Månad: september 2019

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Ungar och medier 2019

I tisdags presenterade Statens medieråd en ny upplaga av studien Ungar och medier, om barns och ungas (0-18 år) medieanvändning på fritiden, som publiceras vartannat år sedan 2005. Resultatet presenteras i tre rapporter: Småungar & medier, Ungar & medier samt Föräldrar och medier. Senare i höst kommer man att publicera rapporten Hälsa, ungar & medier.

Studien visar att nätbaserade medier numera är en dominerande del av barns och ungas medieanvändning. Från fyra års ålder har 95 % av barnen använt Internet någon gång och i stort sett alla tonåringar använder Internet varje dag. Samtidigt har medieanvändningen ökat, vilket innebär att den tidigare definitionen av högkonsument (tre timmar och dagen) börjar bli inaktuell. Det som tidigare ansågs anmärkningsvärt är numera normalt.

Digitala medier är på god väg att bli en alltmer integrerad del av barns och ungas liv och vardag. Ett viktigt skäl till detta är att många har en egen mobil, och den ersätter till stor del datorn och surfplattan. 81% av nioåringarna använder mobilen dagligen och bland elvaåringar handlar det om 95%.

Pojkar spelar mer spel än flickor och skillnaden märks redan när barnen är 10 år. Spelandet har dock minskat bland pojkar, även om det fortfarande är en vanlig fritidsaktivitet. I stort sett alla tonåringar använder sociala medier. Studien visar också att användningen av traditionella medier fortsätter att minska. Det gäller både film- och tv-tittande och läsning av böcker och tidningar.

Många är missnöjda med att mobilen tar tid från annat som de skulle vilja göra. Det handlar både om andra fritidsaktiviteter, till exempel sport och bokläsning, att hjälpa till hemma och om att göra läxorna. Mobilens viktiga roll i vardagen och den tid som den slukar är också en vanlig orsak till konflikter med föräldrarna.

Bland föräldrar märks en viss skepsis mot spel och sociala medier. Det finns framför allt en oro för att de här aktiviteterna stjäl tid och att de kanske kan leda till försämrad fysisk eller psykisk hälsa. Många upplever också att det är svårt att få tag i tydlig information om hur ska förhålla sig till sina barns medieanvändning.

Den upplevda bristen på information kan tolkas som att barns och ungas medieanvändning börjar bli mer omfattande och komplex, påpekas det i Föräldrar och medier. Därmed blir den också svårare att förstå och det kan i sin tur leda till en ökad oro. Den kommande rapporten Hälsa, ungar & medier kan förhoppningsvis bidra till att räta ut frågetecknen.

Making culture

I onsdags publicerade Myndigheten för kulturanalys en antologi där 19 forskare presenterar sin forskning om barns och ungas fritidskultur i de nordiska länderna. Syftet är inte att försöka ge en heltäckande bild, utan fokus ligger istället på att komplettera och fördjupa kunskapen om hur ungas kulturvanor ser ut. Stora delar av deras kulturliv inte fångas upp av den nuvarande kulturpolitiken och den ryms inte heller i de nordiska ländernas undersökningar av kulturvanor.

Antologin tar bland annat upp kulturyttringar som makerrörelsen, dataspelande, cosplay och musikanvändning. Bidragen visar att barns och ungas kultur drivs av lust och glädje och att konsumtion och skapande är integrerat och ofta sker samtidigt. Sociala relationer, kunskapsdelning och gemensamt skapande är viktiga element. Det är också tydligt att åldersgränser inte längre har så stor betydelse. Barn- och ungdomskultur är numera egentligen ett ganska missvisande begrepp, påpekas det i antologin.

Digitaliseringen har i hög grad ändrat förutsättningarna att ta del av och att medverka i olika kulturyttringar. Den ger nya möjligheter för allt fler att uttrycka sig, knyta kontakter och att bli synliga, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller om man har ett funktionshinder. Föräldrar har ofta en viktig roll som möjliggörare. Det krävs till exempel en tillåtande syn på datorspel för att barnen ska få tid och möjlighet att utveckla sitt spelande tillsammans med likasinnade.

Ibland kan digitaliseringens växande betydelse också bli ett hinder för att ta del av kultur, som på Grönland, där infrastrukturen fortfarande är bristfällig. Bristerna kan också vändas till en möjlighet. Facebook hade inget gränssnitt på nordsamiska, så samiska ungdomar samarbetade över nätet för att ta fram en översättning som Facebook numera använder. Det här kan ses som utnyttjande av gratis arbetskraft, men ungdomarna skapade också något som har stort värde för dem själva och för andra.

Att själv ta ansvar för förändring och att tillsammans med andra skapa bättre förutsättningar för en meningsfull fritid är utmärkande drag i de kulturyttringar som tas upp i antologin. Man hjälper varandra och skapar gemensamt de förändringar som man vill se och den kultur som man vill uppleva och bidra till.

Edtech Innovation Testbed

I maj drog den brittiska innovationsstiftelsen Nesta igång satsningen Edtech Innovation Testbed, som pågår till och med september 2021. Det är en del av partnerskapet med utbildningsdepartementet och upprättandet av Edtech Innovation Fund, som Spaningen tog upp i juni. Det övergripande syftet är att hjälpa skolor och högre utbildningar att dra bättre nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. 

Tanken med testbädden är att ge skolor tillgång till expertis som ger dem möjlighet att prova och att få en oberoende utvärdering av hur olika digitala produkter och tjänster kan utveckla undervisningen. Genom att använda blandade metoder hoppas man kunna uppnå en mer robust utvärdering. Ett annat viktigt mål är att testa själva testbäddsmodellen och att ta reda på om den kan bli ett hållbart flexibelt och kostnadseffektivt sätt att utvärdera tekniska lösningars möjligheter i skolan.

Från och med oktober kommer intresserade skolor, högre utbildningar och edtech-företag att kunna anmäla sitt intresse att delta i satsningen. Under vårterminen 2020 kommer skolorna att få bekanta sig med digitala lösningar som motsvarar deras intressen och behov. Från och med sommaren 2020 till och med sommaren 2021 kommer testbädden att vara igång.

Veckans tips

Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan i Stockholm, har en egen blogg där han delar med sig av tankar, idéer, erfarenheter och praktisk tips. I september har han skrivit två inlägg där han tar upp sådant som är viktigt att tänka på när klassrummet och skolan digitaliseras.

Han menar att digitaliseringen består av fyra delar som måste diskuteras och hanteras för att arbetet ska ge önskat resultat: hygien (infrastruktur och resurser), administration, pedagogik (administration och undervisning) samt professionell utveckling. I det senaste inlägget finns en bild som ger en översikt av viktiga punkter i de fyra delarna som som kan fungera som diskussionsunderlag.

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Skolans digitalisering innebär att stora mängder data om elevers lärande och den administrativa verksamheten finns tillgängliga. Det möjliggör en datadriven utveckling inom båda områdena, baserad på konkret information om hur det faktiskt ser ut. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av all relevant information – och där är vi inte idag. De olika verksamhetssystemen kan inte kommunicera med varandra. Därmed blir det svårt att använda befintliga data på ett strategiskt sätt.

I tisdags publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i två pågående projekt som syftar till att underlätta en datadriven utveckling i den svenska skolan.

I det ena projektet har Swedish Edtech Industry – med finansiering från Vinnova – tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie. Man kartlägger vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och visar vilka effekter interoperabilitet mellan de olika systemen kan få för skolans verksamhetsutveckling.

I oktober presenteras en sammanfattande rapport, skriven av RISE, som ger en bild av hur det samlade ekosystemet ser ut, förklarar vad som saknas och ger förslag på vad som behöver göras. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, så det är ett viktigt steg framåt.

I det andra projektet tar en arbetsgrupp inom TK 450Svenska institutet för standarder fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Det handlar om att skapa ett gemensamt språk och en samlad modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra.

Modellen blir en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter, alltifrån elevregister, schemaläggning och betyg till det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Den visar också hur de olika systemen kan kopplas samman på ett tydligt och enhetligt sätt.

Målet är att ta fram en långsiktig och hållbar lösning. Därför samverkar arbetsgruppen brett med leverantörer och skolhuvudmän och arbetet är väl förankrat hos både Sambruk och Skolverket.

SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering. Det krävs en genomarbetad standard, som alla berörda är överens om, för att skolans digitalisering ska få den effekt som beslutsfattarna strävar efter.

Utmaningen framöver blir att se till att alla leverantörer tillämpar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar. Standarden måste användas i skolans dagliga verksamhet för att kunna leda till en genomgripande förändring.

Barns data och integritet online

Att lära barn värna sin integritet och skydda sina privata data på nätet, är en viktig del av arbetet med att utveckla deras digitala kompetens. Samtidigt är det en besvärlig uppgift för lärare att lösa. Dels gäller det att förstå barnens perspektiv och att hitta bra sätt att undervisa, men det gäller också att ta reda på vad de redan vet och att hitta deras kunskapsluckor. Dessutom är det ett stort och komplext område som är i ständig förändring.

Sonia Livingstone, professor i socialpsykologi vid London School of Economics, som länge forskat kring barns säkerhet och trygghet på nätet, har tillsammans med några kollegor försökt hitta sätt att öka lärares förståelse och att underlätta deras arbete. Förra månadsskiftet avslutades forskningsprojektet Children’s data and privacy online, som pågått sedan april 2018. Under projektet har forskarna genomfört 28 gruppdiskussioner med barn mellan 11 och 16 år. Vid sidan av de här diskussionerna har man också intervjuat ett antal föräldrar och lärare.

Slutsatsen är att barn behöver utveckla en djupare och mer kritisk förståelse av nätet och de olika appar och tjänster som de använder. Bland annat behöver de en bättre insikt om de kommersiella intressen som driver sociala medier, hur affärsmodellerna ser ut, hur privata data används, hur algoritmerna fungerar, vilka rättigheter de har och hur de kan skydda sin integritet.

Sonia Livingstone och hennes kollegor har tagit fram tjänsten My data and privacy online för att ge vägledning åt eleverna och för att underlätta lärares arbete. Tjänsten är en verktygslåda för barn mellan 11 och 16 år som utgår ifrån deras perspektiv. Den hjälper dem att förstå varför det är viktigt att skydda sin integritet på nätet och ger dem de verktyg de behöver för att i möjligaste mån kunna göra det.

Forskarna hoppas att skolan kan fungera som föredöme när det gäller etisk hantering av data och respekt för elevernas integritet. I takt med att datafieringen ökar i skolan, gäller det både att förklara varför insamling och användning av data är viktig och att visa att detta kan göras på ett ansvarsfullt och transparent sätt. Det blir bra exempel att använda i undervisningen och bidrar till att stärka eleverna som kritiska och medvetna medborgare. Kanske kan det också på sikt sätta större press på kommersiella aktörer på nätet.

Gaming disorder – när datorspelandet blir ett problem

Den som inte längre kan kontrollera sitt spelande, utan låter det dominera och styra tillvaron, har råkat ut för gaming disorder, som sedan ett år tillbaka klassas som en sjukdom av WHO. För de allra flesta innebär datorspelande inte alls något problem, men undersökningar visar att ungefär 1-2% av befolkningen riskerar att drabbas. Därför är det angeläget att samla mer kunskap, ringa in möjliga riskgrupper och identifiera varningssignaler.

Länsstyrelsen i Västra Götaland gav det tvärvetenskapliga forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintlig forskning tillsammans med Statens medieråd. Nu är den publicerad och fritt tillgänglig.

Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan vissa personliga egenskaper och risken för att utveckla gaming disorder. Hit hör manligt kön, att man är ung, har fysiska problem och lider av depressivitet och ångest, liksom ensamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Vad som motiverar personen att spela och vilka spel som denne spelar, är tillsammans med egenskaperna nyckelfaktorer som bidrar till att sjukdomen utvecklas.

Forskningen ger inte några entydiga eller exakta svar på när spelandet blir problematiskt, men det finns varningstecken som det kan vara viktigt att vara uppmärksam på. Hit hör bland annat att spelandet påverkar den fysiska eller psykiska hälsan och att spelandet överskuggar alla andra intressen och kanske till och med de grundläggande behoven.

Den som utvecklar gaming disorder behöver hjälp med att avstå från eller att begränsa sitt spelande. Än så länge är kunskapen om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser tämligen begränsad. Här behövs mer forskning, särskilt studier som sträcker sig över en längre tid, konstateras det i kunskapsöversikten.

Veckans tips

Medie- och informationskunnighet är ett av temana på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg. En rad seminarier arrangeras, där inte minst skolans och skolbibliotekets centrala roll för att utveckla det demokratiska samtalet lyfts fram.

Inför Bokmässan vill Mikoteket skapa en virtuell MIK-låda med crowdsourcade tips på alla typer av nätbaserade resurser som är relevanta för arbetet med medie- och informationskunnighet i undervisningen.

Tipsen samlas i ett kalkylark på Google Docs. Alla är välkomna att bidra och att dra nytta av materialet. 

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Digitaliseringen skapar förutsättningar för en datadriven utveckling av skolans undervisning och administration, både lokalt och nationellt. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av alla relevanta data. Just nu pågår två parallella projekt som ska göra det här möjligt.

Det behövs ett samlat grepp

Under arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för skolans digitalisering blev det tydligt att det finns stora mängder data om elevernas lärande som inte används på ett strategiskt sätt i utvecklingsarbetet. Detsamma gäller för skolans verksamhetsdata, alltifrån scheman, klassorganisation och betyg till frånvaro och skolskjutsar. Avsaknaden av öppna standarder och en enhetlig struktur för hur data organiseras gör att de olika verksamhetssystemen inte kan kommunicera med varandra, konstaterar Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.

  – Det behövs ett samlat grepp för att ta fram standarder som möjliggör interoperabilitet mellan alla de system som används. Nu dras skolan med tidsödande och kostsamma informationsflöden genom hela värdekedjan och det går inte att automatisera processerna. Tyvärr hör skolan till de mer omogna sektorerna när det gäller att använda data som strategisk resurs. Det måste vi ändra på!

En genomförbarhetsstudie presenteras i oktober

Swedish Edtech Industry har därför tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie som finansieras av Vinnova. I oktober publiceras en sammanfattande rapport som skrivs av RISE.

Syftet är att identifiera områden som kan förbättras för att utöka mängden datadrivna processer. Rapporten kommer att beskriva hur ekosystemet ser ut idag, förklara vad som saknas och ge förslag på vad som behöver göras för att lösa problemen, säger Jannie Jeppesen.

Jannie Jeppesen

  – Det handlar om att kartlägga vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och att ge en bild av vilka effekter det kan få för skolans verksamhetsutveckling om vi skapar interoperabilitet mellan de olika systemen. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, och det är ett viktigt steg framåt.

SS 12000 – gränssnitt för informationsutbyte

Parallellt med den här studien arbetar en arbetsgrupp inom TK 450 på SIS, en teknisk kommitté som är inriktad mot it-standarder för lärande, med att ta fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Man samverkar med ett antal leverantörer av datasystem, flera skolhuvudmän samt med föreningen Sambruk och med Skolverket, berättar Palle Girgensohn, som leder arbetsgruppen.

  – Vårt arbete går ut på att skapa ett gemensamt språk och en gemensam modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra. Det handlar inte om att ta fram någon teknisk tjänst, utan om att nå en överenskommelse kring hur de olika systemen ska förstå och prata med varandra. Vi vill skapa en långsiktig och hållbar lösning. Därför är det viktigt med en bred samverkan och att arbetet är förankrat hos Sambruk och hos Skolverket.

Ett tydligt och enhetligt sätt att koppla samman olika system

Den första versionen av SS 12000 blev klar i början av förra året, men den är betydligt mer begränsad än den version som kommittén arbetar med nu. Här handlade det enbart om att fram en standard för schemaläggning. Det var först och främst ett koncepttest, där man byggde en tydlig och robust överföringsmodell som var enkel att implementera. Version 2 ska bli en mer komplett modell, och den kommer att vara mellan tre och fyra gånger så stor som den första.

  – Modellen ska vara som en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter. Bland annat kommer det att finnas stöd för kommunikation mellan processerna för elevregister, schemaläggning, betyg, lärplattformar, läromedel och det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Modellen kommer att visa ett tydligt och enhetligt sätt att koppla ihop alla de olika systemen.

En genomarbetad standard är nödvändig

Detta kommer att innebära att systemen fungerar bättre, att de har mer korrekt information – och att administration av användarkonton och grupper i olika system blir ett minne blott. Single sign-on, det vill säga en gemensam inloggning till alla system, kommer att gälla framöver.

Palle Girgensohn

Det pågående arbetet med att införa digitala nationella prov 2022 fungerar som en hävstång för arbetet. För att administrationen av proven ska kunna underlättas, är det nödvändigt att de system som behöver användas kan kommunicera med varandra och utbyta information på ett smidigt sätt. Annars blir det så gott som omöjligt att genomföra, säger Palle Girgensohn.

  – SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering.  Utan en genomarbetad standard, som alla som berörs är överens om, kommer skolans digitalisering inte att få den effekt som man strävar efter.

SS 12000 kommer att öppna upp för en marknad för mindre, specialiserade tjänster som vänder sig till skolan, menar Palle Girgensohn. Idag måste de här tjänsterna integreras med mängder med system och risken är att det upplevs som alltför komplicerat. Med SS 12000 blir det mer som plug and play.

Det gäller att standarden implementeras

Den stora utmaningen framöver är att se till att alla leverantörer verkligen implementerar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar, säger Palle Girgensohn.

  – Implementation är det viktigaste! För att lyckas med det, gäller det att visa nyttan och att synliggöra hur standardiseringen skapar skillnad i skolan och gör vardagens alla sysslor enklare att hantera. Min förhoppning och vision är att SS 12000 börjar användas på bred front, att den “sätter sig” i skolan och att företag börjar utveckla specialiserade tjänster som underlättar lärares arbete. De ska kunna ägna sin tid åt undervisning och elevers lärande istället för att bråka med olika system som hanterar information.