Månad: december 2019

Veckans spaning: Academedia digitaliserar elevhälsan, forskningsprojektet REELER samt adekvat digital kompetens

Veckans spaning: Academedia digitaliserar elevhälsan, forskningsprojektet REELER samt adekvat digital kompetens

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

Academedia digitaliserar elevhälsan

Elevhälsan är en central del av skolans verksamhet. Om elever känner sig trygga och upplever att de mår bra, har de större möjligheter att lyckas med skolan. Skollagen förenar skolhälsovården, den psykologiska och psykosociala elevvården samt specialpedagogiska insatser i en samlad elevhälsa. Insatserna ska främst verka förebyggande och hälsofrämjande och vara ett stöd för elevernas lärande och utveckling.

Ibland har huvudmän svårt att rekrytera, bland annat på grund av att det rör sig om bristyrken. Andra skäl är att det är svårt att skapa tjänster som är attraktiva att söka, eftersom enheterna är små eller att det är stora geografiska avstånd mellan enheterna. En bättre användning av de digitala möjligheterna kan underlätta hanteringen av det här problemet.

Igår publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i hur Academedia arbetar med digitala lösningar för att ge eleverna på sina skolor psykosocial trygghet och likvärdig tillgång till elevhälsa.

Ett exempel är samlingsportalen Campus online, som NTI Gymnasiets skolor använder för att göra det lättare för eleverna att orientera sig och känna sig trygga i vardagen. Förutom läromedel, databaser och olika stödverktyg, bland annat talsyntes, ger Campus Online även tillgång till tjänsten Hypocampus, som bygger på maskinlärande och fungerar som ett anpassat, kompletterande studiestöd.

Snacka med SYV erbjuder gymnasieelever snabb kontakt med en studie- och yrkesvägledare, via telefon, Google Hangout eller chatt. Tjänsten vänder sig inte enbart till Academedias gymnasieelever, utan är öppen för alla elever på svenska gymnasier som behöver studierelaterad vägledning och stöd.

På Drottning Blankas gymnasium pågår under hösten ett test av Blankaresan, som sedan kommer att utvärderas. Syftet är att ta reda på om spelifiering kan hjälpa eleverna förstå vad de behöver göra för att känna sig trygga och säkra i vardagen och för att lyckas med sina studier.

Academedias grundskolor planerar att centralisera skolläkartjänsterna för att de ska bli mer attraktiva att söka. Läkartjänsterna ska både bli större och mer digitaliserade än vad de är idag. Just nu genomförs en pilotstudie där en skolläkare ansvarar för sju grundskolor. Istället för att åka runt mellan skolorna, använder läkaren Skype Företag för virtuella möten med vårdnadshavare och elever.

Nästa steg blir att undersöka hur Academedia kan erbjuda sina elever fortsatt kontakt med vården för. Eftersom Academedias skolor är fristående, har de, till skillnad från de kommunala skolorna, inte tillgång till alla offentliga vårdresurser. Därför gäller det att hitta andra lösningar, till exempel samarbete med fristående vårdföretag som erbjuder tjänster över nätet.

REELER

I onsdags avslutades det internationella tvärvetenskapliga forskningsprojektet REELER (Responsible Ethical Learning With Robotics), som under tre år finansierats inom ramen för EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Projektet leddes av Cathrine Hasse, professor i framtidsteknologi och lärande på DPU, som är en del av Århus universitet. Hon har under de senaste åren bland annat arbetat med projekten Technucation och Robotter i folkeskolen.

REELER kopplade samman robotikforskares idéer och framtidsvisioner med empirisk kunskap om viktiga samhällsintressen och grundläggande mänskliga behov. Med hjälp av arbetssätt som mini-public och sociodrama, fångade man in hur människor från samhällsområden som jordbruk, industri och utbildning ser på användningen av robotar inom sina verksamheter. Detta glöms i regel bort när robotar och andra digitala lösningar implementeras, och resultatet blir alltför ofta att satsningarna inte riktigt når ända fram.

En av slutsatserna från REELER är att robotikforskarna måste ta med användarnas förutsättningar och behov samt den sociala och materiella kontexten i ekvationen. Tekniken i sig kan inte lösa några problem, utan det handlar om att få till en fungerande relation mellan människa och maskin. För att lyckas med det, är det nödvändigt att förstå hur användarna tänker och lever och att ge dem möjligheter att undersöka teknikens möjligheter. Annars finns det risk för att robotarna står i ett hörn och samlar damm och att pengarna rinner ut i sanden.

REELER konstaterar att det behövs anpassningsexperter, en särskild yrkesgrupp mellan teknikutvecklare och användare, som kan få igång kommunikation och kunskapsutbyte mellan forskningen och vardagens verklighet. Genom att använda antropologiska arbetssätt och en etnografisk förståelse kan de ge forskare och utvecklare en bättre bild av användarnas förutsättningar och behov. Samtidigt kan de hjälpa användarna att förstå och reflektera kring hur de kan använda den digitala tekniken.

Adekvat digital kompetens

Enligt den nationella strategin för skolans digitalisering är ett av de avgörande målen med undervisningen att eleverna ska utveckla en adekvat digital kompetens. Men vad menas egentligen med det? Hur ser lärare på saken? Vad krävs för att det ska bli möjligt? Pedagogikforskarna Ewa Skantz Åberg, Annika Lantz-Andersson och Mona Lundin resonerar kring detta i en kort artikel som publicerades av Skolverket tidigare i veckan.

Resonemanget utgår ifrån två aktuella forskningsartiklar. Den ena är Digital Literacies or Digital Competence: Conceptualizations on Nordic Curricula av Anna-Lena Godhe. Den andra är A study of the use of digital technology and its conditions with a view to understanding what ’adequate digital competence’ may mean in a national policy initiative, skriven av Anders D. Olofsson, Göran Fransson och J Ola Lindberg.

Skantz Åberg, Lantz-Andersson och Lundin inleder sin artikel med att konstatera att adekvat digital kompetens är ett svårfångat begrepp. Tillägget adekvat indikerar att digital kompetens förändras efterhand som tekniken utvecklas och det uppstår nya användningsområden. Det pekar också på att det inte går att precisera någon absolut kunskapsnivå. Definitionen av digital kompetens måste ständigt anpassas efter samhällets krav och elevernas förutsättningar.

Därefter refereras Anna-Lena Godhes artikel, som analyserar och jämför vad läroplanerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige säger om digital kompetens. Hon konstaterar att det finns en samsyn och att samtliga fyra läroplaner betonar samhällsfrågor och behovet av att utveckla en kritisk ansats. Med andra ord hämtas inspiration från bildningsbegreppet, och digital kompetens blir därmed något mer än förmåga till kompetent användning av tekniken. Den tekniska kompetensen är förstås nödvändig, men det krävs också en kritisk medvetenhet om möjligheter och risker för att eleverna ska kunna utvecklas till ansvarsfulla medborgare.

Olofsson, Fransson och Lindberg beskriver och analyserar i sin artikel hur gymnasielärare tolkar och tillämpar termen adekvat digital kompetens. Studien bygger på lärarintervjuer och klassrumsobservationer på tre gymnasieskolor.

I referatet konstateras att tolkningarna formas av de lokala förutsättningarna på skolan och att besluten om hur man ska arbeta med digital kompetens snarare bygger på egna värderingar än på läroplanens formuleringar. Med andra ord finns det skillnader mellan lärare och skolor när det gäller förståelse och pedagogisk tillämpning.

Referatet nämner också att studien visar att det ofta saknas en lokal handlingsplan och att lärare inte ges tillgång till fortbildning i någon högre grad. Trots detta upplever de att de förväntas kunna hantera tekniska utmaningar, tekniska-pedagogiska frågor samt tekniska lösningar för kommunikation och administration. Detta är en närmast omöjlig utmaning, men lärarna försöker lösa den genom att delta i olika informella nätverk, vanligtvis på sociala medier, där de kan lära av varandra.

Ewa Skantz Åberg, Annika Lantz-Andersson och Mona Lundin avslutar sin artikel med att slå fast att frågan om lärares fortbildning måste komma upp på agendan för att skolan ska kunna digitaliseras enligt de målsättningar som formulerats. För att få hjälp och stöd i det arbetet, behövs också fler studier om hur lärare förstår och omsätter läroplanens skrivningar om digital kompetens i sin undervisning.

Direkt efter årsskiftet inleder Annika Lantz-Andersson, Mona Lundin och Pia Williams arbetet med den treåriga studien Lärares professionella digitala kompetens, som nyligen beviljades stöd av Vetenskapsrådet. Här kommer de att titta närmare på vilka kompetensbehov lärare i förskoleklass behöver för att kunna ge stöd åt elevernas utveckling av digital kompetens.

Veckans tips

För ett par dagar sedan presenterade Skolforskningsinstitutet den nya satsningen Skolforskningsportalen. Här samlar man systematiska forskningsöversikter och andra sammanställningar av forskning som rör undervisning och lärande.

Syftet är att underlätta för förskollärare och lärare att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt.

Skolforskningsportalen kommer att utvecklas vidare under nästa år.

Academedia satsar på att digitalisera elevhälsan

Academedia satsar på att digitalisera elevhälsan

Elever som känner sig trygga och upplever att de mår bra, har större möjligheter att lyckas med skolan. Därför är elevhälsan en central del av skolans verksamhet. Academedia provar just nu olika digitala lösningar för att ge eleverna på sina skolor psykosocial trygghet och likvärdig tillgång till elevhälsa.

Skollagen förenar skolhälsovården, den psykologiska och psykosociala elevvården samt specialpedagogiska insatser i en samlad elevhälsa. Den ingår i grund- och gymnasieskolans dagliga verksamhet och är en del av det långsiktiga, systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på varje skola. Insatserna ska främst verka förebyggande och hälsofrämjande och vara ett stöd för elevernas lärande och utveckling.

De digitala möjligheterna kan underlätta

Ibland har huvudmän svårt att rekrytera till tjänster inom det här området, bland annat på grund av att det rör sig om bristyrken. Andra skäl kan vara att enheterna är små och att det är stora geografiska avstånd mellan dem. Det leder till att det inte är alldeles enkelt att skapa tjänster som är attraktiva att söka. En bättre användning av de digitala möjligheterna kan underlätta hanteringen av det här problemet, menar Per Melin, digitaliseringsansvarig för Academedias 140 gymnasieskolor.

  – Det pågår flera projekt på våra gymnasieskolor som främjar elevhälsan och det psykosociala välmåendet. Ett exempel är samlingsportalen Campus Online, som NTI Gymnasiets skolor använder för att göra det lättare för eleverna att orientera sig och känna sig trygga i vardagen. Dashboards ger en överskådlig bild av allt som är på gång under veckan. Här kan de också komma åt alla digitala lärresurser som de behöver.

Förutom läromedel, databaser och olika stödverktyg, bland annat talsyntes, ger Campus Online även tillgång till tjänsten Hypocampus, som bygger på maskinlärande och fungerar som ett anpassat, kompletterande studiestöd.

  – Hypocampus använder adaptivt lärande för att testa elevernas kunskaper och för att ge dem individuellt anpassade tips på vad som behöver repeteras. Eleverna arbetar enskilt i sin egen takt och får löpande återkoppling som hjälper dem att komma vidare.

Snacka med SYV – virtuell studievägledning

Academedias digitala team har utvecklat tjänsten Snacka med SYV, som erbjuder gymnasieelever snabb kontakt med en studie- och yrkesvägledare. Det går både att boka tid för telefonsamtal, samtal i Google Hangout och för att chatta.

Snacka med SYV vänder sig inte enbart till Academedias gymnasieelever, utan är öppen för alla elever på svenska gymnasier som behöver studierelaterad vägledning och stöd. Tjänsten använder flera olika verktyg och metoder för att stimulera till ökad reflektion, men samtalet är en grundläggande del. Syftet är att ge eleverna en ökad medvetenhet om sig själva och om möjliga studievägar, säger Per Melin.

  – Snacka med SYV kommer snart att kunna nås i Campus Online och vi funderar också på att koppla till fler tjänster där som har med elevhälsan att göra. Bland annat diskuterar vi om vi kanske borde erbjuda samtal med kurator eller psykolog på det här sättet. Men den avgörande frågan är om det verkligen ligger inom ramen för skolans arbete med elevhälsan. Vi får se hur vi landar.

Blankaresan – ett försök med spelifiering

På Drottning Blankas gymnasium pågår under hösten ett test av Blankaresan på fyra skolor, som sedan kommer att utvärderas. En industridoktorand följer testen som en del av sitt avhandlingsarbete. Det handlar om att undersöka om spelifiering kan användas för att hjälpa eleverna förstå vad de behöver göra för att känna sig trygga och säkra i vardagen och för att lyckas med sina studier.

  – Vi samarbetar med spelföretaget Insert Coin i Göteborg, som har tagit fram ett tillägg till Google Classroom. Tanken är att varje elevs mentor ska formulera uppgifter som utgår från elevens tankar och utmaningar. Varje vecka ska eleven lösa olika uppgifter, och varje uppgift som är löst ger poäng och utmärkelser. Vi tror att det här kan trigga ett positivt beteende bland eleverna. Det kan hjälpa dem att ta större ansvar för sina studier och att hantera samarbetet med sina klasskamrater på ett bättre sätt.

Fortbildning är en viktig pusselbit

Kontinuerlig fortbildning av personalen är en viktig del av Academedias arbete med att utveckla och förbättra elevhälsan. Academedia Academy, som är koncernens interna fortbildningsavdelning, har en rad olika tematiskt organiserade fortbildningar och några av dem rör det psykosociala välmåendet och elevhälsan, berättar Per Melin.

  – Specialpedagogik är en viktig del av det här arbetet, och vi använder bland annat det material som Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram som stöd till elever med särskilda behov. Det handlar om allt ifrån förhållningssätt i klassrummet till hur olika hjälpmedel kan användas för att underlätta för eleverna. Den här kompetensen finns i varierande grad på våra skolor, och vi arbetar ständigt med att fördjupa och sprida den vidare.

Digitala lösningar kan ge likvärdig tillgång till skolhälsovård

För Academedias grundskolor är en likvärdig tillgång till skolhälsovård nog den viktigaste elevhälsofrågan för närvarande. Här kommer olika typer av digitala lösningar sannolikt att ha en avgörande roll, konstaterar Annica Gustafsson Roxström, elevhälsochef för Academedias grundskolor.

  – En del av det här arbetet går ut på att centralisera skolläkartjänsterna för att de ska bli mer attraktiva att söka. De ska både bli större och betydligt mer digitaliserade än vad de är idag. Vi är redan igång med en pilotstudie där en skolläkare ansvarar för sju grundskolor. Men istället för att åka runt mellan skolorna, använder läkaren Skype Företag för virtuella möten med vårdnadshavare och elever.

Ibland är det förstås nödvändigt med fysiska möten, påpekar Annica Gustafsson Roxström, men för det mesta fungerar det alldeles utmärkt att träffas och att föra samtal över nätet.

Samarbete med fristående digitala vårdföretag?

Nästa steg i arbetet blir att titta närmare på hur Academedia kan erbjuda sina elever fortsatt kontakt med vården för dem som behöver det. Eftersom Academedias skolor är fristående, har de, till skillnad från de kommunala skolorna, inte tillgång till alla offentliga vårdresurser. Därför gäller det att hitta andra lösningar, till exempel samarbete med fristående vårdföretag som erbjuder tjänster över nätet.

  – Det är viktigt att vi kan säkerställa hög kvalitet och se till att våra elever verkligen har likvärdig tillgång till den vård som de har rätt till. Det förutsätter att vi hittar former för samverkan med aktörer inom det här området. Skolan har ansvar för allt som är kopplat till utbildning, men hälso- och sjukvård är inte vårt ansvar. Här måste vi kunna koppla vidare till dem som har kompetensen.

Idag kan vårdnadshavare och elever inte använda sin egen dator hemma för att samtala med skolläkaren över nätet. De måste vara på plats hos skolsköterskan för att säkra identiteten och plattformen Skype Företag, som krypterar all kommunikation, används för att säkerställa att integriteten skyddas.

Om Academedias grundskolor istället kan använda digitala vårdföretags plattformar, blir det betydligt enklare. Vårdnadshavarna kan logga in med tvåfaktorsautentisering och all kommunikation kan ske hemifrån, säger Annica Gustafsson Roxström.

  – Om vi använder vårdföretagens krypterade system, gäller samma förutsättningar för oss som för dem. Men är det verkligen möjligt för oss som skola att arbeta på det här sättet? Det vet vi inte än, eftersom ingen arbetar på det här sättet. Därför behöver vi testa och se vad myndigheterna säger. Men det här är en utmaning som vi delar med resten av skolsverige. Vi måste helt enkelt lösa den bristande tillgången på kompetens på något sätt. Ett första steg är att börja dra nytta av den befintliga tekniken!

Veckans spaning: Analys av PISA 2018, forskning om plattformspedagogik och utredning om stärkta skolbibliotek

Veckans spaning: Analys av PISA 2018, forskning om plattformspedagogik och utredning om stärkta skolbibliotek

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

PISA 2018 – OECDs övergripande analys

I tisdags presenterade OECD resultaten från PISA 2018, den sjunde undersökningen i ordningen sedan starten, år 2000. Den mediala uppmärksamheten i de deltagande länderna handlar mest om hur eleverna i det egna landet har presterat, om de ligger under eller över genomsnittet och hur pass väl de klarar sig jämfört med eleverna i andra länder. OECD intresserar sig även för det samlade läget och vilka utmaningar som medlemsländernas skolsystem står inför under de närmaste åren.

I rapporten PISA 2018: Insights and Interpretations ger Andreas Schleicher, som ansvarar för PISA, en sammanfattande bild av resultaten och kopplar dem till den pågående globala samhällsutvecklingen. Globaliseringen, digitaliseringen och det ständigt växande informationsflödet ställer allt högre krav på läsförmågan och på den allmänna kunskapsnivån. Skolan kunna möta det här på ett likvärdigt sätt.

Läsförmåga handlar inte enbart om kunna extrahera information ur en text, utan om att kunna tänka kritiskt och att kunna skapa kunskap ur det man läser. Dagens unga behöver kunna hantera en mängd olika typer av texter, ofta på mobilskärmen. De måste också kunna bedöma deras trovärdighet och sammanfoga de olika bitarna till en helhet. Detta försöker PISA mäta i den senaste undersökningen.

I genomsnitt når 77% av eleverna i medlemsländerna upp till miniminivån, vilket innebär att de har en grundläggande läsförmåga. Men det räcker inte alls för att hantera de utmaningar som dagens digitala medielandskap ställer. I genomsnitt är det mindre av 10% av eleverna som når upp till den högsta nivån. Det innebär bland annat att de utifrån information om avsändaren och formuleringar i texterna kan skilja mellan fakta och åsikter. Med andra ord står skolan överlag inför en stor och besvärlig utmaning.

I rapporten betonas att skolan måste satsa rejält på att utveckla de kunskaper och förmågor som alla elever behöver för att kunna leva och verka i en digitaliserad värld. Inte minst måste alla elever lära sig att läsa och förstå komplicerade texter, att kunna skilja mellan fakta och fiktion och att utveckla ett kritiskt och undersökande sinne.

I en digitaliserad värld där AI får en växande betydelse, räcker det inte heller att skolan förmedlar kunskap till eleverna. Undervisningen måste hjälpa eleverna att utveckla en slags inre kompass, så att de klarar att navigera i och att hantera en komplex verklighet som ständigt utvecklas och förändras. De behöver både kunna tänka och agera självständigt och samarbeta med andra, konstateras det i rapporten. Etiska och sociala värden, empati och omsorgen om en gemensam värld och en gemensam framtid är också en viktig del av skolans uppgift.

Risken är överhängande att klyftorna inom och mellan länder ökar när kraven på nödvändiga kunskaper och förmågor blir allt högre. Därför är det avgörande att skolans undervisning kan lägga en stabil och tillräcklig grund för eleverna, oavsett socioekonomisk bakgrund, betonas det i rapporten. Framför allt är det nödvändigt att alla uppmuntras att lära och utvecklas så långt det är möjligt, och att de får den hjälp och det stöd som det kräver.

Plattformspedagogik

Vetenskapsrådet gav nyligen stöd till forskningsprojektet Plattformspedagogik – en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet, som ska bedrivas vid Karlstads universitet under tre år från och med årsskiftet.

Projektet kommer att ledas av Marie Tanner, som i sin forskning intresserar sig för lärares och elever sociala samspel i klassrummet och hur digitaliseringen påverkar undervisning och lärande. Hon leder också, tillsammans med Anna Slotte, projektet Connected Classrooms Nordic, som drivs av forskningscentret QUINT – Quality in Nordic Teaching – vid Universitetet i Oslo. I båda projekten följs och analyseras undervisningen med hjälp av videoinspelningar.

Användningen av lärplattformar i undervisningen betyder bland annat att elever och lärare kan kommunicera och arbeta tillsammans på nya sätt, under och efter lektionstid, i och utanför klassrummets väggar. Arbetet förflyttas i hög grad från det fysiska klassrummet till det virtuella rum som visas på skärmen och det sker samtidigt en övergång från kollektiva till individuella arbetsformer. Idag saknas det i hög grad kunskap om vad det här leder till, och det vill forskarna i det här projektet titta närmare på.

Studien utgår ifrån ett medieekologiskt perspektiv och använder samtalsanalys för att analysera hur lärplattformarna förändrar socialt samspel, ämnesinnehåll och lärande. Forskarna kommer att följa undervisningen i historia, matematik och svenska i två gymnasieklasser. Förutom Marie Tanner, deltar Christina Olin-Scheller, Yvonne Liljekvist och Johan Samuelsson i projektet.

Stärkta skolbibliotek med en tydligare roll i undervisningen

I slutet av förra veckan beslutade regeringen att Gustav Fridolin ska utreda vad som behöver göras för att stärka skolbibliotekets roll i undervisningen samt vilka åtgärder som krävs för att se till att alla elever verkligen får en likvärdig tillgång. Han ska även föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller skolans läromedel.

I direktiven konstateras att skollagen föreskriver att alla elever i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek, men att flera undersökningar, bland annat Skolinspektionens kvalitetsgranskning förra året, pekar på att tillgången är långtifrån likvärdig. På en del skolor är skolbiblioteket och skolbibliotekarien en naturlig del av den pedagogiska verksamheten, medan på andra håll enbart finns ett rum med böcker.

Ett viktigt skäl till den här skillnaden är, som Läsdelegationen påpekade i sin slutrapport förra året, att det inte finns någon tydlig definition av vad som kännetecknar en god skolbiblioteksverksamhet. I förslaget till en nationell biblioteksstrategi, som överlämnades till regeringen i mars, konstateras att avsaknaden av en sådan definition även gör det svårt att mäta och bedöma hur skolbiblioteksverksamheten faktiskt ser ut på landets skolor.

Utredningen ska därför föreslå hur det kan tydliggöras i skollagen vad som ryms i en ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet, liksom hur samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie kan förbättras så att verksamheten blir en integrerad del av undervisningen. Den ska också kartlägga hur samverkan mellan skolbibliotek, folkbibliotek och den regionala biblioteksverksamheten ser ut idag och vid behov lämna förslag på hur den kan utvecklas och stärkas.

Gustav Fridolin ska även titta närmare på om det är möjligt att ge tillgång till skolbibliotekariestöd över nätet, för att på det sättet öka likvärdigheten mellan landets skolor.

Den sistnämnda frågan tog jag kort upp för två år sedan i kapitlet om skolbibliotek i Den femte statsmakten, en fördjupande omvärldsrapport som var en del av arbetet med förslaget på en nationell biblioteksstrategi. Här konstateras bland annat att tillgång till en skolbibliotekarie via fjärr eller distans, som kanske delar sin arbetstid mellan flera mindre skolor eller kommuner, sannolikt kan vara en kostnadsmässigt hållbar lösning.

Den handledning och vägledning som en lärare kan ge över nätet kan även skolbibliotekarien stå till tjänst med inom sina områden, konstaterar forskare och tjänstemän i kapitlet. Skärmdelning med chatt är en möjlig lösning för äldre elever, och för de yngre kan det kanske fungera bäst med videochatt. Flippat lärande, med filmer där skolbibliotekarien visar och förklarar, kan också vara en del av en lösning. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det måste finnas möjlighet till direkt handledning i en konkret situation. Möjligheten att använda nätet ska övervägas, men det finns brister och komplikationer som det är nödvändigt att förhålla sig till.

Senast 30 november nästa år får vi se vad utredningen kommit fram till.

Veckans tips

För två månader sedan tog Spaningen upp en rapport från Eurydice Network som ger en bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i 38 länder i Europa, både inom och utanför EU. På tisdag, 10 december, arrangerar School Education Gateway ett webbinarium (på engelska) som är öppet för alla intresserade.

På webbinariet kommer de viktigaste resultaten i rapporten att presenteras. Det kommer även att ges exempel på hur man i olika länder tacklar frågan om hur eleverna ska utveckla digital kompetens i undervisningen. Webbinariet avslutas med en presentation av självskattningsverktyget SELFIE – Self-reflection tool for digitally capable schools – som EU-kommissionen lanserade för drygt ett år sedan.