Dag: 11 oktober, 2019

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

I tisdags publicerade Spaningen en längre artikel om Skriva sig till lärande (STL). Det är en pedagogisk modell som togs fram i Sollentuna för knappt tio år sedan och som bygger vidare på Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning.

STL kopplar samman den pedagogiska användningen av it och digitala medier med nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där eleverna, utifrån tydligt utpekade mål, analyserar och reflekterar kring sitt eget och sina klasskamraters lärande. Skriftlig formativ återkoppling och digital interaktion används som hävstång för elevernas lärande. De utvecklar på en och samma gång sin läsförmåga, sitt skrivande och sin digitala kompetens.

STL är en strukturerad process som lärare fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs, grupp samt explicita mål med uppgiften. Även om det bara finns forskning på yngre elever, går modellen att använda i alla åldrar i skolan. Dessutom fungerar den även bra för vuxna. När lärare lär sig att undervisa med STL, analyserar de sin egen och sina kollegors lektionsplanering och genomförande och ger formativ återkoppling åt varandra.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför sedan 2015 en satsning på att fortbilda lärare i STL. Varje höst anordnas en utbildning som sträcker sig över ett helt läsår, bygger på blended learning och är öppen att söka för alla lärare i hela Sverige.

Från och med det här läsåret hjälper SKL även kommunala huvudmän som vill genomföra utbildningen på egen hand.I januari startade Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad sin första STL-utbildning för lärare i för- och grundskolan. Efter sommarlovet startade en ny omgång, och den här gången har man även en pilotgrupp med gymnasielärare.

Lärarna i Göteborg träffas totalt nio gånger under läsåret, men det är mellan träffarna som det egentliga arbetet sker. Lärarna ska planera och genomföra lektioner där de arbetar med STL. De ska också göra en kritisk analys av sin egen undervisning och ge återkoppling på sina kollegors analyser. Det gäller att reflektera kring hur det gick, varför det blev så och vad som behöver ändras. Därefter lämnar de sin analys vidare till kurskamraterna, som ger en återkoppling som de sedan ska använda när de arbetar vidare med sin undervisning.

Skolan måste ge sina lärare den tid de behöver för sitt analysarbete. Annars finns det risk för att förändringsarbetet bara fungerar under kursen och att lärarna sedan faller tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta. För att det här ska fungera, måste hela styrkedjan vara med. Det är nödvändigt att diskutera med beslutsfattare, områdeschefer, rektorer och lärare, så att alla verkligen förstår varför man väljer att arbeta med den här modellen.

Den stora förändringen med STL är att lärare både lär sig att använda it och digitala medier på ett målmedvetet sätt i sin undervisning och att de tränas i att ständigt utveckla och förbättra arbetet tillsammans med eleverna. Det rör sig om en utveckling av lärarens arbete som egentligen inte har något slut.

Skolans digitalisering i Europa

Eurydice Network publicerade nyligen en rapport som ger en bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i 38 länder i Europa, inom och utanför EU.

Överlag betraktas digital kompetens som en nyckelkompetens och i regel ses den som en kompetens som ska utvecklas över ämnesgränserna. De allra flesta länderna har lärandemål som överensstämmer med de fem kompetensområdena i DigComp, EU:s ramverk för alla medborgares digitala kompetens: informationskompetens, kommunikation och samarbete, att skapa digitalt innehåll, säkerhet samt problemlösning.

Mer än hälften av länderna genomför just nu reformer av sina läroplaner för att föra in eller lyfta fram digital kompetens. Några lägger till nya områden, till exempel programmering, datalogiskt tänkande eller säkerhet.

Två tredjedelar tar upp digital kompetens som en av de yrkeskompetenser alla lärare ska ha. I några länder rör det sig om ganska detaljerade beskrivningar, i andra är det mer allmänt formulerat. Det gemensamma för dem alla är att de betonar att lärare ska kunna använda och integrera it och digitala medier i sin undervisning, och att det ska ske på ett effektivt sätt.

Fjorton av länderna har inte alls digitaliserat sina nationella prov, medan resten av dem har gjort det i varierande omfattning. I Norge används digitala nationella prov genom hela grund- och gymnasieskolan,Danmark och Island har digitaliserat de nationella proven i grundskolan och Finland har digital studentexamen.

Hälften av länderna bedömer inte elevernas digitala kompetens på nationella prov. Norge och Österrike är de enda länderna som gör det från grundskolans första år till och med gymnasieskolans sista år.

Generellt sett finns det lite vägledning kring hur elevernas digitala kompetens ska bedömas. Elva av länderna har tagit fram tydliga kriterier, men endast fem har kriterier som täcker både grund- och gymnasieskolan.

De allra flesta länderna har tagit fram strategier för skolans digitalisering, men det är sällan som det utvärderas hur arbetet genomförs i praktiken och vad det leder till. Knappt två tredjedelar av länderna har särskilda inspektionsmyndigheter och tittar även på hur användningen av it och digitala medier i undervisningen fungerar. De ger även stöd till beslutsfattare, skolledare, lärare och elever. 

På många håll har skolan en ganska bristfällig digital infrastruktur. Satsningar inom det här området är därför en viktig del av digitaliseringsarbetet. Nästan alla länder satsar också på digitala lärresurser. Det handlar både om att förbättra kvaliteten och att se till att alla får tillgång. Sverige är ett av få länder som inte har någon sådan satsning.

Nästan alla länder satsar på lärares kompetensutveckling och många ger även stöd åt lärarnätverk och kollegialt lärande. Trots att forskning och erfarenhet tydligt visar att rektorer har en avgörande roll när skolan digitaliseras, är det bara en tredjedel av länderna som ger dem fortbildning och annat stöd.

Att tänka på när det gäller VR i undervisningen

Kan VR i undervisningen öka grundskoleelevers intresse för naturvetenskap? Det undersöker Kommunernes Landsforening i Danmark i projektet VR i skolen tillsammans med Virtual Reality Lab vid Köpenhamns universitet, företaget Epinion och fem kommuner.

Aktuell forskning indikerar att VR kan bidra till att göra naturvetenskap intressant för eleverna. I våras tog man därför fram ett undervisningsmaterial om klimatförändringar, som även testades tillsammans med några lärare. Under hösten och vintern genomförs en testomgång på skolor i fem de kommunerna, som nästa år kommer att sammanfattas och analyseras i en rapport.

Redan nu delar man med sig av erfarenheterna från vårens arbete med att ta fram undervisningsmaterialet. Det här behöver skolor som är intresserade av VR tänka på:

  1. Börja enkelt. Första steget är att skaffa VR-glasögon, men det behöver inte vara någon dyr och avancerad modell med sensorer och inbyggd dator. Det kan räcka med VR-glasögon i kartong med en hållare för mobilen.
  2. Alla elever behöver inte ha ett eget par VR-glasögon. Allt beror på hur man arbetar. 
  3. Det är viktigt med lugn och ro och en skyddad plats när man använder VR i undervisningen. Tänk på att eleverna går in i en annan värld när de använder VR-glasögonen. De kan inte se vad som finns eller vad som händer runt omkring dem. 
  4. Ta reda på vad det finns för resurser och hur de kan användas. En stor del finns bara på engelska och ofta vänder de sig till äldre elever. Det behöver inte vara material som har tagits fram för skolan, utan även sådant som har ett underhållningssyfte kan komma till nytta. 
  5. Ha realistiska förväntningar. Det krävs mycket arbete för att VR ska fungera i undervisningen. 
  6. Tänk på syftet. Varför vill du använda VR i undervisningen? Är tanken att motivera eleverna, vill du föra in ett nytt ämnesinnehåll eller handlar det om repetition?

Veckans tips

Häromdagen kom ett nytt avsnitt av Svensk biblioteksförenings poddcast. Den här gången är temat skolbibliotek – går utvecklingen framåt eller bakåt i den svenska skolan? 

På 22 minuter ges en både innehållsrik och koncis sammanfattning av läget och hur Svensk Biblioteksförening ser på saken.