Författare: Stefan Pålsson

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Mathivation

I onsdags intervjuade Spaningen Anton Thynell, projektledare för Västsvenska Handelskammarens satsning Mathivation, som nu sprids över landet. Det rör sig om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor.

Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Efterhand ska varje kommun driva verksamheten vidare på egen hand

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster. För att bli stark på gymmet, gäller det att utmana sig själv, att röra sig på gränsen av sin förmåga. Det är precis likadant med matematik. Elever konfronteras med matematiska problem som verkar omöjliga att lösa, men när de får hjälp att bryta ner dem i begripliga delar så lyckas de efter ett tag.

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. Elever som är duktiga i att undervisa kan bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers samt universiteten i Göteborg och Linköping är en annan viktig pusselbit.

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som ingår i Mathivation. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus som kan göra deras skola näst intill självförsörjande på frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

I våras slutfördes installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer ska skolan arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset. Man ska börja med att lära några elever att programmera i C++. Därefter ska de undervisa sina klasskamrater, så att alla kan sköta växthuset tillsammans.

Digitalisering som stöd för lärande

Italo Masiello är sedan ett år tillbaka professor i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser. Professuren har inrättats av Linnéuniversitetet, som en del av det tioåriga samarbete med edtech-företaget IST som inleddes 2016.

Nu är det dags för nästa steg: det yrkesförberedande masterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande, med Italo Masiello som kursansvarig. Programmet startar i höst och har två inriktningar – pedagogik och medieteknik. De som har minst 90 högskolepoäng i pedagogik eller en kandidatexamen i medieteknik, informatik, datavetenskap eller motsvarande är behöriga att söka.

Undervisningen sker huvudsakligen på distans och bedrivs på halvfart. Än är det inte för sent att söka – programmet är öppet för sen anmälan.

Huvuddelen av kurserna är tvärvetenskapliga med ett interdisciplinärt perspektiv och de är gemensamma för båda områdena. De studerande ska förena sina perspektiv och lära sig att tillsammans hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår när utbildningssektorn digitaliseras.

Målet är att utbilda personer som kan föra den digitala och pedagogiska utvecklingen vidare i skolan och bland edtech-företagen. Undervisningen kommer i hög grad att vara praktiknära och genomföras i samarbete med skolor och företag. På företagen kommer de studerande att lära sig hur det går till när nya digitala produkter för undervisning designas och utvecklas. I skolan får de en inblick i hur produkterna används i praktiken och hur användningen kopplas till läroplaner och lärandemål.

På sikt kommer delkurserna i masterprogrammet även att ges som fristående kurser vid Linnéuniversitetet.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Carl Heath, utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Den andra intervjun är med Martin Tallvid, lektor på Center för skolutveckling, Göteborgs stad samt adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om digitaliseringens konsekvenser i klassrummet.  Vad händer när it och digitala medier blir en del av undervisningen och hur påverkar det lärarens arbetssituation?

Veckans tips

Google driver sedan två år tillbaka satsningen Be Internet Awesome, som syftar till att lära barn att använda nätets möjligheter på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Nyligen presenterades spelpaketet Interland där barn kan lära sig gott beteende på nätet, att genomskåda desinformation, att kommunicera ansvarsfullt och att skydda sin privata information.

Interland består av fyra äventyrsspel som körs i webbläsaren: Kind Kingdom: It’s Cool to Be Kind, Reality River: Don’t Fall for Fake, Mindful Mountain: Share with Care och Tower of Treasure: Secure Your Secrets. 

Mathivation väcker intresse för matematik och programmering

Mathivation väcker intresse för matematik och programmering

Mathivation är en satsning som drivs och utvecklas av Västsvenska Handelskammaren i Göteborg. Det handlar om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor. Nu pågår en nationell spridning av Mathivation tillsammans med de andra regionala handelskamrarna i Sverige.

Motivera elever och få dem att växa

Mathivation startades av Farid Nolen och den ideella studentdrivna verksamheten Intize på Chalmers. Intize bygger på att studenter är mentorer för gymnasieelever, framför allt i matematik, och hjälper dem att komma vidare i sitt lärande. Västsvenska Handelskammaren blev intresserade av Mathivation, men ville gå ner i åldrarna för att motivera elever i grund- och gymnasieskolan och få dem att växa genom att lära andra matematik. Det är grundtanken och visionen bakom den här satsningen, som drivs helt utan vinstintresse, berättar Anton Thynell, projektledare för Mathivation på Västsvenska Handelskammaren. 

  – Västsvenska Handelskammaren började samarbeta med Faris Nolen 2012, och vi har varit igång sedan dess. I år kommer vi att nå 20 000 elever i 13 kommuner i olika delar av landet. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Tanken är att lägga en gedigen grund, så att skolorna själva kan driva verksamheten vidare. Vi ska inte vara med för alltid, utan efterhand är det lärare och elever som ska ta över ansvaret.

Fruktbar samverkan med näringslivet i små och stora kommuner

Västsvenska Handelskammaren skriver kontrakt med de kommuner som vill vara med i Mathivation. Drygt 60% av finansieringen kommer från näringslivet och olika stiftelser. Resten står kommunerna för. Det kostar ingenting för de enskilda skolorna att vara med, säger Anton Thynell.

  – Vi har alltid med det lokala näringslivet i den här typen av satsningar. På det viset får vi både en väl fungerande projektgrupp och en tydligare koppling mellan företagen och skolan. Det här ger kommunen och skolorna en rad fördelar, inte minst en bättre tillgång till meningsfulla praktikplatser för högstadieeleverna.

Såväl stora som små kommuner arbetar med Mathivation. Nyligen skrev Västsvenska Handelskammaren ett sexårigt avtal med Malmö stad för att implementera och sprida verksamheten på ett flertal skolor i kommunen. Planen är att bygga upp en verksamhet kring undervisning i matematik och programmering som når 3700 elever och lärare varje år.

  – Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. En satsning i en kommun inleds alltid med en inspirationsdag på varje skola, som är obligatorisk för alla elever. Allra först blir det en motivationsföreläsning som lyfter fram nyttan och värdet med matematik. Varför är det egentligen viktigt att lära sig matematik?

Utveckling kräver att man rör sig på gränsen av sin förmåga

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan, säger Anton Thynell. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster.

  – Hur blir du stark på gymmet? Att lyfta vikter är inte tillräckligt, utan du måste utmana dig själv för att musklerna ska utvecklas och bli starkare. Med matematiken är det likadant. Det räcker inte att räkna, utan du måste röra dig på gränsen av din förmåga. I början känns det inte särskilt bra, men det blir bättre efter ett tag, när du börjar förstå. Du går från att inte alls förstå problemet till att greppa vad det handlar om och att kunna lösa det.

Efter föreläsningen ägnas resten av dagen åt övningar som utmanar eleverna att lösa besvärliga problem tillsammans. Elever från andra skolor, som antingen är lika gamla eller något äldre, ansvarar för de här övningarna.

  – Eleverna får ett matematiskt problem som de inte alls förstår och som verkar vara helt omöjliga att lösa. När de har brottats med det ett tag, får de hjälp att bryta ner det i begripliga delar och efter ett litet tag kan de lösa det. Nu har högstadieeleverna klarat av att lösa ett problem på gymnasienivå. Det visar betydelsen av att tänja sina gränser, att testa och att våga göra fel. Så lär man sig och utvecklas.

Inte fatta-kurser på högskolor och företag

Nästa steg är att bjuda in intresserade elever till Inte fatta-kurser tillsammans med den lokala högskolan eller ett företag på orten. Här konfronteras eleverna med fler besvärliga matematiska problem som ska lösas. De får inte alla verktyg som behövs för att lösa problemen direkt, utan de måste först resonera och prova sig fram. Syftet är att eleverna ska börja känna sig trygga att befinna sig i ett vilset tillstånd, att inte riktigt veta hur de ska gå tillväga. Det är ett sätt att känna på hur det är att studera på högskolan eller att arbeta med problemlösning på ett teknikföretag.

  – Vi brukar ha en stor bredd av elever på de här kurserna, som är frivilliga och som i genomsnitt brukar arrangeras tre gånger per termin i varje årskurs på högstadiet. Här arbetar eleverna både med matematik och med programmering, och de ska lösa problem som har en helt annan svårighetsgrad än de brukar möta i skolan. Det fungerar bra, eftersom vi har gjort klart för eleverna att det inte är deras lärare som håller i övningarna och att de inte kommer att betygsättas.

Eleverna är både nöjda med att vara på högskolan och med att lösa de problem som de möter, tillägger Anton Thynell. Kurserna ute på olika företag är också väldigt lyckade. Eleverna får till exempel inblick i hur SKF jobbar med problemlösning och de har programmerat självkörande dumpers med Scratch på CPAC Systems.

  – Det finns forskning som visar att om man tar elever till högskolan, så kan de också själva se sig där. Det är förstås också viktigt att få en bättre inblick i hur man arbetar på olika teknikföretag och att få en mer konkret förståelse för vilka yrkesmöjligheter som finns efter högskolan. Vi kan se tydliga integrationseffekter med elever som kommer från hem som saknar studievana.

Growth mindset, formativ bedömning och framåtsyftande återkoppling

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. De som är duktiga i att undervisa kan dessutom bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers, Linnéunversitetet och Göteborgs universitet är en annan viktig pusselbit, säger Anton Thynell.

  – Carol Dwecks forskning kring growth mindset, formativ bedömning och framåtsyftande återkoppling är en viktig grund i vårt arbete, som vi upptäckte tack vare forskarna. Samtidigt är vi förstås medvetna om att det här inte är en quickfix och att det kanske inte heller passar för alla elever. Men det är ändå något som vi lutar oss mot och som har visat sig fungera alldeles utmärkt i praktiken.

Organisationen bygger på ett starkt förtroende för eleverna

Arbetet i Mathivation sköts av fyra heltidsanställda projektledare och ett sextiotal timanställda elever. Till hösten kommer antalet timanställda att öka till ett sjuttiotal, eftersom verksamheten sprids till fler kommuner.

  – De timanställda eleverna sköter det mesta av arbetet ute på skolorna, men vi är med ibland och kontrollerar kvaliteten. Det är framför allt elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen som undervisar på högstadiet. Främst handlar det om elever på naturvetenskaps- eller teknikprogrammet, men vi har även timanställda som studerar på samhällsprogrammet.

Hela organisationen bygger på ett starkt förtroende för eleverna och det ger även mycket tillbaka till dem, säger Anton Thynell.

  – Förutom att de kan tjäna pengar, så ger det eleverna goda möjligheter att växa och utvecklas. Vi ser att de lär sig mycket som de kommer att ha stor nytta av framöver. Interna mentorskap är en viktig del av hur vi arbetar. Eleverna lär helt enkelt upp varandra och hjälps åt att utvecklas vidare. För oss är det här ett kostnadseffektivt sätt att arbeta, men det är samtidigt tydligt att det fungerar för eleverna. En stor del av våra partnerföretag är intresserade av eleverna för framtida anställningar.

En teknisk lösning som inte i första hand ses som teknik

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som är en del av Mathivation sedan tre år tillbaka. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus där de kan odla frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

  – Att arbeta med ett växthus är ett bra sätt att föra in programmering i skolans undervisning. Men det handlar inte bara om programmering och matematik, utan för även in annat, exempel hållbar utveckling och livsmedelsproduktion. Vi har fått ett bra mottagande av Så ett frö, så det här kommer vi definitivt att satsa mer på.

Förhoppningen är att växthuset ska få fler elever att börja intressera sig för programmering och teknik, inte minst flickor. En teknisk lösning som inte i första hand ses som teknik ansågs som en passande väg. Redan idag är det något fler flickor än pojkar som är timanställda i Mathivation. Förhoppningen är att de ska fungera som bra förebilder för att bryta den manliga dominansen inom tekniska yrken.

Växthuset måste vara helt självkörande för att det ska fungera i skolan. Annars ställs det helt orimliga krav på arbetsinsatser på skolan. Produktutvecklingen tillsammans med företagen, som gör det här utan vinstsyfte, är därför en viktig del av projektet, konstaterar Anton Thynell.

  – I våras slutförde vi installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer vi att börja arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset.

Tanken är att börja med att lära några elever, som sedan lär de andra. På längre sikt är målet att hitta sätt att arbeta med växthuset även på låg- och mellanstadiet.

Mathivation ger spännande möjligheter

Anton Thynell betonar att man aldrig lovar att resultaten ska höjas när kommuner och skolor börjar arbeta med Mathivation. Det är alldeles för många faktorer som påverkar resultaten för att det skulle vara möjligt ge några sådana löften, tillägger han. Däremot finns det flera skolor som kan visa att resultaten har förbättrats och lärarlagen kan peka på många goda effekter.

  – Under förra läsåret har vi tillsammans med tre högskolor genomfört följdforskning på vår verksamhet och till hösten får vi resultatet. Vi gläder oss åt mycket åt engagemanget från forskarvärlden. Det är ett bra sätt för oss att lära oss mer, så att vi kan utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Vi tror naturligtvis inte att Mathivation är den enda vägen att undervisa i matematik och programmering i skolan, men det är utan tvekan ett komplement som ger spännande möjligheter åt många elever.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Tallvid

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Tallvid

Martin Tallvid är lektor på Center för skolutveckling, Göteborgs stad samt adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om digitaliseringens konsekvenser i klassrummet, det vill säga vad som händer i klassrummet när it och digitala medier blir en del av undervisningen och hur det påverkar lärarens arbetssituation. 2015 disputerade Martin Tallvid på avhandlingen 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring.

När varsin dator till elever och lärare började införas i skolan, litade beslutsfattarna i regel på att huvudmannen skulle ordna infrastrukturen och lämnade över den pedagogiska tillämpningen till lärarna. Det förmodades att de kunde klara det här på egen hand, eftersom de är pedagoger.

Det är inte alls så enkelt, konstaterar Martin Tallvid. Läraren ska lägga om sin undervisning, tänka på nya sätt och ta andra hänsyn än tidigare. Med andra ord behövs ett omfattande pedagogiskt och didaktiskt förändringsarbete som fordrar mycket kraft och kräver mycket tid.

Forskningen kan underlätta det här förändringsarbetet, men det förutsätter att forskare ställer frågor som inte enbart är av akademiskt intresse, utan också har ett värde för lärarprofessionen. Därför, menar Martin Tallvid, är det viktigt att huvudmännen inrättar en sådan typ av lektorstjänst som han själv har, med en fot i akademin och en i skolan. Med forskarutbildade lärare som arbetar som lektorer, kan akademins och skolans skilda världar föras betydligt närmare varandra.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Carl Heath är utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Under de senaste åren har Carl Heath huvudsakligen varit engagerad i frågor som rör hur programmering och skapande med it som material kan införas i skolans undervisning. Här vill han framför allt veta mer om hur man gör för att detta ska kunna ske med så hög kvalitet som möjligt.

Dels gäller det att se närmare på systemnivån: Hur ser det ut hos skolhuvudmännen?  Vad ska man göra när man inför nya, breda utvecklingsprojekt? Hur hanteras upphandlingar och inköp av hård- och mjukvara? Men det gäller också att titta mer specifikt på enskilda processer i undervisningssituationen, till exempel vad en lärare gör när det är dags att börja undervisa i ett helt nytt ämnesinnehåll. 

Det handlar i hög grad om att få syn på olika aspekter eller facetter som gör det enklare att förstå hur utveckling och förändring blir möjlig, konstaterar Carl Heath. Hur skapar och formar man bättre metoder och arbetssätt i skolan för att åstadkomma detta?

Veckans spaning: Framtidsverkstad, innovationslabbet 110 bis och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Framtidsverkstad, innovationslabbet 110 bis och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Framtidsverkstad

I onsdags intervjuade Spaningen Anders Wikström, seniorforskare på RISE SICS, om Framtidsverkstad – ett koncept som han utvecklat tillsammans med Västerås stad och Västerås Science Park. Under tre veckor i juni sommarjobbar ett tjugotal gymnasieungdomar i Västerås med innovativa lösningar inom olika områden åt företag och organisationer. I Framtidsverkstad arbetar man med ett coachande perspektiv för att leda ungdomarna framåt. Målet är att de ska iscensätta sig själva som designers.

Ett viktigt syfte är att få upp ungas ögon för teknik och design. Kanske är det något helt annat än vad de först trodde att det var? Ett annat viktigt syfte är att visa företag att unga har kompetenser och perspektiv som kan hjälpa dem hantera några av de utmaningar som de står inför.

Framtidsverkstad är ett Triple Helix-projekt, vilket innebär att man förenar offentlig sektor, näringsliv och forskning i samarbetet. Västerås stad anställer gymnasieeleverna, Västerås Science Park letar upp intresserade företag och RISE SICS bidrar med forskningsbaserad kunskap och vetenskapligt beprövade metoder och arbetssätt.

Under tre veckor arbetar ungdomarna tillsammans i mindre grupper med uppgifter från företag, på samma sätt som designers gör. Arbetsprocess består av tre steg. I det första steget samlar grupperna in information om företagets kontext och omvärld. Det andra steget går ut på att få en förståelse av hur uppgiften ser ut och att generera innovativa idéer. I det tredje steget formulerar varje grupp ett koncept som ger ett förslag på hur företaget kan tänka och agera på nya sätt.

Storyboarding är ett smidigt sätt att visualisera tankarna och att få överblick under det andra steget. När man gör en film, används storyboards för att snabbt och enkelt visa handling och händelseförlopp. I ett designsammanhang blir det lättare att tänka tillsammans och att få syn på nya möjligheter. Med hjälp av post it-lappar, som både innehåller texter och bilder och som lätt kan flyttas runt, skisserar och diskuterar man möjligheterna för innovation.

Arbetssättet är inspirerat av den amerikanske teoretikern och filosofen Donald Schön och hans begrepp reflekterande praktik. Det handlar om att tänka på vad man gör medan man gör det. Man ska utmana sin första förståelse och undersöka om frågor och möjliga svar kan förstås på andra sätt.

Just nu förbereder Framtidsverkstad ett samarbete med flera gymnasieskolor. Tanken är att ta reda på hur man kan arbeta med konceptet och metodiken under en hel termin. Det kan ge en helt annan förståelse av undervisning och lärande och förbereda eleverna bättre för det livslånga lärandet.

I år körde man för första gången en parallell Framtidsverkstad i Umeå, och det föll mycket väl ut. Nu vill Anders Wikström och hans kollegor på RISE SICS göra det möjligt för andra kommuner och organisationer att arbeta på samma sätt. Under hösten ska de skriva en handledning som underlättar för andra att komma igång. 

110 bis

I början av juni 2018 startade franska utbildningsdepartementet, 110 bis, ett nationellt innovationslabb för skolan, i bottenvåningen i sina lokaler på 110 Rue De Grenelle i Paris. Ett år senare är verksamheten i full gång, och man ger möjlighet till alla aktörer i skolans värld att experimentera, samarbeta och att lära av varandra. Här kan organisationer, entreprenörer, forskare, lärare och elever tillsammans hitta nya vägar för skolan.

Tanken är att innovationslabbet ska fungera som en frizon, en plats vid sidan av vardagens byråkrati och rutiner. Samtidigt som 110 bis är en integrerad del av departementet, ska det vara en plats där man tänker och arbetar på andra sätt än de invanda. Det gäller att skapa rum för ny teknik, nya arbetssätt och nya lösningar, och att ge möjlighet till ett öppet och fritt samtal för alla intresserade.

De som arbetar på innovationslabbet ger hjälp och stöd åt dem som vill pröva och utveckla innovativa idéer som rör skola och undervisning. 110 bis är på en och samma gång ett fab lab, ett forskningslaboratorium, en inkubator och en samarbetsplats. Det är också viktigt att göra beslutsfattare och tjänstemän medvetna om de utmaningar och möjligheter som skolan står inför när samhället digitaliseras. Intern fortbildning på utbildningsdepartementet är därför en viktig del av verksamheten.

Det är nödvändigt att föra en öppen dialog, att dela med sig av tankar och idéer och att tillsammans skapa lösningar som främjar en god samhällsutveckling. Den franska regeringens förhoppning är att 110 bis ska kunna bidra till att skapa förutsättningar för det.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Lisa Molin, lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot critical literacy i digitaliserade klassrum och undersöker hur digitaliseringen förändrar vad det innebär att förhålla sig kritiskt till text.

Den andra intervjun är med Sylvana Sofkova Hashemi, docent i utbildningsvetenskap vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete på Göteborgs Universitet. I grunden är hon datalingvist och forskare i språkteknologi, och intresserar sig särskilt för literacy, multimodalitet och skriftspråkande.

Veckans tips

Kraven på porrfilter i skolan fortsätter att vara en het politisk fråga. Strax före årsskiftet gjorde Spaningen en genomlysning av frågan, där sakkunniga från olika områden delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Finns det en teknisk lösning som fungerar eller finns det bättre sätt att hantera frågan?

Under Almedalsveckan arrangerades ett panelsamtal i Humanisternas tält, där man diskuterade om filter och åldersverifiering kan begränsa barns och ungas exponering för pornografi. Finns det verkligen något vetenskapligt stöd för att tekniska lösningar kan skydda mot oönskat innehåll på nätet? Samtalet varar i 52 minuter och ger viktiga perspektiv på den pågående debatten.

Framtidsverkstad stärker samarbetet mellan ungdomar och företag

Framtidsverkstad stärker samarbetet mellan ungdomar och företag

Framtidsverkstad är ett koncept som utvecklats av Västerås stad, Västerås Science Park och RISE SICS i Västerås. Under tre veckor i juni sommarjobbar ett tjugotal gymnasieungdomar med innovativa lösningar inom olika områden åt företag och organisationer. I år var det sjätte året som Framtidsverkstad drevs i Västerås. Nu är det dags att börja sprida idéer och arbetssätt vidare ut i landet.

Framtidsverkstad ger företag och unga nya perspektiv

Ett viktigt syfte med Framtidsverkstad är att få upp ungas ögon för teknik och design. Kanske är det något helt annat än vad de först trodde att det var? Ett annat viktigt syfte är att visa företag att unga har kompetenser och perspektiv som kan hjälpa dem hantera några av de utmaningar som de står inför. Det berättar Anders Wikström, seniorforskare på RISE SICS, som har tagit fram den metodik som Framtidsverkstad arbetar med. 

  – När vi började 2014 såg Västerås stad och Västerås Science Park ett tydligt behov hos företagen. Ibland gör de saker och ting svårare än vad de behöver vara, medan ungdomarna har en klarare blick för enkelheten och det självklara. Innan vi tillsammans utvecklade Framtidsverkstad forskade jag under flera år kring innovationsprocesser och designmetodik på Mälardalens högskola.

Förenar offentlig sektor, näringsliv och forskning

Framtidsverkstad är ett Triple Helix-projekt, vilket innebär att man förenar offentlig sektor, näringsliv och forskning i samarbetet. Västerås stad anställer gymnasieeleverna, Västerås Science Park letar upp intresserade företag och RISE SICS bidrar med forskningsbaserad kunskap och vetenskapligt beprövade metoder och arbetssätt.

  – Ungdomar som söker sommarjobb hos Västerås stad kan välja inriktningen Framtidsverkstad. När de söker ska de motivera varför och därefter samlar vi ihop ett trettiotal av de som sökt till en workshop. Ungdomarna ska lösa uppgifter i grupp, och vi tittar närmare på hur de kommunicerar och samarbetar och hur initiativrika de är. Normalt brukar ungefär två tredjedelar av ungdomarna bjudas in att delta i Framtidsverkstad.

En arbetsprocess i tre steg

Under tre veckor arbetar ungdomarna tillsammans i mindre grupper med uppgifter från företag, på samma sätt som designers gör. Det rör sig om en arbetsprocess som består av tre steg.

I det första steget samlar grupperna in information om företagets kontext och omvärld. Det handlar bland annat om att observera människors beteende, att genomföra intervjuer och att söka efter information på Internet.

Det andra steget går ut på att få en förståelse av hur uppgiften ser ut och att generera innovativa idéer. I det tredje steget formulerar varje grupp ett koncept som ger ett förslag på hur företaget kan tänka och agera på nya sätt, säger Anders Wikström. Storyboarding, som kommer från filmbranschen, är ett smidigt sätt att visualisera tankarna och att få överblick under det andra steget.

  – När man gör en film, används storyboards för att snabbt och enkelt visa handling och händelseförlopp. I ett designsammanhang är syftet att göra det lättare att tänka tillsammans och att få syn på nya möjligheter. Med hjälp av post it-lappar, som både innehåller texter och bilder och som lätt kan flyttas runt, skisserar och diskuterar man möjligheterna för innovation.

Storyboarding ger möjlighet till reflekterande praktik

Storyboarding ger större utrymme för reflektion och eftertanke, påpekar Anders Wikström. När man både skriver och ritar blir det också lättare att såväl fånga funktion som mening. Vad betyder det här för människor? Hur påverkas de? Vad känner de? Genom att att arbeta på det här sättet skapar gruppen samtidigt goda argument för sitt förslag. Man utgår ifrån sin research, formulerar en fråga och visar hur svaret motsvarar frågan.

  – Det här arbetssättet är inspirerat av den amerikanske teoretikern och filosofen Donald Schön och hans begrepp reflekterande praktik. Det handlar om att tänka på vad man gör medan man gör det. Man ska utmana sin första förståelse och undersöka om frågor och möjliga svar kan förstås på andra sätt. Reflektera i situationen och förena teoretisk och empirisk kunskap med ett holistiskt systemperspektiv och ett empatiskt förhållningssätt.

Ett coachande perspektiv

I Framtidsverkstad arbetar man med ett coachande perspektiv för att leda ungdomarna framåt. Målet är att de ska iscensätta sig själva som designers. Under de första tre dagarna arbetar de i mindre grupper med ett första case för att lära känna processen. Resten av tiden arbetar de vidare med ett större case där de ska komma fram till konkreta lösningar åt en uppdragsgivare.

  – Den första veckan kör vi en crash course där ungdomarna utsätts för alla känslor som uppkommer under en designprocess: eufori, frustration, ilska och glädje. Det blir en känslomässig berg- och dalbana, men det är en erfarenhet som de har nytta av när de arbetar med det längre projekt.

Några exempel på case

Framtidsverkstad har samarbetat med en rad olika företag och organisationer under de sex år som verksamheten har bedrivits. Häromåret arbetade man tillsammans med Ikea i Västerås med ett case som handlade om att få ungdomar för att besöka varuhuset. Svaret blev att det inte fanns något på varuhuset som ungdomar var intresserade av, säger Anders Wikström.

  – Ett av förslagen var att skapa ett rum anpassat för gaming med Ikeas möbler. Ikea hade inte alls tänkt på den roll som datorspel har i ungas liv, men nu fick de verkligen upp ögonen för detta. Deras gaming room blev en succé som gav flera spännande spin-off-effekter.

För fyra år sedan hjälpte Framtidsverkstad Swedbank med att få en bättre inblick i hur, när och var som ungdomar vill kunna möta banken och ta del av olika tjänster. Det ledde bland annat till att deras webbportal förändrades och att de drog nytta av digitaliseringens möjligheter på bättre sätt än tidigare.

Framtidsverkstad har också gett Arbetsförmedlingen idén till Yrkesjakten, som gör det möjligt att göra virtuella besök på en rad olika arbetsplatser och få en bild av yrket och hur vardag och arbetsrutiner ser ut. Arbetsförmedlingen har spelat in 360-graders VR-filmer, och med hjälp av enkla VR-glasögon i en papplåda blir det möjligt att enkelt simulera vad ett yrke innebär i praktiken.

  – Ungdomarna som deltog i årets Framtidsverkstad utvecklade koncept som rör utmaningar och möjligheter för framtidens skola genom ungdomars medverkan på konferensen Offentliga rummet, Kollektivtrafik Västerås och den planerade stadsdelen Mälarporten. Det ska bli intressant att följa hur förslagen används i praktiken och vad de leder till!

Hur kan gymnasieskolan arbeta med Framtidsverkstad?

Just nu förbereder Framtidsverkstad ett samarbete med flera gymnasieskolort. Tanken är att ta reda på hur man kan arbeta med konceptet och metodiken under en hel termin, berättar Anders Wikström.

  – Jag tror att det går att skapa kurser som ser helt annorlunda ut än idag med hjälp av de här förhållningssätten och lärprocesserna. Det kan ge en helt annan förståelse av undervisning och lärande och förbereda eleverna bättre för det livslånga lärandet. Idag är det nödvändigt att ha ett dynamiskt tänkesätt, ett growth mindset, där man ser att man kan utvecklas över tid, ta sig an nya utmaningar och anpassa sig till samhällsutvecklingen.

Anders Wikström

Man lär sig genom att göra och genom att coachas i sitt lärande. Det handlar inte om att bli tillrättavisad. Här finns det inga svar som är rätt eller fel, säger Anders Wikström. Det innebär att det på samma gång både blir enklare och mer komplext.

  – Alla delar i designprocessen har ett syfte. Eleverna kan verbalisera syftet i efterhand, och då får de en ganska djup förståelse av hur lärande fungerar. Undervisningen blir ett utforskande av ett område. Vad innebär det i en lärmiljö som skolan? Vilka verktyg och metoder behövs? Här tror jag att det finns mycket att lära av hur designers empatiskt tar till sig och använder information i sitt arbete.

Det är dags att ta nästa steg och börja skala upp

I år körde man för första gången en parallell Framtidsverkstad i Umeå, och det föll mycket väl ut. Nu vill Anders Wikström och hans kollegor på RISE SICS göra det möjligt för andra kommuner och organisationer att arbeta på samma sätt.

  – Vår tanken är att sprida konceptet vidare på ett mer effektivt sätt än tidigare. De som vill arbeta så här ska inte vara beroende av oss, utan de ska kunna driva det själva. Den kunskap som krävs för att förena offentlig sektor, näringsliv och forskning på det här sättet finns på ganska många håll, så jag är säker på att konceptet kan föras vidare.

RISE SICS känner ett ägandeansvar kopplat till konceptet Framtidsverkstad, men har inget intresse att själva driva och styra en expansion av verksamheten till andra orter. Istället vill man försöka se till att så många som möjligt kan arbeta på det här sättet. Tanken är att under hösten skriva en handledning som underlättar för andra att komma igång, avslutar Anders Wikström.

  – Framtidsverkstad bygger på vetenskaplig grund och observationer som är kopplade till företagens och ungdomarnas perspektiv. Efter sex års verksamhet vet vi att konceptet fungerar och ger värde åt alla intressenter. Nu är vi redo att ta nästa steg och börja skala upp det här!

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Sylvana Sofkova Hashemi

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Sylvana Sofkova Hashemi

Sylvana Sofkova Hashemi är docent i utbildningsvetenskap vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete på Göteborgs Universitet. I grunden är hon datalingvist och forskare i språkteknologi, och intresserar sig särskilt för literacy, multimodalitet och skriftspråkande.

Sylvana Sofkova Hashemi har drivit flera projekt som undersöker elevers kommunikation i sociala medier och etableringen av olika slags digitala resurser i undervisningen. Gränsöverskridande nordisk undervisning, där hon och hennes kollegor samarbetade med lärare, rektorer och forskare i Sverige, Danmark och Norge, är ett exempel.

Numera arbetar Sylvana Sofkova Hashemi praktiknära och utgår ifrån lärares frågor och problemställningar i sin forskning. Lärare behöver utveckla sin praktik, sin undervisning och sitt professionella språk för att kunna arbeta på ett bra sätt med digitala och multimodala texter i sin undervisning, konstaterar hon. Det är också viktigt att lärare ges möjlighet att utveckla ett professionellt förhållningssätt till digitaliseringen och hur den kan utveckla och förändra undervisningen.

Skolans digitalisering är en komplex och ganska besvärlig fråga. Det räcker inte att få in datorer och plattor i klassrummet och att använda program, tjänster och appar. Lärare måste också komma underfund med hur de nya möjligheterna ska användas i undervisningen och hur de på olika sätt kan bädda för tekniken i klassrummet, påpekar Sylvana Sofkova Hashemi.  

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lisa Molin

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lisa Molin

Lisa Molin är lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot critical literacy i digitaliserade klassrum och undersöker hur digitaliseringen förändrar vad det innebär att förhålla sig kritiskt till text.

Det handlar om frågor som rör relationen mellan språk, makt och kommunikationsprocesser samt hur undervisningen kan hjälpa eleverna att utveckla ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. Eleverna behöver både lära sig att förhålla sig kritiskt till hur omvärlden beskrivs och att förstå och kunna påverka sin omvärld.

Digitaliseringen av samhället har lett till stora förändringar av hur vi konsumerar och producerar text. Numera publiceras de flesta texter online, vem som helst kan publicera sig, medierna är sociala och texterna är multimodala. Med andra ord innehåller de både text, ljud och bild. Detta sätter igång helt andra processer än vid digital läsning. Den som vet hur man använder multimodala texter online, har makten att göra sin röst hörd.

Det är nödvändigt att skolan ger eleverna de redskap de behöver för att kunna röra sig på de här arenorna, konstaterar Lisa Molin. Att förhålla sig kritisk till information är en viktig del av detta, men det är inte tillräckligt.

Det är nödvändigt att förstå hur texterna är uppbyggda för att föra fram olika perspektiv. Men eleverna behöver också utveckla de kunskaper som krävs för att själva kunna bidra till diskussionen och föra fram sina egna perspektiv. Här måste undervisningen ge hjälp och stöd, tillägger Lisa Molin. Det handlar inte bara om att förhålla sig kritiskt till texter, utan också om att arbeta med den aktiva delen.

Veckans spaning: Satsning på digitala läromedel i Norge, Robbit och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Satsning på digitala läromedel i Norge, Robbit och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Digitala läromedel i Norge

I onsdags utlyste norska utbildningsdepartementet medel för utveckling av innovativa digitala läromedel för grund- och gymnasieskolan. Totalt handlar det om 23.75 miljoner norska kroner och man prioriterar bland annat norska, musik, främmande språk och NO. Det här är en del av den femåriga satsningen Den teknologiske skolesekken, som lanserades för ett år sedan.

Den teknologiske skolesekken syftar till att utveckla elevernas teknologiförståelse och digitala kompetens samt att ge skolorna tillgång till kvalitativa digitala läromedel och den uppgraderade versionen av inloggningslösningen FEIDE. Satsningen knyter an till den nationella strategin för skolans digitalisering, som lades fram 2017. Strategin har tre nyckelord: framtid, förnyelse och digitalisering.

De läromedel som företagen söker utvecklingsmedel för ska uppfylla intentionerna i Kunnskapsløftet 2020, som träder i kraft hösten 2020. Det är en förnyelse av läroplanen som knyter ämnesinnehållet närmare elevernas vardag och ska hjälpa dem att förstå och hantera ett digitalt samhälle i ständig förändring. De digitala förmågorna blir en viktig del av ämnesinnehållet. samtidigt som eleverna använder sina digitala förmågor för att visa sina ämneskunskaper. Ett annat uttalat mål är att satsa på fördjupat lärande och att utveckla elevernas förståelse av bärande begrepp och metoder.

Det är viktigt att läromedlen analyserar elevernas lärande och kan anpassas efter förkunskaper och kunskapsnivå.  Läromedlen ska också dra nytta av röstteknologi och använda andra innovativa lösningar som ger nya möjligheter i undervisningen, exempelvis simulering, modellering och visualisering.

Robbit

I tisdags publicerade Spaningen en intervju med Niels Stor Swinkels och Gunnar Oledal, forskare och utvecklare på RISE Interactive i Göteborg, som har tagit fram den sociala roboten Robbit. Det är en billig fjärrstyrd robot, baserad på öppen hård- och mjukvara, som kan användas i alla former av fjärrundervisning. Robbit ger bland annat nya möjligheter för sjuka elever och hemmasittare att delta i undervisningen.

Det finns redan flera kommersiella robotar som kan hantera det här. Problemet är att de är dyra, att affärsmodellen bygger på abonnemang och att de använder inlåsta system som inte kan förändras och anpassas efter förutsättningar och behov. Målet med Robbit-projektet är att ta fram en robot och en plattform som kan användas av så många som möjligt. Kostnaderna ska hållas nere och användarna ska själva kunna sätta samman roboten.

Robbit består av separata komponenter. En mobil med operativsystemet Android används som grunddator. Roboten utnyttjar skärmen och en rad funktioner som är inbyggda i mobilen, till exempel wifi och strömmande video.

All kommunikation mellan eleven och klassrummet går via mobilen. Den sitter på en arm, som är en del av robotens 3d-printade chassi. Vid basen på armen sitter en servomotor av samma typ som används i radiostyrda bilar. Motorn styrs och kontrolleras av enkortsdatorn micro:bit tillsammans med tillbehöret Gigglebot. Micro:bit och Gigglebot är billiga och finns redan i många skolor.

Eleven styr roboten med hjälp av ett webbgränssnitt på sin dator eller platta. Robbit-appen i mobilen kommunicerar med webbgränssnittet.  De program som används i micro:biten kontrollerar robotens rörelser. I bakgrunden körs två program på en server som hjälper till med kommunikationen mellan app och webbsida.

Det råder ingen tvekan om att det finns många spännande möjligheter med Robbit i klassrummet. Bara det att användaren snabbt, enkelt och billigt kan bygga ett så här pass avancerat hjälpmedel är fantastiskt i sig.

Under hösten ska Robbit användas som testcase i IoT-hubb Skola. Det betyder att det kommer att genomföras ett stort antal skarpa tester som kan ge en bättre bild av hur pass väl den står sig mot de kommersiella robotarna i skolan.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Marina Wernholm, doktorand och universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och lärande på Linnéuniversitetet i Kalmar. I sin forskning undersöker hon hur digitaliseringen av vardagen förändrar barns lekar och sociala umgänge. När lekarna förändras, så förändras också barns erfarenheter. Det har i sin tur betydelse för deras lärande.

Den andra intervjun är med KBT-psykologen Martin Hassler Hallstedt, som 2018 disputerade i psykologi på en avhandling om hur appen Planetjakten kan stärka elevers matematikkunskaper på lågstadiet. Han driver också det forskningsbaserade företaget Scientific Edtech som utvecklar Planetjakten.

Veckans tips

Region Halland inspirerar till språkträning för små barn med sitt initiativ Språkstart Halland

Instagram-kontot @delaspraket fungerar som en digital pekbok för vuxna som har barn mellan 1–5 år. Den som följer kontot möts av dagliga språkträningsövningar som påminner om hur viktigt det är att stimulera barns språkutveckling.

Tanken är att vänja föräldrar vid att använda det som finns omkring dem i vardagen för att prata mer med sina små barn. Språkstart Halland vill helt enkelt inspirera föräldrar att tala, rimma, ramsa, sjunga och leka mer.

Den här satsningen vänder sig till föräldrar, men kan förstås också vara till god nytta i förskolan.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Hassler Hallstedt

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Hassler Hallstedt

Martin Hassler Hallstedt är KBT-psykolog och disputerade 2018 i psykologi på en avhandling om hur appen Planetjakten kan stärka elevers matematikkunskaper på lågstadiet. Han driver också det forskningsbaserade företaget Scientific Edtech som utvecklar Planetjakten.

Syftet med Martin Hassler Hallstedts forskning är att utveckla ett optimalt sätt att undervisa i matematik på lågstadiet med hjälp av digitala lärresurser. På längre sikt vill han utvidga satsningen till hela grundskolan.

Målet är att utveckla evidens för att Planetjakten verkligen fungerar som det är tänkt. Idag finns det vetenskapligt stöd för att appen hjälper elever i årskurs 2 som ligger efter i matematik att hämta in ungefär ett halvårs studier. Nästa steg blir att fortsätta med årskurs 1, årskurs 3, och så vidare. Tanken är att ta en årskurs i taget.

Under de senaste 30 åren har effekterna på matematikundervisningen varit väldigt platt, trots den digitala teknikutvecklingen, konstaterar Martin Hallstedt. Därför vill han, tillsammans med skolor och lärare, utveckla en digital lärresurs som verkligen fungerar och som kommer till nytta i undervisningen.