undervisningen. Detta tittar man närmare på i det första pilottestet.

De förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen, konstaterar Lars Lingman, projektledare för IoT-hubb Skola. En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på.

Om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Forskarintervjuer från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Den här veckan presenteras två forskare. Först ut är Jacob Michelsen, som är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar framför allt om IoT och arbetar bland annat med IoT-hubb Skola.

Den andra forskaren är Jonas Linderoth, professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Hans forskning handlar om spelutveckling, framför allt olika aspekter av hur spel kan designas för att användas i undervisningen eller för att gestalta och framföra en berättelse.

Just nu intresserar Jonas Linderoth sig för hur lärare i högre grad kan involveras i olika delar av designprocessen när ett spel utvecklas. Om lärare är delaktiga när spel utvecklas och berättar om sina arbetsvillkor och behov, finns det större möjligheter att spelet löser de didaktiska problem som lärare möter.

Veckans tips

Rymdstyrelsen, Kodcentrum och Mattecentrum har tillsammans tagit fram det kostnadsfria undervisningsmaterialet Leia och björndjuren knäcker rymdkoden, som vänder sig till elever i årskurs 4 till 6. Det rör sig om ett ämnesöverskridande material, inspirerat av tecknade serier, som ger eleverna inblick i aktuell rymdforskning.

Eleverna lär känna björndjur som har överlevt besök i rymden och ska hjälpa dem att övervinna utmaningar och problem genom att lösa roliga och spännande uppgifter med matematik och programmering. Det handlar om att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.

Undervisningsmaterialet består av en elevbok och en lärarhandledning som kan hämtas från Rymdstyrelsens, Kodcentrums och Mattecentrums webbplatser.

Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Förra hösten inledde RISE tillsammans med sina partners arbetet med forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola. Nu har man kommit igenom förberedelsefasen och det är dags att börja kavla upp ärmarna.

IoT-hubb Skola är ett treårigt projekt som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet. Det rör sig om ett så kallat Triple Helix-samarbete, det vill säga ett projekt där aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans. Här samarbetar RISE med sina partners inom skolområdet – Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Västervik, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun – med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som för det mesta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. Den här tekniken gör det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter. Med hjälp av den data som samlas in, kan man också analysera den data som samlas in för att förstå hur olika processer ser ut och därigenom öppna nya vägar för verksamheten.

Det handlar om att få syn på teknikens möjligheter

Den övergripande målsättningen är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Under projektperioden kommer det efterhand att byggas upp en kunskapsbas som är öppen och tillgänglig för alla, berättar Lars Lingman, som är projektledare för IoT-hubb Skola på RISE.

  – Vi kommer att vara så transparenta vi kan med allt arbete vi gör och vi kommer hela tiden att dela med oss av våra erfarenheter. Det är viktigt att skolan är så väl förberedd som möjligt när leverantörer börjar erbjuda olika typer av IoT-lösningar. Annars blir det svårt att se vad som verkligen har ett genuint värde och som kan bidra till att utveckla och förbättra skolans verksamhet. Vi drar vårt strå till stacken genom att testa oss fram och försöka få syn på teknikens möjligheter.

Forskning, användning, behov och etik

IoT-hubb Skola har precis publicerat tre rapporter. Den ena rapporten tar upp det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Den andra rapporten redovisar resultatet av den behovsinventering som RISE genomfört bland sina partners och den tredje belyser viktiga frågor som rör integritet, säkerhet och etik.  

Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen. Flera studier diskuterar potentiella och hypotetiska möjligheter, men det har ännu inte gjorts någon utvärdering av det pedagogiska värdet.

Behovsinventeringen visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete skulle kunna underlättas och effektiviseras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro. Här är det viktigt att lyfta fram frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro. Det gäller att följa de lagar och regler som gäller och att utgå ifrån vad som är bäst för eleverna.

Bättre förutsättningar för undervisning och lärande

Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar, säger Lars Lingman.

  – Det är förhållandevis enkelt att använda sensorer för att se till att koldioxidhalt, temperatur, ljus och ljud ligger på bra nivåer. Om en lärare får indikationer på att koldioxidhalten börjar bli alltför hög, är det enkelt att vädra och be eleverna att ta en kort rast. Att mäta luftkvalitet i klassrummen är därför det första pilottestet i IoT-hub Skola. Det går snabbt att komma igång och det är lätt att se nyttan.

Skolan behöver upptäcka möjligheterna

Utvecklingen inom IoT och även AI börjar märkas inom en del samhällsområden och här finns det det gott om tillämpningar som skolan kan ha stor nytta, menar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola i Kungsbacka kommun.

  – Vi behöver lära oss mer om vad som går att göra och vilka processer som kan få stöd av den här typen av teknik. Lärarbristen märks redan av i skolan och den kommer sannolikt att förvärras under de kommande åren. Därför gäller det att vi börjar arbeta smartare och tar hjälp av tekniken där den kan ersätta eller komplettera en människa.

Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, instämmer i att det är viktigt att förstå teknikens möjligheter och att försöka utnyttja dem så bra som möjligt.

  – Framför allt tror jag att det är viktigt att avdramatisera IoT och visa att det kan vara mer vardagsnära än det låter. Då blir det lättare att motivera skolledare och lärare att börja använda tekniken och det blir också bättre fart på utvecklings- och förändringsarbetet i skolan.

IoT behöver bli en naturlig del av skolans vardag

Leif Sköldberg är rektor på Industritekniska programmet och Teknikprogrammet på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Han menar att den största utmaningen nog är att förankra IoT i verksamheten.

  – Det bästa är om IoT både kan bli moment i undervisningen och genomsyra vardagen i skolan. Direkt när vi började mäta luftkvaliteten i klassrummen hörde jag lärare säga att det finns webbplatser som visar hur det ser ut i andra delar av världen. Vi kan alltså jämföra med hur det ser ut här hos oss. Jämförelsen kan användas i undervisningen, men det kan också vara kul att hålla ett öga på den utanför klassrummet. Det svåra är att hålla jämförelsen levande under en längre tid, så att den blir en naturlig del av tillvaron i skolan.

Effektivisering och minskade arbetsbördor

Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg i Falköpings kommun, hoppas att deltagandet i IoT-hub Skola leder till att man lär sig mer om sina lärmiljöer och administrativa system och att det i sin tur medför att delar av verksamheten effektiviseras och att arbetsbördorna kan minska.

  – Genom att mäta kontinuerligt inom olika områden, när det gäller underhåll och administration, kan vi få fram bättre underlag för styrning och ledning. Men det finns förstås också utmaningar som vi behöver kunna hantera. Dels finns det tekniska utmaningar, men vi måste också handskas med frågor som rör integritet och datasäkerhet på ett bra sätt. Vi får inte heller glömma att det finns behov av kompetensutveckling bland personalen, så att alla kan dra nytta av de nya möjligheterna.

Det gäller att lyfta in IoT i undervisningen på ett naturligt sätt

Karina Bronell, som är skolchef i samma kommun, tillägger att det är viktigt att få in IoT i undervisningen, både som en del i utvecklingen av elevernas digitala kompetens och som en del i arbetet med att uppnå andra undervisningsmål.

  – Det gäller att kunna lyfta in tekniken i undervisningen på ett naturligt sätt. Nu har lärare börjat arbeta med luftmätning i NO-undervisningen, och det ska bli spännande att se vad det blir av det. Vi har redan märkt att eleverna är nyfikna och intresserade. Det är naturligtvis en bra start!

Skolan är ännu inte riktigt med i matchen

För NTI Gymnasiets del var det helt självklart att vara med i IoT-hubb Skola, säger skolchefen Elin Lindqvist. Teknik- och It-programmen finns på skolorna, och där är IoT en het fråga i undervisningen. Man talar till exempel om Industri 4.0 och det uppkopplade hemmet. Det är mycket som händer, men skolan är ännu inte riktigt med i matchen, tillägger hon.

  – Undervisningen bedrivs fortfarande på ett traditionellt sätt och det genereras mycket data som vi inte använder på ett adekvat sätt. Därför är det bra att vi kan vara med i det här projektet, så att våra skolor kan ta nästa steg i utvecklingen och driva på det fortsatta digitaliseringsarbetet.

Lars Lingman konstaterar att de förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen.  

  – En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på. Men om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jonas Linderoth

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jonas Linderoth

Jonas Linderoth är professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Hans forskning handlar om spelutveckling, framför allt olika aspekter av hur spel kan designas för att användas i undervisningen eller för att gestalta och framföra en berättelse.

Det är väldigt svårt att utveckla elevernas kunskaper och förståelse genom att använda spel som läromedel. Bland annat finns det stor risk för att spelandet tar över och att det inte tas någon nämnvärd notis om vad spelet försöker gestalta. Spel som är användbara i undervisningen illustrerar ofta system – ekologiska, ekonomiska eller politiska.

Spel är i sig själva mikrosystem, och därför är de användbara när eleverna ska lära sig att greppa och förstå större system. Att utveckla systemförståelse, att börja förstå hur politiken, ekonomin och naturen hänger ihop och fungerar, är en oerhört viktig del av skolans undervisning, betonar Jonas Linderoth

Jonas Linderoth konstaterar att han i sin forskning i högre grad pekar på problem än på de möjligheter som spel i undervisningen kan ge. Ett viktigt skäl till detta är just att det är svårt att förena, samtidigt som det finns kommersiella intressen som överdriver möjligheterna för att sälja sina produkter. Det är viktigt att slå vakt om skolan och en kvalitativ undervisning, slår Jonas Linderoth fast.

Just nu intresserar sig Jonas Linderoth för hur lärare i högre grad kan involveras i olika delar av designprocessen när ett spel utvecklas. I regel är det speldesignern som har makten över hur spelet utformas när man tar fram spel som ska användas i undervisningen. Om läraren är delaktig när spel utvecklas och berättar om sina arbetsvillkor och behov, finns det större möjligheter att spelet löser de didaktiska problem som lärare möter. Därmed kan spel också bli en funktionell del av undervisningen och bidra till att underlätta vardagen för både lärare och elever.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Jacob Michelsen är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar och arbetar framför allt med Internet of Things (IoT), som på svenska brukar kallas Sakernas Internet. Med andra ord handlar det om att använda sensorer, kameror, mikrofoner och inbyggd elektronik för att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet.

På det här viset blir det möjligt att samla in många olika slags data, alltifrån koldioxidhalt och ljudnivå till närvaro och beläggning av lokaler. Genom att analysera dessa data går det att utveckla ny kunskap som kan bidra till att utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.  

IoT-hubb Skola är ett treårigt Triple Helix-projekt, finansierat av Vinnova, som RISE driver sedan förra året. Detta gör man tillsammans med skolor hos sina partners (kommunala och fristående skolhuvudmän) samt med Stockholms universitet och två företag som står för tekniken. I det här projektet är syftet att undersöka hur IoT kan komma till nytta i olika delar av skolans verksamhet. Det är till exempel möjligt att skapa bättre villkor för undervisningen genom att mäta koldioxidhalten i klassrummet. Uppkopplade termometrar gör det möjligt att undvika att lokaler där solen ligger på används när elever ska skriva prov.

Mängder med möjligheter öppnar sig, men det är också viktigt att vara medveten om de negativa sidorna, så att de kan undvikas, betonar Jacob Michelsen. Den data som samlas in kan användas för att underlätta skolans vardag, men den kan också missbrukas eller komma på villovägar. Därför gäller det att tänka till, både när det gäller dataetik och när det gäller cybersäkerhet.

IoT är relativt nytt i Sverige, men det finns länder som har ganska lång erfarenhet inom det här området. Hit hör bland annat Kina, som sedan fler år tillbaka använder kameror för att övervaka undervisningen i klassrummen. De här kamerorna gör det bland annat möjligt att se vilka lärare som är bäst på att fånga elevernas uppmärksamhet och hur eleverna uppför sig på lektionerna, vilka som kommer för sent eller vilka som inte är närvarande.

Det här görs inte alltid på sätt som är förenliga med hur vi i Sverige ser på personlig integritet, påpekar Jacob Michelsen. Utan tvekan finns det mycket vi kan lära av Kina när det gäller användningen av IoT i skolan och inom andra samhällsområden. Men det gäller att komma ihåg att delar av användningen också kan tjäna som varnande exempel, avslutar han.

Veckans spaning: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Veckans spaning: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Policydialog om AI och skolan i Helsingfors

Vad innebär utvecklingen inom artificiell intelligens för skolan? Vad behöver eleverna lära sig? Hur påverkas undervisning, lärande och bedömning? Samhället och skolan står inför stora förändringar och detta är avgörande frågor som måste diskuteras och besvaras.

28-30 april arrangerade OECD och den amerikanska utbildningsorganisationen NCEE den andra policydialogen om AI och utbildning för de länder och provinser som presterar bäst på PISA. I oktober förra året träffades man i Toronto, Kanada. Den här gången var det dags för Helsingfors, där Utbildningsstyrelsen var värd. Förutom Finland deltog den kanadensiska provinsen British Columbia, Estland, Hong Kong, Japan och Sydkorea.

Innan dialogmötet sammanställde OECD och NCEE bakgrundsmaterial för att förbereda deltagarna på kommande samtal och diskussioner. Bland annat publicerades artiklar och utdrag ur aktuell litteratur och en sammanställning av pågående internationella projekt som rör AI och utbildning. Det finns också kort information om OECDs pågående och kommande projekt inom området.

OECD och NCEE har även sammanfattat deltagarländernas strategier inom AI-området. Här konstateras att strategierna fokuserar på vad som behöver göras för att bli internationellt konkurrenskraftig inom AI. Däremot sägs det inget om vad AI innebär för de strategiska satsningarna när det gäller skola och utbildning. Det förs inte heller några resonemang kring vad eleverna behöver lära sig för att förstå och hantera en verklighet där AI är en viktig del av arbetsliv och vardag.

Andreas Schleicher från OECD höll en presentation om vikten av att eleverna förbereds för sin framtid, inte för vårt förflutna. Av hans powerpoint framgår att presentationen inleddes med en överblick av den globala samhällsutvecklingen och den pågående digitaliseringen av skolan. Därefter tog Andreas Schleicher upp vad som behöver göras. OECDs satsning Learning 2030 och ett position paper därifrån, som kom förra året, var viktiga utgångspunkter.

Schleicher konstaterade att eleverna behöver förberedas på ett komplext samhälle som förändras snabbt och som präglas av digitalisering och AI. Det blir sannolikt ett samhälle med mängder av sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som i hög grad måste lösas globalt. Detta kräver inte bara breda och specialiserade kunskaper inom en rad olika områden, utan även olika sociala, emotionella, kognitiva och metakognitiva förmågor. Attityder och värderingar som gör det möjligt att hantera en global och mångkulturell värld blir också nödvändiga.

Världens beslutsfattare måste i hög grad börja tänka i nya banor när det gäller skolan, menar Andreas Schleicher och OECD. Därför är det viktigt att de underlättar för innovatörer och att de särskilt öppnar upp för förändring från dem som arbetar och verkar i skolan. Ett bättre samarbete och ett större tankeutbyte med edtech-branschen vore också önskvärt.

Digitala nationella skrivprov

Under våren har nationella skrivprov i svenska och engelska i årskurs 9 genomförts digitalt i hela Sverige. Det är obligatoriskt från och med det här läsåret. 2022 ska digitala nationella prov införas i grund- och gymnasieskolan samt på komvux. Då kommer Skolverket att tillhandahålla en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess ansvarar huvudmännen för att de nationella skrivproven kan genomföras digitalt

I en artikel som nyligen publicerades på Spaningen, delar RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun med sig av sina tankar och erfarenheter kring arbetet med att införa digitala nationella prov.

I Kungsbacka kommun satte man igång med förberedelsearbetet redan under senhösten förra året. Med hjälp av den vägledning som SKL, Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram, valde kommunen en kommersiell lösning som uppfyller Skolverkets tekniska krav. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att se till att infrastrukturen höll måttet och för att förbereda lärare och elever.

Kungsbacka och några andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov en dryg vecka innan det första skrivprovet. Då fungerade allt som det skulle, men tjänsteleverantörerns servrar kraschade när det första skrivprovet genomfördes. Det mesta löste sig till slut och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka kommun bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.

Skellefteå kommun använde också en kommersiell provtjänst för att genomföra vårens skrivprov. Förberedelserna inleddes i slutet av förra året. Då upptäcktes brister som hade kunnat ställa till det, så det var tur att man var tidigt ute. Lärarna fick också en ordentlig genomgång av provsystemet och det togs fram ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår tekniska problem. Proven genomfördes utan problem, sannolikt tack vare de goda förberedelserna.

Lidingö stad genomför sedan tre år tillbaka sin vision om en genomgripande digitalisering av skolan. Här har man  har man byggt upp en stabil digital infrastruktur och genomfört en satsning på Chromebooks till alla elever. Dessutom genomförs en satsning på kompetensutveckling och på att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar.

På Torsviks skola, liksom i resten av Lidingö stad, är digitala prov redan en del av vardagen. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet.  Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen. Därför kände man sig säkra på att det inte skulle bli några problem under de båda skrivproven i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle.

I Skellefteå och i Kungsbacka menar man att Skolverket borde ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen teknisk lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om, konstaterar man i de båda kommunerna.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Adam Palmquist, som har en bakgrund som lärare, är industridoktorand Institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Han forskar om gamification, det vill säga hur spelmekanismer kan användas för att öka motivation och engagemang inom områden och verksamheter som inte alls hör ihop med spel. Hit hör till exempel skolans undervisning.

Veckans tips

Lärarförbundet driver sedan några år tillbaka Lektionsbanken, en kostnadsfri tjänst där lärare kan dela med sig av lektionstips och andra idéer som kan komma till nytta i undervisningen. Just nu har man ungefär 950 lektionstips i olika ämnen, från förskoleklass till och med årskurs 9. Alla lektionstips granska av en lärare innan de läggs ut

Nu har Lärarförbundet startat Förskolebanken, där förskollärares och barnskötare kan dela tips och idéer för yngre och äldre barn som är kopplade till förskolans nya läroplan. Ett av de senaste tipsen för yngre barn tar upp hur barn kan möta musik på sina egna villkor med hjälp av olika musikinstrument och appen Garageband. Ett aktuellt tips för lite äldre barn handlar om hur man kan träna källkritik genom att skapa en enkel green screen-studio.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Adam Palmquist

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Adam Palmquist

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Adam Palmquist, som har en bakgrund som lärare, är industridoktorand på Institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Till vardags arbetar han som utbildnings- och kunskapsledare på Insert Coin, ett företag i Göteborg som arbetar med gamification.

Adam Palmquist forskar om gamification: hur olika spelmekanismer kan användas för att öka motivation och engagemang inom områden och verksamheter som inte alls hör ihop med spel. Träning, resurssparande samt utbildning och lärande är några exempel i mängden.

Ett väldesignat spel har ett genomtänkt regelverk med tydliga mål och skapar ett socialt sammanhang där spelarna lär av varandra. Det ger även en tät återkoppling av hur det går i spelet genom att visa vilka mål spelaren har uppnått, hur många poäng som har vunnits och vad som återstår att göra innan spelet är färdigspelat.

Om spelets design, mekanik och dynamik lyfts in i en undervisningskontext, kan mening och mål bli mer synliga och begripliga för eleverna, menar Adam Palmquist. På så sätt kan undervisningen bli mer motiverande och engagerande för eleverna. Dessutom pågår en löpande formativ bedömning.

Det handlar alltså inte enbart om att skapa yttre motivation, det vill säga att samla poäng och att komma vidare i spelet. Framför allt gäller det att framkalla en inre motivation genom att sätta in uppgifterna i ett större sammanhang, så att eleverna känner ägarskap och förstår varför de gör dem.

Adam Palmquist började intressera sig för gamification när han arbetade som lärare och behövde hitta sätt att hantera elevers bristande motivation för skolarbetet. Skolan kan inte bortse från den uppmärksamhetsekonomi som vi alla lever i och som i hög grad präglar elevernas vardag. Därför är det viktigt att börja undersöka hur skolan kan arbeta för att väcka elevernas intresse och för att lägga en god grund för ett livslångt lärande.

Spel är väldigt bra på att skapa drivkrafter som gör att vi vill fortsätta spela spelet. Skolan och lärarna behöver tänka på ett liknande sätt kring undervisningen, menar Adam Palmquist. I delar av sin forskning kommer han att titta närmare på hur lärare kan använda spelets drivkrafter för att få eleverna intresserade av att utveckla och fördjupa sitt lärande.

Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

I mars respektive april genomförde alla elever i årskurs 9 de digitala nationella skrivproven i svenska och engelska. RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring det fortsatta arbetet med införandet av obligatoriska digitala nationella prov

2022 ska digitala nationella prov införas på grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Skolverket kommer då att ansvara för en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess genomför Skolverket en försöksverksamhet på 100 skolor runt om i landet för att underlätta införandet. Det handlar bland annat om att undersöka hur arbetsrutinerna kring proven fungerar och att ta fram krav och riktlinjer för den digitala infrastrukturen.  

Digitala skrivprov obligatoriska från och med det här läsåret

Redan från och med det här läsåret är det obligatoriskt att skrivproven i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9, i gymnasieskolan och på komvux genomförs digitalt. Provuppgifterna levereras precis som tidigare i pappersform, i förslutna paket, till skolorna några dagar innan provet. Elevernas texter ska avidentifieras och skrivas ut innan de rättas för att möjliggöra en likvärdig bedömning.

Eleverna kan skriva på dator, chromebook eller ipad, och deras uppsatser ska sparas och lagras digitalt på ett säkert sätt som uppfyller sekretesslagens och dataskyddsförordningens krav. Skrivytan, det vill säga det program eller den tjänst som eleverna använder som skrivverktyg, ska vara låst. Med andra ord ska de inte kunna komma åt webbläsaren eller tjänster och dokument som inte är kopplade till provet.

I de fall där hjälpmedel som stavningskontroll och ordböcker är tillåtna ska de finnas tillgängliga på elevernas enheter. Eftersom Skolverkets tjänst ännu inte är klar, ansvarar varje huvudman för att skrivproven kan genomföras digitalt.

Vägledning om hur skolorna ska göra för att uppfylla kraven

SKL har tillsammans med Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram en vägledning för att underlätta för huvudmännen och deras skolor att uppfylla de olika krav som ställs. Huvudmännen kan antingen använda någon av de kommersiella lösningar för digitala prov som finns på marknaden eller ta fram en egen lösning. I vägledningen finns en lista över provtjänster som uppfyller kraven och det ges också förslag på hur kraven kan mötas på andra sätt beroende på om eleverna använder ipads, chromebooks, mac eller windows.

Kungsbacka började förbereda sig under senhösten

Åsa Blide Larsson

Under senhösten började man i Kungsbacka kommun titta närmare på vad som behövde göras för att kommunens skolor skulle kunna genomföra de nationella skrivproven i årskurs 9 digitalt, berättar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola.

  – Vi utgick ifrån SKL:s vägledning, som verkligen är ett gediget material. Det enda problemet är egentligen att man bara ger rekommendationer, så det gällde att prova sig fram. Olika förslag på en intern lösning diskuterades och till sist bestämde vi oss för att välja en provtjänst från listan i vägledningen. Det verkade vara den enklaste vägen. Nästa steg blev att felsöka nätverken för att se till att de hade tillräcklig kapacitet samt att säkerställa att elevernas laptops och datorer var “fit for fight”.

Två av kommunens utvecklare använde under tre månader upp till 20% av sin arbetstid åt att kontrollera och se till att den digitala infrastrukturen skulle hålla måttet, tillägger Åsa Blide Larsson. I Kungsbacka finns fjorton grundskolor med klasser i senare år, och den totala elevkullen i årskurs 9 uppgår till drygt tusen elever.

I början av januari anordnades en workshop för all personal som har elever som ska skriva proven, säger Cecilia Hasselberg, som är utvecklare i Kungsbacka kommun. Inför detta tillfälle hade en informationssida skapats i kommunens intranät med information och utbildningsmaterial

– Workshopen visade att det fanns smågrejer som behövdes rättas till, så vi fick ägna tid åt att lösa olika administrativa problem med nätverk och mail. Vi uppmanade även lärarna att använda provtjänsten och att låta eleverna skriva testprov, för att de skulle bekanta sig med miljön. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att få till det inför provet.

Att gå igenom infrastrukturen och förbereda lärarna görs inte över en natt

Maria Hurtig

Skellefteå kommun använder också en provtjänst för att genomföra skrivprovet i årskurs 9 digitalt, säger Maria Hurtig, som är utvecklingsledare med inriktning mot digitalisering. Anledningen till detta är helt enkelt att man antog att det skulle krävas alltför mycket arbete att ordna det själva.

– I december började vi ta tag i förberedelserna på allvar. Det är ganska lång tid i förväg, men att gå igenom infrastrukturen och att se till att allt fungerar som det ska gör man inte på en natt. Det gäller att ha en bred planeringshorisont och ett nära och bra samarbete med it-avdelningen. Vi upptäckte en del brister i nätverket som hade kunnat ställa till med problem, så vi är glada över att vi såg till att ha god tid på oss.

En annan viktig del var förstås att se till lärarna hade tillräcklig kunskap om hur proven skulle genomföras och hur provtjänsten fungerar. Skellefteå kommun tog fram utbildningsmaterial och anordnade webbinarier som gick igenom allt på ett klart och tydligt sätt. Vi såg även till att skapa ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår problem under provet, säger Maria Hurtig.

  – Det är viktigt att se till att ha stödpersoner på skolorna som kan hjälpa till och att ha några som kan ringa till supporten om tekniken strular. I våra instruktionsbrev inför provet gav vi för säkerhets skull instruktioner om att andra klasser inte får använda videoredigering eller göra något annat som påverkar kapaciteten i nätverket. Allt som gäller rutiner och tekniska frågor kring provet och provtjänsten har vi informerat om på bred front.

Digitala prov är redan en del av vardagen i Lidingö

Lidingö kommun formulerade för tre år sedan en vision om en genomgripande digitalisering av skolan som man nu genomför. Bland annat arbetar man med att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar. En stabil infrastruktur med ett väldimensionerat nätverk och system som underlättar undervisningen, till exempel single sign-on och G Suite, är en annan pusselbit. Ytterligare en är satsningen på Chromebook, som genomförts stegvis på alla skolor efter en pilotstudie 2016.

På Torsviks skola är digitala prov redan en del av vardagen, berättar rektor Sara Carlson.  

  – Vi lät eleverna skriva digitalt på det nationella skrivprovet även förra året. Det har redan varit möjligt i några år och det underlättar genomförandet betydligt. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt, och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet. Så är det i hela kommunen. Det innebär en extra kostnad, men det tror jag ändå att det är värt eftersom det fungerar bra.

Hela processen kring nationella prov borde vara digital

Sara Carlson

Torsviks skola är en av Skolverkets 100 testskolor, och som en del av det arbetet har man nyligen genomfört LIKA. Det finns alltså en tydlig bild av hur ledning, infrastruktur, kompetens och användning ser ut på skolan och vad som behöver göras för att komma vidare. Skolverket har också informerat om vilka tekniska krav och andra förutsättningar som gäller under testperioden, säger Sara Carlson.

  – Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen, så därför kände vi oss säkra på att det inte skulle bli några problem under skrivprovet i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle och provtjänsten fungerade utan problem.

Egentligen är det nog nästan enklare och ger färre problem att skriva nationella prov digitalt än att göra det på papper, menar Sara Carlson.

  – Vi slipper allt strul med pennvässare, suddgummi och annat som kan skapa oro i klassrummet. Men det är förstås mycket som ska säkras upp. Alla måste vara på plats 09:00 när provet startar, det ska vara ordning och reda och tekniken måste fungera. Vi har en it-tekniker på skolan som snabbt kan hjälpa till om det behövs, men vi är vana vid att arbeta digitalt och oroar oss inte för det. Vi oroar oss egentligen nog mer för att provet ska spridas i förväg. Det sker ju tyvärr nästan varje gång numera. Enda sättet att hindra det är att göra hela processen kring nationella prov helt digital.

Provtjänsten är den svaga länken

Kungsbacka och flera andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov tio dagar innan skrivprovet i svenska i mars. Testet föll väl ut och allt kändes tryggt, men trots det kraschade tjänsten när provet väl genomfördes. Ett mindre kaos uppstod på de flesta av kommunens skolor när elever inte kunde genomföra och lämna in sina texter som planerat. Det mesta löste sig ändå och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.

Vid det nationella skrivprovet i engelska i april fungerade det nästan till hundra procent, men det återstår fortfarande en del utmaningar, säger Cecilia Hasselberg.

  – Det är många bitar som ska fungera: nätet, elevernas datorer och ipads, provtjänsten, och så vidare. Med andra ord räcker det med lite krångel någonstans för att det inte ska gå som det är tänkt. Många skolor i Kungsbacka använder ipads, och de elever som har en sådan drabbades i högre grad av problemen i mars än de som har en laptop. Den digitala kompetensen bland lärare och elever varierar ganska mycket, vilket kan bidra till att det blir besvärligt när det uppstår tekniska problem.

I Skellefteå skrev nästan 800 elever det nationella skrivprovet i mars, och det gick alldeles utmärkt, säger Maria Hurtig.

  – Jag tror att det främsta skälet till att allt gick vägen var att vi hade förberett oss väldigt noggrant. Det enda som vi egentligen inte hade någon kontroll över var den provtjänst som vi använder. Därför kontaktade vi dem tidigt för att se till att vi hade den senaste versionen av programvaran och att allt var som det skulle. Företaget tog sin uppgift på allvar och delade med sig av tips och tricks som gjorde det lättare. En bra dialog med leverantören är en viktig del av förberedelsearbetet som inte får glömmas bort.

Kungsbacka följer upp och arbetar vidare

I Kungsbacka finns det förstås en viss besvikelse över att inte allt fungerade i mars, men många är också glada över att det mesta trots allt fungerade och att förberedelserna var omsorgsfullt planerade, påpekar Åsa Blide Larsson.

  – Vi har följt upp det som hände och analyserat vad vi behöver göra framöver. En viktig slutsats är att vi behöver påskynda ett sedan tidigare planerat skifte till laptop för elever i grundskolans senare år.

Cecilia Hasselberg

Det är förstås aldrig bra när elever drabbas, tillägger Cecilia Hasselberg. Man kan nästan ta på stämningen ute på skolorna när det är nationellt prov. När den här typen av problem inträffar skapar det mycket oro, inte minst bland elever med behov av särskilt stöd.

  – Hela situationen när det blinkar error, skrivytan blir vit och eleverna oroar sig över om texten är raderad och får fortsätta skriva för hand, är förstås oacceptabel. Nu tror jag ändå att vi kommer att landa väl, men det blev en betydligt sämre start än vad vi hade förväntat oss.

Skolverket borde ge tydligare riktlinjer

När digitala nationella prov blir obligatoriska, sätter det press på organisationen och på medarbetarna, menar Maria Hurtig.

  – Det blir en helt annan nivå på kraven när alla lärare i svenska och engelska i årskurs 9 måste göra det här. Men jag tycker att det fungerade bra. Vi skickade ut en enkät efter provet i mars, och då fick vi ett mycket gott betyg: 6.36 på en sjugradig skala. Lärarna kände sig väl förberedda, nätet fungerade och de problem som uppstod gick att hantera. Jag tror inte att vi kunde ha gjort det bättre än vad vi gjorde och vi vilar tryggt i det.

Det är dock ett problem att Skolverket inte kan ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt, tillägger Maria Hurtig.

– När Skolverket ställer tekniska krav, måste man kunna ge tydlig vägledning om vad man ska göra om det går åt skogen. Vi hade samtal med Skolverket om vad vi skulle göra om vi får tekniska problem och hur en plan b skulle kunna se ut. Men de kunde bara ge allmänna och ganska otydliga råd. Det behövs bättre besked om vad som ska göras om tekniken kraschar. Annars blir provet inte likvärdigt.

Cecilia Hasselberg instämmer i att det är ett problem som måste tas på allvar. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat, menar hon.

  – Det behövs konkreta råd om vad som är okej att göra. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Hur såg det egentligen ut våren 2019 när de första digitala skrivproven skrevs? Vad fungerade? Vad fungerade inte? Vad beror det på? Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om.

Veckans spaning: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Veckans spaning: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Bristande förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund

Skollagen säger att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med andra ord ska lärares arbete baseras på forskning och den skolutveckling som bedrivs ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär att det finns ett behov av en större och bättre samverkan mellan skolan och den akademiska forskarvärlden. Praktiknära forskning är en viktig väg för forskare och lärare att tillsammans utveckla undervisningen och förbättra elevernas måluppfyllelse.

Universiteten i Göteborg, Karlstad, Uppsala och Umeå leder sedan 2017, på uppdrag av regeringen, arbetet med att skapa samverkansmodeller och formulera avtal kring praktiknära forskning som ska vara hållbara på längre sikt. Satsningen kallas ULF, som är en bokstavsförkortning av det längre namnet Utbildning, lärande och forskning, och pågår till 2021. Inspirationen kommer från ALF-avtalet inom sjukvården, som gör det möjligt för läkare att förena kliniskt arbete med forskning och som öppnar upp för läkarstuderande att praktisera i miljöer där det bedrivs klinisk forskning.

Skolan och forskarvärlden måste skapa de förutsättningar som behövs för att forskare och lärare ska kunna samverka kring forsknings- och utvecklingsarbete i sin vardag. För skolans del betyder det att det måste finnas en infrastruktur för lärares kollegiala samarbete, där man delar med sig av kunskaper och erfarenheter kring planering och efterarbete av undervisningen. Utan en organiserad samverkan bland lärare ute på skolorna, blir det svårt att skapa professionella lärgemenskaper tillsammans med forskare.

I en enkätstudie bland 2 200 lärare i grund- och gymnasieskolan, som kom i början av förra veckan, framgår att det på många skolor finns stora brister inom det här området. Studien genomfördes inom ramen för ULF av fyra forskare vid Karlstads universitet tillsammans med medarbetare på statistikmyndigheten SCB.

De flesta lärare uppger att det inte finns någon organiserad tid för kollegial samverkan kring undervisning på sin skola. En majoritet menar också att de inte har någon möjlighet att arbeta systematiskt med att kartlägga och följa upp elevers resultat eller att prova olika pedagogiska och didaktiska modeller som kan utveckla undervisningen.

I stort sett alla lärare har tillgång till digitala lärplattformar, men de används inte i någon större utsträckning som verktyg i planering och efterarbete av undervisningen. Detta är ett av delmålen i den nationella strategin för skolans digitalisering, så här återstår mycket att göra. Fördelarna som digitaliseringen skapar ska tas tillvara för att underlätta och effektivisera det dagliga arbetet.

De brister som studien visar måste tas med i ULF:s fortsatta arbete med att ta fram fungerande modeller för samverkan mellan skolan och forskarvärlden, konstaterar de fyra forskarna. Det är en viktig förutsättning för att kunna förverkliga en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Digitalt kompetenslyft på gång på högre utbildningar i Danmark

I tisdags lade den danska regeringen fram en handlingsplan för att stärka teknologiförståelse, digital kompetens och digitalt lärande på de högre utbildningarna. Här slår man fast att alla studerande, oavsett utbildning, behöver lära sig att förstå och förhålla sig konstruktivt och kritiskt till den digitala utvecklingen inom sina utbildningsområden. Det är absolut nödvändigt i en värld som blir alltmer digitaliserad. Inte minst är det viktigt på lärarutbildningen

I januari förra året presenterade regeringen en nationell strategi för den digitala teknikutvecklingen, där man betonar värdet av att hela utbildningssystemet stimulerar de studerandes teknikintresse och utvecklar deras digitala kompetens. Det är positivt för samhällsutvecklingen, menar man. För grundskolans del resulterade det i en satsning på försök med undervisning i teknologiförståelse, och nu är det alltså dags för de högre utbildningarna

För att undervisningen ska kunna utveckla de studerandes digitala kompetens, måste naturligtvis de som undervisar på universitet och andra högre utbildningar ha en genomgripande förståelse av vad det handlar om. De ska också kunna använda it och digitala medier på sätt som höjer kvaliteten på undervisningen och ökar de studerandes lärande. Regeringen satsar på fleråriga kompetenslyft som ska göra detta möjligt. Man kommer också att föra en dialog med utbildningsanordnarna om att kräva digital kompetens av de som undervisar på deras utbildningar.

Det är viktigt att sprida kunskap och erfarenhet om vilka arbetssätt och metoder som fungerar i undervisningen. Därför anslår regeringen medel till uppbyggnaden av ett nationellt kunskapscenter i Danmark som ska arbeta med detta. Man satsar också på en rad andra aktiviteter som främjar samarbete och kunskapsdelning, bland annat konferenser, workshops och nätverk. Det gäller också att ta bort allt som lägger hinder i vägen för digitaliseringen av de högre utbildningarna. Hit hör bland annat examensreglerna och upphovsrätten.

Första forskarintervjun från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg förra året videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmste månaderna kommer det att publiceras minst en film i veckan på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs även ut på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text

Först ut är Eva Svensson, som  är grundskollärare i årskurs 4-9 i Helsingborg och kommunlicentiand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hon arbetar med en studie av lärare som använder Google Classroom för vetenskapskommunikation och för att utveckla elevernas naturvetenskapliga allmänbildning. Syftet är att analysera hur lärare använder digitala resurser och verktyg i sin undervisning, varför de gör det och på vilka sätt det påverkar elevers lärande och samverkan mellan lärare

Veckans tips

Linnéuniversitetet driver tillsammans med SKL, Soundtrap och Academy of Music and Business projektet Make Music Matter, som precis har dragit igång. Syftet är både att ge elever möjlighet att skapa musik med digitala verktyg och att ge musiklärare kompetensutveckling som kan öppna nya vägar för deras undervisning.

Make Music Matter handlar om att arbeta med musik som uttrycksform och kommunikationsmedel med hjälp av digitala verktyg och att utveckla ett förhållningssätt bland eleverna som främjar entreprenörskap. Tanken är att skapa lärmiljöer som upplevs som autentiska och inspirerande, att förkorta vägen till musikaliskt skapande och att ge en inblick i hur det musikaliska entreprenörskapet ser ut och fungerar.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Först ut är Eva Svensson, som  är grundskollärare i årskurs 4-9 i Helsingborg och kommunlicentiand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskning sker inom ramen för forskarskolan Communicate science in school, som riktar sig till förskollärare och lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Det rör sig om en studie av lärare som använder Google Classroom för vetenskapskommunikation och för att utveckla elevernas naturvetenskapliga allmänbildning.

Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av 17 grundskollärare i årskurs 4-9 som anses duktiga på att använda Google Classroom i sin undervisning och som känner sig säkra på de tekniska och didaktiska möjligheter som plattformen ger. Syftet är att analysera hur lärare använder digitala resurser och verktyg i sin undervisning, varför de gör det och på vilka sätt det påverkar elevers lärande och samverkan mellan lärare.

Eva Svensson konstaterar att det är viktigt att förstå hur lärare lär sig att använda digitala tjänster i sin undervisning, eftersom det är ett viktigt steg på vägen mot en undervisning som verkligen drar nytta av digitaliseringen för att utveckla elevernas lärande. Intervjuerna visar att lärare inte enbart lär sig av sina kollegor på skolan, utan också använder det utvidgade kollegiet på nätet för att ta del av erfarenheter och få nya kunskaper och perspektiv. De använder sociala medier, håller sig uppdaterade och hämtar in tips från alla möjliga håll.

Digitala resurser som Google Classroom är inte bara kommunikationsverktyg. De kan också gynna samarbete mellan elever, synliggöra deras lärande, låta deras röster komma fram och ge dem större makt över sitt lärande. Detta kan lärare inte kan lära sig genom traditionell kompetensutveckling, menar Eva Svensson. Det måste ske på andra sätt.

Google Classroom och andra digitala resurser som används i undervisningen befinner sig i ständig förändring. Det innebär att lärare hela tiden måste lära om, lära nytt och följa med i utvecklingen. Denna pågående förändring kommer att få konsekvenser för synen på lärares kompetensutveckling i den digitaliserade skolan, säger Eva Svensson.

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

SELFIE Forum

4-5 april samlades 180 inbjudna deltagare från hela Europa på konferensen SELFIE Forum i Madrid. Såväl beslutsfattare och departmentstjänstemän som forskare, skolledare, lärare och elever deltog. Syftet med konferensen var att diskutera och byta erfarenheter kring självskattningsverktyget SELFIE, som utvecklats av EU:s forskningscenter JRC och som lanserades 25 oktober förra året. Det är tillgängligt på samtliga 24 officiella EU-språk, däribland svenska.

SELFIE står för Self-reflection tool for digitally capable schools och kan jämföras med självskattningsverktyget LIKA, som tagits fram av SKL. Med hjälp av det webbaserade verktyget är det möjligt att se hur det går med skolans digitalisering, vad som fungerar och var man behöver satsa mer. De områden som täcks in är desamma som de sju nyckelelementen i DigCompOrg, EU-kommissionens ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer.

I SELFIE deltar både skolledare, lärare och elever i självskattningen, och all datainsamling är anonym. Verktyget är tillgängligt för alla medlemsländer och tanken är att den aggregerade datan ska ge en samlad bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i hela EU. SELFIE är en av elva punkter i den digitala handlingsplan för skolan som EU-kommissionen presenterade i början av förra året. En regelbunden analys av läget och ett strategiskt uppföljningsarbete kan hjälpa Europas skolsystem att hantera digitaliseringen på ett bra sätt

PÅ SELFIE Forum konstaterades att medlemsländerna behöver samarbeta för att möta de stora utmaningar som skolan står inför. Det är det bästa sättet att skapa en stark och hållbar utveckling. Spridning av goda erfarenheter är en central del av det arbetet och här kan SELFIE fungera som ett hjälpmedel för att skapa kollektiv kunskap. Deltagare från Italien pekade på behovet av att arbeta med nätverk, regionalt, lokalt, nationellt och över hela Europa, för att göra skolorna medvetna om nyttan och värdet med SELFIE.

Självskattning är bara det första steget. Det allra viktigaste är de steg som följer närmast efter: att fram en konkret handlingsplan, att genomföra den i praktiken och att sedan följa upp den. För att underlätta detta har INTEF i Spanien tagit fram en kostnadsfri MOOC som är öppen för alla intresserade: Digitally Competent Educational Organisations. MOOC:en är på engelska och pågår från 16 april till 28 maj.

Digitala lärmiljöer

I början av förra veckan lanserade det oberoende forskningsinstitutet Ifous det treåriga FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning.

Tillsammans med sju svenska skolhuvudmän och Ålands landskapsregering ska Ifous undersöka hur möjligheterna att undervisa över nätet kan användas på bästa sätt i skolan. Det nya programmet bygger vidare på Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever, som Ifous drev 2016-17 tillsammans med RISE och Umeå universitet.

Charlotta Hilli, som är universitetslärare på Åbo Akademi, är forskningsansvarig. Hon disputerade i september 2016 på avhandlingen Virtuellt lärande på distans, som analyserar gymnasieelevers erfarenheter av att lära i en virtuell miljö och även lyfter fram främjande och hämmande faktorer.

Forsknings- och utvecklingsarbetet kommer att genomföras i ett tätt samarbete med grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Tillsammans med lärare och elever ska forskarna ta fram, tillämpa och utvärdera olika arbetssätt och metoder som kan användas i fjärr- och distansundervisning. Kanske kan det här vara ett sätt att hantera lärarbristen, som ju är en av skolans största utmaningar under de kommande åren.

Att programmera

Häromdagen tog Spaningen upp Skolverkets nya webbaserade kurs Att programmera, som Niklas Carlborg och Marcus Tyrén på RISE ICT har varit med och utvecklat. Den primära målgruppen är lärare som undervisar i matematik och teknik i årskurs 4 till 9 och på gymnasiet, men alla intresserade lärare är välkomna att anmäla sig.

Att programmera inleds med en introduktion som beskriver och förklarar viktiga koncept och begrepp. Därefter följer tre olika spår: Det första spåret handlar om det blockbaserade programspråket Scratch. Det andra spåret, som utvecklats av Niklas Carlborg och Marcus Tyrén, handlar om micro:bit, en enkel enkortsdator utan eget operativsystem som kan styra och samverka med elektronik och allt annat som leder ström. Micro:bit kan både programmeras med blockbaserade och textbaserade programspråk som exempelvis Python. Det tredje spåret tar upp grunderna i Python.

Tidigare har det riktats en del kritik mot att kurser i programmering framför allt handlar om matematik. I läroplanen är det ju fler ämnen som lyfts fram, till exempel teknik. Därför är ett av målen med den här kursen att inspirera tekniklärare att komma igång och att koppla programmering till vardagen.

Veckans tips

Memme Chatfield, som är skolbibliotekarie på Årstaskolan, har tillsammans med Ann-Charlotte Måned, skolbibliotekarie på Enskede skola, skapat MIKportalen, en webbplats som ska hjälpa lärare och skolbibliotekarier att utveckla grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd årskursvis efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation genom hela grundskolan.

Det rör sig inte om ett läromedel, utan det handlar om att presentera tankar och idéer kring hur man kan arbeta med medie- och informationskunnighet i klassrummet och på skolbiblioteket.

MIKportalen använder Creative Commons-licensen CC-BY-SA. Med andra ord får allt material användas och spridas så länge upphovsmannen anges. Om materialet utvecklas vidare, vilket är tillåtet enligt licensen, måste det göras tillgängligt på samma villkor.