Månad: augusti 2019

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

I onsdags meddelade Datainspektionen att en kommunal gymnasieskola i Skellefteå hanterat känsliga personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen under sitt försök med att registrera elevers närvaro med ansiktsigenkänning. Gymnasienämnden ska därför betala en administrativ sanktionsavgift på 200 000 kronor. Samtidigt får nämnden en varning, eftersom man vill gå vidare med nya försök. Därmed är sannolikheten hög för framtida överträdelser, menar Datainspektionen.

Försöket med ansiktsigenkänning var en del av pilotprojektet Future Classroom, som skolan och Tieto genomförde i en klass med 22 elever under några veckor i slutet av förra året. Enligt lag måste en skola dagligen rapportera till vårdnadshavarna om närvaron på varje lektion. Det tar mycket tid i anspråk och därför finns ett växande intresse bland svenska skolor att automatisera närvarokontrollen.

Att ge lärare mer tid till sin undervisning var ett viktigt mål, men också att möjliggöra en mer korrekt registrering av närvaron. En högre kvalitet i närvarokontrollen innebär att skolan kan reagera tidigt om elever har hög frånvaro och försöka minska risken för avhopp.

I Future Classroom testades inte bara ansiktsigenkänning, utan också en app och en RFID-tagg. Appen försvann tidigt från projektet på grund av att den inte fanns för iphone, som var den vanligaste mobilen bland eleverna. RFID-taggen fungerade bra, men eleverna glömde ofta att ta med den till sina lektioner. Ansiktsigenkänningen var den lösning som gav bäst resultat, kanske delvis på grund av det inte fanns något att ta med.

Kameror och sensorer placerades i ingången till klassrummet. När en elev passerade kamerorna, identifierade systemet punkter i ansiktet. Punkterna bildar ett unikt mönster som systemet kan känna igen. Maskinlärande och analys av elevernas biometriska data från ansiktet gör det möjligt att snabbt identifiera eleverna korrekt och att registrera deras närvaro. 

Elever och vårdnadshavare gav sitt samtycke till att använda biometriska data innan pilotprojektet genomfördes. Skolan betonade att säkerheten och elevernas integritet kom i främsta rummet. Man var också noga med att allt skulle skötas juridiskt korrekt. Det här var ett första test och det krävs flera tester innan det kan bli aktuellt att införa systemet på skolan, påpekade skolledningen. Skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare var nöjda med utfallet av pilotprojektet och det var förankrat i den högsta politiska ledningen i kommunen.

Datainspektionen konstaterar i sitt beslut att biometriska data är känsliga personuppgifter som har ett särskilt högt skyddsvärde. Det krävs därför uttryckliga undantag för att få hantera dem. Man menar också att gymnasienämnden inte kan använda samtycke i det här fallet, eftersom eleverna befinner sig i beroendeställning. Slutsatsen är att ansiktsigenkänningen har inneburit ett intrång i deras personliga integritet. Att försöket har genomförts i syfte att effektivisera närvaroregistreringen, ser Datainspektionen som en försvårande omständighet. 

Beslutet visar att det är en svår balansgång mellan juridik, personlig integritet och nytta när biometriska data ska användas för administrativa syften i skolan. Datainspektionens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. 

Lärplattformar

Danmark satsar sedan några år tillbaka på att bygga upp en nationell mjuk infrastruktur för förskolan och skolan. Alla tjänster som skolledare, lärare, elever och föräldrar behöver ha snabb och enkel tillgång till, samlas i en gemensam samarbets- och kommunikationsplattform som ska användas av samtliga 95 kommuner. Efter höstlovet, i slutet av oktober, kommer den här tjänsten, som getts namnet Aula, att starta.

För att Aula ska fungera som det är tänkt, måste alla danska grundskolor börja använda lärplattformar. För två år sedan blev det obligatoriskt för kommunerna att köpa in och börja använda en digital lärplattform i sin pedagogiska verksamhet. De kunde välja från en lista med kommersiella lärplattformar som Utbildningsdepartementet ställt samman. Samtliga lärplattformar motsvarar de pedagogiska och tekniska krav som ställs.

Under 2016 och 2017 genomfördes forskningsprojektet Anvendelse af digitale læringsplatforme og læremidler för att ge hjälp och stöd åt kommunerna i det här arbetet. Det drevs av Utbildningsdepartementet, Kommunernes Landsforening och Digitaliseringsstyrelsen.

Senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Learning Tech, som ges ut av Nationalt Videncenter for Læremidler, samlar elva artiklar av forskare som deltog i forskningsprojektet. Några av artiklarna har en övergripande karaktär, medan andra är mer ämnesspecifika. 

En av artiklarna ger en översikt av aktuell internationell forskning och analyserar utmaningar och möjligheter med lärplattformar i undervisningen. Här konstateras bland annat att lärares arbetsliv förändras när lärplattformar blir en del av vardagen. Detta måste man ta hänsyn till för att införandet ska lyckas. 

Det gäller också att reflektera kring hur undervisningen ska bedrivas, och det behandlas i en annan artikel. En lärplattform förändrar ramarna för undervisningen, skapar nya rum och nya sätt att mötas. Den ger även andra verktyg för att planera undervisningen. Här är det nödvändigt att lärare experimenterar och verkligen undersöker möjligheterna. De måste både vara reflekterande, kritiska och kreativa.

En lärplattform kan också erbjuda nya lösningar på didaktiska problem. En artikel pekar på att användningen av korta filmer som ger eleverna vägledning och möjlighet att träna, öppnar nya vägar för många elever i slöjd- och musikundervisningen. Om lärare spelar in och delar med sig av den här typen av filmer i lärplattformen, får man till “en digital fördubbling” av läraren i klassrummet, som ger fler elever större chans att utveckla sin kreativitet.

Veckans tips

Förskolans reviderade läroplan trädde i kraft 1 juli. Den säger att digitala verktyg ska användas för att främja barnens utveckling och lärande och att de ska utveckla en digital kompetens. En del menar att det riskerar att leda till mer stillasittande, några varnar för att skärmtiden ökar och andra anser att läroplanen är alltför otydlig. Men i grund och botten handlar det om att små barn ska börja lära sig att förstå den värld som de lever i, och här är digitaliseringen förstås en viktig del.

Voister hade häromdagen ett reportage från Skärstad förskola i Jönköpings kommun, som ger konkreta exempel på hur barnskötare och förskollärare arbetar med it och digitala medier, såväl inomhus som utomhus. Det handlar om att upptäcka, resonera och att lära tillsammans. 

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

Har digitaliseringen förändrat läsningen i skolan?

I skoldebatten hörs ofta röster som varnar för att övergången från tryckta till digitala medier leder till att läsförmågan försämras och att läskulturen hotas. Därför borde skolans undervisning lägga mindre vikt vid informationssökning, översiktsläsning och skumläsning och istället fokusera mer på djupläsning av skönlitteratur. Så var det tidigare, innan Internet och datorerna blev en del av skolans vardag, menar man. Men var det verkligen så?

Anna Lundh, Mats Dolatkhah och Linnea Lindsköld på Högskolan i Borås har undersökt saken i forskningprojektet Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969. Genom att analysera 115 filmer, som ursprungligen spelades in för studien Didaktisk processanalys, har man fått en bättre och tydligare bild av hur läsundervisningen på mellanstadiet såg ut för ungefär 50 år sedan. 

Bilden är hämtad från Vetenskapsrådets bok Resultatdialog 2018, s 74.

Analysen av filmerna visar att det inte är några radikala skillnader mellan hur det var då och hur det är idag. Informationsläsning var den vanligaste typen av läsning. Eleverna skumläste utdrag och korta texter i läroboken för att träna sig i att snabbt hitta fakta. Att hitta rätt svar var det viktigaste, inte att djupläsa eller diskutera innehållet .

Det här stämmer väl överens med tidigare forskning, som slår fast att svenskämnet i den tidiga grundskolan prioriterade läsfärdighet och praktisk tillämpning högre än det konstnärliga perspektivet och förvaltningen av det svenska kulturarvet. Läsningen skulle vara rationell och nyttoorienterad, eftersom det handlade om att fostra jämlika och demokratiskt sinnade medborgare. 

LÄST gör det tydligt att den tekniska utvecklingen inte förändrar så mycket i skolan som vi ofta tror. Precis som Larry Cuban konstaterade i sin bok Oversold and Underused för knappt 20 år sedan, handlar det snarare om att användningen av den nya tekniken fogas in i och anpassas till redan existerande klassrumspraktiker. Förändringar sker långsamt och följer inte något linjärt mönster.

Hur kan skolan förbereda eleverna för livet på 2000-talet?

4-5 augusti arrangerade ACER sin årliga forskningskonferens i Melbourne. Det övergripande temat var vad som krävs för att utbildning och undervisning ska kunna förbereda barn och ungdomar på livet i en föränderlig och oförutsägbar värld.

Neil Selwyn, professor i pedagogik vid Monash University i Melbourne, var en av huvudtalarna. Han lyfte fram sex avgörande utmaningar, som han menar att skolan måste hantera för att kunna bevara och stärka sin roll i samhället.

Den första utmaningen är att den traditionella skolan och lärarrollen hotas av modeller som sägs erbjuda bättre och mer tidsenliga lösningar. Nätbaserad utbildning och AI-baserad adaptiv undervisning är två exempel. Därför är det viktigt att klargöra att skolan och läraren står för samhällsvärden som är viktiga att bevara, konstaterar Neil Selwyn. Samtidigt behöver skolan visa att det finns en öppenhet för att förändra och förbättra verksamheten när det behövs.

Skolan måste utveckla en bredare syn på vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som eleverna behöver lära sig. Kritiskt medvetande, socialt entreprenörskap och medborgaraktivism är några exempel på sådant som behöver ges plats i skolans undervisning framöver. 

Den tredje utmaningen är det postdigitala samhället, där den digitala tekniken blir allt viktigare samtidigt som den blir osynlig och ses som självklar i vardagen. Därför gäller det att lärare aktivt engagerar sig i hur möjligheterna används i praktiken. De måste se till att skolans, lärarnas och elevernas bästa alltid står i centrum, menar Neil Selwyn. 

Stora näringslivsaktörers inflytande över utbildningspolitiken och den praktiska verksamheten i skolan måste ges en tydlig gräns. Det primära måste vara att bidra till skolans utveckling, inte att främja sina egna intressen.

Skolledare och lärare behöver i högre grad delta i samhällsdebatten för att ge allmänheten en bättre förståelse av hur skolans verksamhet faktiskt ser ut. Föräldrarnas och allmänhetens engagemang blir allt viktigare för skolan. Det förutsätter att de har en rättvisande bild av hur verkligheten faktiskt ser ut, säger Neil Selwyn.

Den sjätte och sista utmaningen är att skolans fysiska rum måste utformas och användas på sätt som är lämpliga i en tid av klimatförändringar,. Här gäller det både att tänka på hur skolor byggs och att fundera på de miljömässiga konsekvenserna av att lärare och elever måste pendla fram och tillbaka mellan skolan och hemmet på vardagarna. Vad behöver göras för att skolan ska bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling?

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De har även publicerats här på Spaningen och kompletterats med sammanfattande och fördjupande texter.

Nu har vi kommit fram till den sista intervjun. Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på företaget Edvira, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Han och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar beskrivna metodiker i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad för flickors och minoriteters teknikintresse.

Veckans tips

För några år sedan var #skolchatt på Twitter en viktig mötesplats för lärare, skolledare och andra intresserade i hela landet som ville diskutera skola och skolutveckling. Varje torsdag mellan 20 och 21 diskuterades ett ämne som man bestämt gemensamt tidigare under veckan.

Nu har Elsemarie Nyqvist, rektor på Nytorpsskolan 4-9 i Göteborgs stad, tagit initiativ till Facebook-gruppen #Skolchatt torsdagar 20.00. Tanken är att skapa ett nytt rum för konstruktiva samtal om skolan i en kritisk och framåtblickande anda. 

Gruppen har i skrivande stund 349 medlemmar och det första samtalet ägde rum igår kväll.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på Edvira, ett företag i Norrköping med en samhällsförbättrande ambition, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Ett avgörande mål för verksamheten är att underlätta för landets kommuner att uppfylla lärandemålen i programmering på sätt som stärker flickors och minoriteters teknikintresse.

Marcus Nygren och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar den beskrivna metodiken i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad när det gäller teknikintresset. Eftersom andelen kvinnor i it-relaterade yrken har sjunkit sedan 1980-talet, är det viktigt att lärare är medvetna om jämställdhetsaspekten när de undervisar i programmering, menar Marcus Nygren. Den rådande föreställningen är fortfarande att programmerare är ett yrke för män och därför premieras ofta pojkar i undervisningen, tillägger han.

Accentures rapport Cracking the Gender Code (2016), som bygger på ett samarbete med den ideella organisationen Girls Who Code i USA, lyfter fram faktorer som gör störst skillnad för flickors teknikintresse på olika  undervisningsnivåer. På låg- och mellanstadiet handlar det om att arbeta med programmering i undervisningen och att skapa positiva attityder och förhållningssätt. Det är viktigt att läraren är inspirerande och lyfter fram att programmering både är för pojkar och för flickor. På högstadiet och i gymnasieskolan gäller det att fortsätta arbeta med programmering i undervisningen, så att de positiva attityderna bibehålls och stärks.

Edvira har använt den metodik som beskrivs i Cracking the Gender Code på sina sommarläger för barn och ungdomar, och konstaterar att den fungerar utmärkt. Den väcker teknikintresset hos båda könen, men fungerar särskilt väl för flickor.

Marcus Nygren rekommenderar lärare på landets skolor att läsa rapporten och att använda den som utgångspunkt när undervisningen i programmering ska utformas.

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

AI och IoT i undervisningen i Kina

Det pågår sedan några år tillbaka en snabb utveckling inom AI och lärande i Kina. Sommaren 2017 lanserade Kinas statsråd en utvecklingsplan för nästa generations AI som syftar till att landet 2030 ska vara främst i världen när det gäller utveckling och innovation. Samma år kom en treårig handlingsplan som stimulerar företag att ta fram AI-baserade produkter och tjänster inom olika samhällsområden, bland annat utbildning. Det här har satt ytterligare fart på utvecklingen.

När den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens, förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag på ett genomgripande sätt. OECD hör till dem som betonar att beslutsfattare, forskare och allmänhet måste börja diskutera vad detta betyder för skolans undervisning, vilka risker som finns och hur det påverkar vad elever behöver lära sig.

MIT Technology Review publicerade nyligen en artikel som pekar på att utvecklingen i Kina kan leda arbetet med skolans digitalisering i fel riktning. Kinas utbildningssystem präglas av hård konkurrens och det krävs mycket arbete av eleverna för att klara inträdesproven till gymnasieskolan och till högskolan. Därför finns det en stor efterfrågan på digitala lösningar som hjälper eleverna att att få goda resultat på de traditionella standardiserade proven. Flera av de företag som arbetar med det här är mycket framgångsrika och de satsar nu på att etablera sig i andra delar av världen.

MIT Technology Review tar upp Squirrel AI Learning, som är ett av det allra största AI-utbildningsföretagen i Kina. De arbetar med adaptivt lärande och bygger vidare på en lång tradition som har sina rötter i behaviorismen. Squirrel AI Learning bryter ned ett ämne i små element, så kallade knowledge points, för att kunna göra en så exakt mätning som möjligt av elevens kunskapsnivå. Uppgifterna anpassas efter det och programmet följer sedan elevens fortsatta utveckling för att ge lämpliga lektioner och övningar som hjälper eleven framåt.

Squirrel AI Learning jämför sin lösning med autopiloten i ett flygplan. Den kan ta hand om det mesta i undervisningen och läraren behöver bara ingripa när det verkligen behövs. Squirrel AI Learning fungerar mycket bra i ett traditionellt utbildningssystem som det kinesiska, men det hjälper inte eleverna att förstå sitt eget lärande eller att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att hantera en global och ständigt föränderlig värld, påpekas det i artikeln.

De forskare som MIT Technology Review talat med, konstaterar att adaptiva lösningar självklart kan vara till stor nytta i undervisningen. Däremot ska de inte vara navet som allt kretsar kring och de ska inte ta över lärarens roll. Istället bör de användas på samma sätt som AI kommer till nytta i arbetslivet: ta hand om rutinuppgifter och avlasta läraren. Det ger bland annat mer tid att skapa sammanhang och relevans i undervisningen och att hjälpa elever att utveckla sin sociala och emotionella kompetens.

Företaget ALO7, som arbetar med undervisning i engelska som främmande språk för kinesiska elever, har valt en annan väg. Repetitiva uppgifter som glosträning och uttal sköter eleverna själva hemma med hjälp av en app som använder adaptivt lärande. Resten är lärarens uppgift och ansvar.

Fjärrundervisning med videokommunikation i små grupper med lärare från USA och Kanada är grunden i ALO7s verksamhet. Den här undervisningen är tänkt som ett komplement till skolans undervisning. ALO7 har också tagit fram ett helt ekosystem av digitala produkter och tjänster. Här börjar AI och IoT spela en viktig roll.

I den nätbaserade undervisningen använder ALO7 AI för att bland annat mäta hur mycket eleverna pratar och hur korrekt deras uttal är. AI används också för att följa och värdera lärarens arbete. På senare tid har ALO7 börjat arbeta med intelligenta fysiska klassrum runt om i Kina, som är utrustade med uppkopplade kameror och mikrofoner. Även här används tekniken för att analysera undervisning och lärande. Dessutom försöker man med hjälp av ansiktsanalys att få ett mått på elevernas glädje och engagemang.

Syftet är att utveckla undervisningen och ge bättre möjligheter åt elevernas lärande, men det finns fallgropar som det är viktigt att vara medveten om. Elevernas känslor och reaktioner kan misstolkas och det finns risk för överdriven övervakning och ingrepp i den personliga integriteten, säger Harvard-professorn Chris Dede i MIT Technology Review. AI-analys av nätbaserade lektioner och klassrum med IoT ger många intressanta möjligheter att utveckla undervisningen, men det är samtidigt en svår etisk balansgång.

Aktion för skolbibliotek i Norge

Det norska utbildningsdepartementet har tillsatt en utredning som går igenom regelverket för grundskolan, för att undersöka hur det behöver förändras för att fungera som ett effektivt styrmedel. Utredningen ska presenteras senast 1 december. Innan dess är det öppet för alla intresserade att komma med förslag på vad som behöver göras.

Aksjon skolebibliotek – ett initiativ som leds av en arbetsgrupp med representanter för Norsk Bibliotekforening, Norske Barne- og Ungdomsbokforfattere och två organisationer för läsfrämjande – vill att det ska ställas tydligare krav på skolbiblioteken i Norge och därför lämnat in ett förslag om det.

Dagens regelverk säger att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är en integrerad del av undervisningen. Utdanningsdirektoratets enkätundersökning Spørsmål til Skole-Norge visar att det inte är så i praktiken, säger Aksjon skolebibliotek i sitt förslag. Få skolor integrerar skolbiblioteket i det pedagogiska arbetet och det är inte heller särskilt många som har utbildade bibliotekarier.

Just nu genomförs en nationell strategi för skolans digitalisering och från och med hösten 2020 införs nya läroplaner. Här har skolbiblioteket en viktig uppgift, säger bland annat Utdanningsdirektoratet. Lärare och skolbibliotekarier har kompletterande kunskaper och tillsammans kan de utveckla och förbättra skolans undervisning.

Det här låter bra, men det krävs också att skolbibliotekets möjligheter verkligen tas tillvara och inte bara blir goda föresatser, menar Aksjon skolebibliotek. Ett förändrat regelverk ska lyfta fram att skolbiblioteket är ett centralt redskap för barns och ungas lärande i skolan. Det förutsätter att det ställs krav på ett varierat utbud av litteratur och informationstjänster som möter undervisningens behov. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att skolbiblioteket både är ett pedagogiskt och ett socialt rum.

Skolbiblioteket ska vara bemannat med utbildade bibliotekarier och det behöver ske ett aktivt samarbete med lärarna för att utveckla elevernas läsförmåga och digitala kompetens, säger Aksjon skolebibliotek. Ett skolbibliotek är något annat och något mer än enbart böcker i ett rum.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem. Han intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande.

Lars-Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning för vad som händer när lärare får veta att de måste skaffa sig digitala kompetenser eftersom de behöver det i sin yrkespraktik.

Veckans tips

EU Code Week – Deep Dive MOOC är en kostnadsfri nätbaserad kurs från European Schoolnet Academy, som syftar till att göra det enklare för lärare att börja arbeta med programmering och datalogiskt tänkande i sin undervisning. Den ger även en inblick i vad EU Code Week är och gör det möjligt att delta i årets satsning, som äger rum 5-20 oktober. Kursen vänder sig till alla lärare, oavsett ämne och förkunskaper.

Mot slutet av kursen ska deltagarna utforma en aktivitet med sina elever eller kollegor och anmäla den till EU Code Week. Kursen arrangeras från 6 september till och med 30 oktober. Kursspråket är engelska och kursen bedöms ta 25 timmar i anspråk. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Lars- Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning  för vad som händer när en yrkeskategori, exempelvis lärare, får veta att de måste skaffa sig nya kompetenser, till exempel digitala kompetenser, eftersom de behöver det i sin yrkespraktik. Hur bygger de upp de här kompetenserna? Hur förändras deras förhållningssätt? Vilka värderingar har de?

Forskning visar att lärares värderingar och förhållningssätt ofta överförs till eleverna och har en relation till deras lärande. Därför är det viktigt att lärare har ett sunt och realistiskt förhållningssätt till området, konstaterar Lars-Åke Nordén. En lärare som känner sig trygg i ett ämnesområde har en större benägenhet att påverka elevernas lärande positivt.

Om skolan får kunskap om hur man bygger upp självskattning och hur man stärker lärares ämnesidentitet inom det digitala området, kan det påverka vilken typ av kompetensutveckling man satsar på och vilka undervisningsformer som används. Det finns en väldigt stark koppling mellan det här och lärares praktik, både i termer av undervisning och kompetensutveckling, säger Lars-Åke Nordén.

Många lärare har både en tendens att underskatta sin egen initiala kompetens inom det digitala området och att problematisera den. Om man lyckas avdramatisera det här och skapar en medvetenhet hos lärare om att de faktiskt redan kan väldigt mycket, så påverkar det deras självskattning, självbild och undervisning positivt, menar Lars-Åke Nordén. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem, särskilt gränslandet mellan kunskapsrepresentation och maskininlärning. Han är ordförande i Swedish AI Society och medlem i EU-kommissionens High Level Expert Group on AI.

Fredrik Heintz intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande. Från oktober 2014 till och med december 2017 undersökte han vad som krävs för att datalogiskt tänkande ska kunna genomföras i stor skala i grundskolan i en hel kommun (Linköping).

Redan idag är det tydligt att utvecklingen inom AI påverkar samhället och det kommer sannolikt hända mycket under de kommande åren, konstaterar Fredrik Heintz. Därför är det intressant att försöka ta reda på hur detta påverkar vad vi behöver lära oss och hur teknikutvecklingen inom det här området kan används för att skapa bättre undervisning i skolan.

Det handlar inte om antingen AI eller människa, utan om hur vi kan använda AI som ett kraftfullt verktyg i vardagen, understryker Fredrik Heintz. Därför är datalogiskt tänkande viktigt. Det handlar om att kunna bryta ner problem i mindre delar, att hitta mönster, att skapa abstraktioner och att kunna ge detaljerade instruktioner i de program man skapar.

Forskningsprojektet om storskaligt införande av datalogiskt tänkande gick ut på att hitta organiserade former för undervisningen, att kompetensutveckla lärarna och att ta fram undervisningsmaterial. En viktig lärdom var att det gäller att underlätta för lärarna att sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare bland kollegorna, säger Fredrik Heintz. Elevernas kunskapsprogression är också en utmaning. Det gäller särskilt i större kommuner där det finns många skolor och eleverna ofta flyttar mellan skolorna. Projektet visade även att det är ett stort steg att gå från Scratch och andra blockbaserade programmeringsspråk till textbaserade programmeringsspråk.

En annan intressant fråga rör hur datalogiskt tänkande ska kopplas till programmering. Läroplanen tar upp programmering, inte datalogiskt tänkande. Men programmering är ett väldigt bra sätt att träna datalogiskt tänkande. Om lärare får adekvat kompetensutveckling i programmering, finns det stora möjligheter till goda resultat för utvecklingen av elevers datalogiska tänkande, menar Fredrik Heintz.

Veckans spaning: ICILS och datalogiskt tänkande, DigiEduHack och två forskarintervjuer

Veckans spaning: ICILS och datalogiskt tänkande, DigiEduHack och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

ICILS och datalogiskt tänkande

5 november kommer resultatet av ICILS 2018 – den andra upplagan av International Computer and Information Literacy Study – att presenteras. IEA och ACER ansvarar för undersökningen som genomförts i tretton länder i fyra världsdelar: Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kazakhstan, Luxemburg, Portugal, Ryssland, Syd-Korea, Tyskland, Uruguay och USA. ICILS genomfördes för första gången 2013.

Syftet är att ge en bild av hur pass väl förberedda elever i skolår åtta är på att studera, arbeta och leva i en digital värld. Därför testas deras förmåga att söka och värdera information, att kommunicera och att lösa problem med hjälp av dator och Internet. Den här gången kan de deltagande länderna även välja att testa elevernas förmåga till datalogiskt tänkande.

Förutom att testa elevernas digitala kompetens, görs olika  studier av villkor och förutsättningar för att lära sig använda och kritiskt förstå de digitala möjligheterna i hemmet och i skolan i de tretton länderna.

Elisa Nadire Caeli och Jeppe Bundsgaard är doktorand respektive professor vid DPU i Köpenhamn. De båda har, som en del av arbetet med den danska rapporten, gjort en enkätundersökning bland rektorer om undervisningen i datalogiskt tänkande på deras skola och hur de uppfattar och förstår begreppet. Den ingår också i underlaget till Caelis kommande avhandling om elevers utveckling av datalogiskt tänkande.

För att få en bred ingång och för att undgå missförstånd, valde man att inte uttryckligen fråga efter om skolorna arbetar med projekt som rör datalogiskt tänkande. Istället frågade man efter it-projekt och bad om en beskrivning av innehållet. Det visade sig att 62% av skolorna arbetade med problemlösning, design, programmering i undervisningen.

Forskarna konstaterar att det är ett problem att många skolor har brist på lärare som utbildats eller fortbildats i att använda it och digitala medier i undervisningen. På 44% av skolorna är 1-25% av lärarna utbildade. 15% av skolorna i enkäten saknar helt sådana lärare. Endast 17% av skolorna har minst 75% lärare som är utbildade inom området. Ett ännu större problem är att det inte är mer än 14% av de it-utbildade lärarna som har kunskaper i programmering och digital design, påpekar forskarna.

Enkäten visar också att endast 7% av rektorerna anser sig vara väl insatta i vad datalogiskt tänkande är. 27% har aldrig hört talas om begreppet, medan 55% känner till det, men säger sig sakna djupare kunskaper. 

Rektorerna presenterades för åtta olika påståenden om vad datalogiskt tänkande handlar om och fick svara om de instämde i eller invände mot påståendet. Det visade sig att fanns en hög enighet om det mesta – med ett undantag: 58% invände mot att datalogiskt tänkande i princip är samma sak som programmering, medan 42% instämde i påståendet. 94% av rektorerna instämmer i att datalogiskt tänkande handlar om att lösa problem på ett systematiskt och logiskt sätt. 81% instämmer i att datalogiskt tänkande innebär kritiska överväganden om digitala teknologiers roll i livet och samhället.

Den danska regeringen planerar att införa teknologiförståelse som ett obligatoriskt undervisningsområde i grundskolan och genomför just nu försök på 46 skolor runt om i landet. Tanken är att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att kunna bli kritiska och medvetna medskapare av ett digitalt samhälle. Här är datalogiskt tänkande en viktig del.

För att det ska fungera som det är tänkt, menar forskarna att det krävs att lärarutbildningarna förändras och att yrkesverksamma lärare får adekvat fortbildning. Men det gäller också att rektorerna fortbildas, så att de kan skapa en kultur på sina skolor som stöder utvecklingen av teknologiförståelse och datalogiskt tänkande i undervisningen. Annars finns det risk för att undervisningen får ett alltför snävt fokus och styrs av läromedlens ramar.

DigiEduHack

3 oktober arrangeras DigiEduHack – ett 24 timmars hackathon som ska samla utbildningsintresserade från hela världen, alltifrån elever till forskare och yrkesverksamma inom olika områden. Skolor, universitet, forskningsinstitut, edtech-företag och fristående organisationer kan vara värdar på sina orter och få hjälp med att hantera utmaningar och lösa problem som de står inför. 

DigiEduHack leds av EIT-Climate-Kic och samordnas av Aaltouniversitetet i Esbo, Finland. Satsningen är en del av EU:s handlingsplan för digital utbildning, som lanserades i januari 2018. Handlingsplanens övergripande mål är att möjligheterna med it och digitala medier ska utnyttjas på bättre sätt, så att de studerande verkligen kan utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver när världen och samhället förändras.

Medborgar- och användardriven innovation kan vara ett sätt att hitta nya vinklar och perspektiv som kan föra utvecklingen framåt. På DigiEduHack kan det handla om allt ifrån själva lärupplevelsen till utformningen av lärmiljöer och en mer målmedveten användning av data för att förbättra undervisning och lärande.

EIT-Climate-Kic och Aaltouniversitetet hoppas på 2500 deltagare på 50 platser i olika delar av världen. Ett trettiotal är redan klara, men man söker aktivt efter fler som vill vara med. Alla får hjälp och stöd av arrangörerna, så att de kan genomföra arrangemanget. Huvudarrangemanget äger rum på Aaltouniversitet och alla deltagare runt om i världen kan följa vad som händer i en streamad sändning. Deltagarna på de olika platserna kan också kommunicera med varandra och utbyta tankar och idéer.

På DigiEduHack får deltagarna hos de olika värdarna först en inblick i utmaningarna och arbetar sedan i konkurrerande team som ska ta fram konkreta förslag på lösningar. Teamen pitchar sina förslag för värden som sedan utser bästa lösning och bästa team. De bästa lösningarna i hela DigiEduHack kommer att utses i en världsomspännande tävling som avgörs i november.

Två forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Martin Johansson arbetar som forskare på RISE Interactive i Göteborg. Han medverkar sedan förra året i det treåriga innovationsprojektet IoT-hubb skola

Thomas Hillman är docent med inriktning mot it och lärande vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Han intresserar sig både för hur tekniken förändrar hur vi lär oss i formella och informella sammanhang samt hur våra lärprocesser förändrar användning och design av teknik. 

Veckans tips

De etiska frågeställningarna kring användningen av AI lyfts allt oftare fram i samhällsdebatten och är naturligtvis även viktiga för skolan. På MIT Media Lab arbetar doktoranden Blakeley Payne och hennes kollegor med att ta fram ett öppet undervisningsmaterial som kan användas på mellan- och högstadiet.

Under sommaren har man arrangerat ett sommarläger som både ger barnen en inblick i viktiga frågor och problemställningar och inbjuder till reflektion och diskussion. Här finns mycket att fundera på och att inspireras av!