Månad: april 2019

Spaningen Podd 029: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Spaningen Podd 029: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Den här veckan tar vi upp SELFIE Forum i Madrid, ett nytt FoU-program om fjärr- och distansundervisning och Skolverkets nya programmeringskurs för lärare. Allra sist rundar vi av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

SELFIE Forum

4-5 april samlades 180 inbjudna deltagare från hela Europa på konferensen SELFIE Forum i Madrid. Såväl beslutsfattare och departmentstjänstemän som forskare, skolledare, lärare och elever deltog. Syftet med konferensen var att diskutera och byta erfarenheter kring självskattningsverktyget SELFIE, som utvecklats av EU:s forskningscenter JRC och som lanserades 25 oktober förra året. Det är tillgängligt på samtliga 24 officiella EU-språk, däribland svenska.

SELFIE står för Self-reflection tool for digitally capable schools och kan jämföras med självskattningsverktyget LIKA, som tagits fram av SKL. Med hjälp av det webbaserade verktyget är det möjligt att se hur det går med skolans digitalisering, vad som fungerar och var man behöver satsa mer. De områden som täcks in är desamma som de sju nyckelelementen i DigCompOrg, EU-kommissionens ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer.

I SELFIE deltar både skolledare, lärare och elever i självskattningen, och all datainsamling är anonym. Verktyget är tillgängligt för alla medlemsländer och tanken är att den aggregerade datan ska ge en samlad bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i hela EU. SELFIE är en av elva punkter i den digitala handlingsplan för skolan som EU-kommissionen presenterade i början av förra året. En regelbunden analys av läget och ett strategiskt uppföljningsarbete kan hjälpa Europas skolsystem att hantera digitaliseringen på ett bra sätt

PÅ SELFIE Forum konstaterades att medlemsländerna behöver samarbeta för att möta de stora utmaningar som skolan står inför. Det är det bästa sättet att skapa en stark och hållbar utveckling. Spridning av goda erfarenheter är en central del av det arbetet och här kan SELFIE fungera som ett hjälpmedel för att skapa kollektiv kunskap. Deltagare från Italien pekade på behovet av att arbeta med nätverk, regionalt, lokalt, nationellt och över hela Europa, för att göra skolorna medvetna om nyttan och värdet med SELFIE.

Självskattning är bara det första steget. Det allra viktigaste är de steg som följer närmast efter: att fram en konkret handlingsplan, att genomföra den i praktiken och att sedan följa upp den. För att underlätta detta har INTEF i Spanien tagit fram en kostnadsfri MOOC som är öppen för alla intresserade: Digitally Competent Educational Organisations. MOOC:en är på engelska och pågår från 16 april till 28 maj.

Digitala lärmiljöer

I början av förra veckan lanserade det oberoende forskningsinstitutet Ifous det treåriga FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning.

Tillsammans med sju svenska skolhuvudmän och Ålands landskapsregering ska Ifous undersöka hur möjligheterna att undervisa över nätet kan användas på bästa sätt i skolan. Det nya programmet bygger vidare på Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever, som Ifous drev 2016-17 tillsammans med RISE och Umeå universitet.

Charlotta Hilli, som är universitetslärare på Åbo Akademi, är forskningsansvarig. Hon disputerade i september 2016 på avhandlingen Virtuellt lärande på distans, som analyserar gymnasieelevers erfarenheter av att lära i en virtuell miljö och även lyfter fram främjande och hämmande faktorer.

Forsknings- och utvecklingsarbetet kommer att genomföras i ett tätt samarbete med grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Tillsammans med lärare och elever ska forskarna ta fram, tillämpa och utvärdera olika arbetssätt och metoder som kan användas i fjärr- och distansundervisning. Kanske kan det här vara ett sätt att hantera lärarbristen, som ju är en av skolans största utmaningar under de kommande åren.

Att programmera

Häromdagen tog Spaningen upp Skolverkets nya webbaserade kurs Att programmera, som Niklas Carlborg och Marcus Tyrén på RISE ICT har varit med och utvecklat. Den primära målgruppen är lärare som undervisar i matematik och teknik i årskurs 4 till 9 och på gymnasiet, men alla intresserade lärare är välkomna att anmäla sig.

Att programmera inleds med en introduktion som beskriver och förklarar viktiga koncept och begrepp. Därefter följer tre olika spår: Det första spåret handlar om det blockbaserade programspråket Scratch. Det andra spåret, som utvecklats av Niklas Carlborg och Marcus Tyrén, handlar om micro:bit, en enkel enkortsdator utan eget operativsystem som kan styra och samverka med elektronik och allt annat som leder ström. Micro:bit kan både programmeras med blockbaserade och textbaserade programspråk som exempelvis Python. Det tredje spåret tar upp grunderna i Python.

Tidigare har det riktats en del kritik mot att kurser i programmering framför allt handlar om matematik. I läroplanen är det ju fler ämnen som lyfts fram, till exempel teknik. Därför är ett av målen med den här kursen att inspirera tekniklärare att komma igång och att koppla programmering till vardagen.

Veckans tips

Memme Chatfield, som är skolbibliotekarie på Årstaskolan, har tillsammans med Ann-Charlotte Måned, skolbibliotekarie på Enskede skola, skapat MIKportalen, en webbplats som ska hjälpa lärare och skolbibliotekarier att utveckla grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd årskursvis efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation genom hela grundskolan.

Det rör sig inte om ett läromedel, utan det handlar om att presentera tankar och idéer kring hur man kan arbeta med medie- och informationskunnighet i klassrummet och på skolbiblioteket.

MIKportalen använder Creative Commons-licensen CC-BY-SA. Med andra ord får allt material användas och spridas så länge upphovsmannen anges. Om materialet utvecklas vidare, vilket är tillåtet enligt licensen, måste det göras tillgängligt på samma villkor.

Att programmera – en praktisk introduktion till programmering för lärare

Att programmera – en praktisk introduktion till programmering för lärare

Niklas Carlborg och Marcus Tyrén på RISE ICT har varit med och utvecklat kursen Att programmera för Skolverkets räkning. Nu är kursen klar, och alla intresserade lärare kan anmäla sig på Skolverkets utbildningsplattform.

En fristående fortsättning

Att programmera är en fristående fortsättning på kursen Om programmering, som ger alla lärare, från förskolan till vuxenutbildningen, en generell förståelse för hur programmering fungerar och hur digitalisering och programmering förändrar samhälle och vardag.

Den primära målgruppen är lärare som undervisar i matematik och teknik i årskurs 4 till 9 och på gymnasiet. Kursen kan även vara lämplig för lärare i andra ämnen och i andra skolformer som vill få en introduktion i block- och textbaserad programmering.

Introduktion och tre spår

Att programmera inleds med en introduktion som beskriver och förklarar viktiga koncept och begrepp. Därefter följer tre olika spår, och meningen är att deltagarna ska ta del av samtliga i den ordning som de ges i kursen.

Det första spåret handlar om det visuella blockbaserade programspråket Scratch, och är utvecklat av Linda Mannila. Scratch har tagits fram av forskare på MIT för att göra det lättare för barn att förstå och tillämpa programmeringens grundläggande principer. Med hjälp av block som har olika funktioner och egenskaper är det enkelt att sätta ihop olika sekvenser som tillsammans bildar ett program.

Niklas Carlborg och Marcus Tyrén

Det andra spåret, som utvecklats av Niklas Carlborg och Marcus Tyrén, handlar om micro:bit, en enkel enkortsdator utan eget operativsystem som kan styra och samverka med elektronik och allt annat som leder ström. Micro:bit kan både programmeras med blockbaserade och textbaserade programspråk som exempelvis Python. Det tredje spåret, som tagits fram av Pontus Haglund, tar upp grunderna i Python. Det är ett programspråk som är lätt att lära för nybörjare, men det används också professionellt i många olika verksamheter.

Spåret om micro:bit bygger vidare på tidigare erfarenheter

Under hösten och vintern 2017 genomförde Niklas Carlborg och Marcus Tyrén tillsammans med några kollegor på RISE ICT en turné med workshops om programmering med micro:bit. Turnén gjordes på uppdrag av Skolverket och vände sig till matematik- och tekniklärare i grundskolan.

Våren 2018 skapade och genomförde de Kodstund, en webbaserad nybörjarkurs i Python för matematiklärare på högstadiet. I spåret om micro:bit i Att programmera, återanvänds en del tankar och koncept därifrån, berättar Marcus Tyrén.

  – Vi börjar med att gå igenom grunderna i grova drag och följer sedan upp med roliga exempel kopplade till läroplanen, så att det blir lätt att se nyttan i undervisningen. Efter det följer några övningar som lärarna bör klara utan problem om de har sett och förstått exemplen. Vi väver också in quiz och olika reflektionsfrågor.

Mer konkret och kopplat till vardagen

Det finns många olika enkortsdatorer som kan användas i skolan, alltifrån Arduino till Calliope Mini och Raspberry Pi, säger Niklas Carlborg. Anledningen till att micro:bit lyfts fram i det här spåret är att den är lätt att få tag i, att den är billig och att den redan har börjat få en ganska stor spridning i den svenska skolan.

  – Tidigare har det riktats en del kritik mot att kurser i programmering framför allt handlar om matematik. I läroplanen är det ju fler ämnen som lyfts fram, till exempel matematik. I den här kursen vill vi därför gärna sätta ett särskilt fokus på tekniklärarna och inspirera dem att komma igång.

Programmering ska kopplas till vardagen för att visa hur mycket i det dagliga livet som faktiskt styrs och kan förändras av programmering, tillägger Marcus Tyrén.

  – Programmering ska inte bara vara något abstrakt, utan det gäller att försöka vara mer praktisk och konkret. Ett avsnitt handlar till exempel om att bygga och programmera en enkel väderstation som läser av vindriktning och temperatur med hjälp av sensorer. Programmering med micro:bit gör det också enklare att börja förstå vad sakernas internet är och hur det fungerar.

Det är bra att kunna dela erfarenheter, tankar och idéer

Lärare kan välja att genomföra Att programmera på egen hand, men de kan också arbeta tillsammans med andra lärare på skolan. Skolverket rekommenderar att lärare, om det är möjligt, arbetar två och två för att ha någon att dela tankar och erfarenheter med.

Det finns också ett diskussionsforum kopplat till Att programmera, där lärare kan reflektera och diskutera tillsammans. Så arbetade man i Kodstund, och det är bra att den möjligheten finns, påpekar Niklas Carlborg.

  – Det är viktigt att lärarna kan dela med sig av sina tankar och till exempel presentera undervisningsidéer för varandra. Det kan hjälpa dem att komma igång och få inspiration till att tänka vidare kring hur de kan arbeta med programmering i sin undervisning.

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Den här veckan börjar vi i England med strategin som både är tänkt att få fart på digitaliseringen i hela utbildningsområdet och att underlätta för edtech-företag att bedriva och utveckla sina verksamheter. Vi fortsätter till Danmark, där ett aktionsforskningsprojekt kring digital kompetens i undervisningen på gymnasiet börjar närma sig slutet. Vi rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Strategi för att stärka digitalisering och edtech i England

I augusti förra året konstaterade utbildningsminister Damian Hinds att det är hög tid att skolan och alla andra delar av utbildningsområdet i England verkligen börjar dra nytta av den digitala utecklingen. Han vände sig samtidigt till edtech-företagen, och menade att de nu har chansen att sätta igång en revolution. I onsdags var det dags för nästa steg: En strategi för att få fart på digitaliseringen och för att ge bättre förutsättningar för edtech-företagen att bedriva sina verksamheter. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund

En viktig del av satsningarna inom utbildningsområdet rör infrastrukturen. Alla skolor och utbildningsanordnare måste få tillgång till ett snabbt och stabilt bredband. Många har även behov av stöd för att genomdriva effektiva upphandlingar och för att hantera it-säkerheten.

Utbildningsdepartementet ska starta ett nätverk av skolor och högre utbildningar i England, där lärare undersöker olika tekniska lösningar och lär av varandras erfarenheter. Ett samarbete med Chartered College of Teaching har bland annat resulterat i en kostnadsfri nätbaserad kurs om pedagogik och edtech. Man stödjer även satsningen LendEd, som drivs av British Educational Suppliers Association. Den här satsningen gör det möjligt för skolor att låna och testa olika typer av hårdvara och program i praktiken innan det eventuellt fattas beslut om inköp.

Satsningarna på infrastruktur och kompetensutveckling kan underlätta för hela edtech-företagen, eftersom efterfrågan på deras produkter och tjänster förväntas öka. Här är det viktigt att det blir tydligt vilka typer av utmaningar som behöver lösas i skolan och på andra utbildningar. Utbildningsdepartementet ska även genomföra olika marknadsstimulerande åtgärder och underlätta för nystartade företag att få finansiering och andra typer av stöd.

En annan central tanke är att få igång ett mer strukturerat samarbete mellan utbildningsanordnarna och edtech-företagen för att få in digtaliseringen som ett naturligt inslag i vardagen. Det tänker departementet bland annat åstadkomma genom att anordna innovationstävlingar inom fem olika områden: administration, examination och bedömning, stöd i undervisningen, flexibel kompetensutveckling och livslångt lärande. Här menar man att en genomtänkt teknikanvändning både kan öka effektiviteten och öppna för helt nya möjligheter. Men det kräver att idéer och lösningar verkligen kan testas och undersökas i det dagliga arbetet.

Nästa steg blir att sätta samman Edtech Leadership Group med representanter från hela utbildningsområdet och från edtech-företagen. Genom ett mer strukturerat samarbete och med ett formellt avtal på plats innan årsskiftet, hoppas utbildningsdepartementet att den digitala utvecklingen ska få ett större genomslag på skolor och andra utbildningar i England.

Utvecklingen av danska gymnasieelevers digitala kompetenser

Att förbereda eleverna på de förutsättningar och krav som gäller i ett alltmer digitaliserat samhälle är en av grunderna i den danska gymnasiereformen 2016. Bland annat är det viktigt att kunna söka och förhålla sig kritiskt till information på nätet, att kunna samarbeta med andra för att lära och lösa problem och att själv kunna skapa och tillgängliggöra innehåll på nätet.

Styrelsen for it og læring på det danska utbildningsdepartementet gav 2017 stöd åt aktionsforskningsprojektet DiDaK – Digital Dannelse og Kompetenceudvikling – som nu är på väg att avslutas. Projektet har letts av Christian Dalsgaard Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier på Århus universitet. Han har tillsammans med sina kollegor och ämneslärare på fem gymnasieskolor tittat närmare på vad eleverna behöver lära sig.

Digital kompetens har i det här fallet delats in i fyra kompetensområden för att lättare synliggöra vad som är viktigt att eleverna lär sig. Det finns fyra korta filmer där Christian Dalsgaard ger en inblick i vart och ett av kompetensområdena.

Ett kompetensområde är operationell kompetens, alltså att kunna använda olika digitala verktyg som ett stöd för sitt eget tänkande och lärande, alltifrån kalkylark till sökmotorer. Eleverna behöver också ha en grundläggande förståelse för hur tekniken fungerar för att kunna använda en kritiskt och för att kunna hantera personlig integritet och säkerhet.

Informationskompetenser är ett annat område. Här handlar det om att kunna använda Internet som en lärresurs och för att lösa problem som de ställs inför i olika ämnen. Det förutsätter bland annat ämneskunskaper, så att eleverna kan formulera bra sökningar och förstå sökresultaten. Men det är också avgörande att kunna lägga upp sökstrategier som gör det möjligt att lösa problemen.

Ett tredje område är deltagarkompetenser, det vill säga att kunna samarbeta med andra över nätet, i och utanför klassrummet, för att lösa problem och för att bygga gemensam kunskap. Det handlar om att möta och att kunna föra en konstruktiv dialog med personer från andra kulturer, med andra perspektiv och värderingar. Här gäller det att förstå och respektera varandra på ett mer principiellt plan och att kunna skriva tillsammans, att kunna korrigera, ge förslag till förbättringar, och så vidare. Det finns mängder av gemenskaper på nätet som kan fungera som viktiga lärresurser, men eleverna behöver lära sig att förstå och hantera dem för att kunna dra nytta av möjligheterna.

Ett fjärde område handlar om att själv kunna producera innehåll i olika genrer och medieformat. I grund och botten handlar det om att kunna läsa och skriva, men nu räcker det inte längre med skriven text. Bild, ljud och film är viktiga uttrycksformer som eleverna måste kunna hantera både som producent och som konsument. Även här är det avgörande att kunna samarbeta med andra, att kunna korrigera och ge konstruktiva förslag. Det gäller både när man gör en film tillsammans eller när man till exempel bidrar till artiklar på Wikipedia.

Projektet kommer inte med några färdiga lösningar på hur undervisningen ska se ut. Forskare och lärare har preliminärt identifierat tolv problem och visat hur de kan lösas rent principiellt. Till exempel visade det sig att elever ofta har lätt för att hitta svar på frågor på nätet, men att de i regel stöter på problem när de ska arbeta mer metodiskt med informationssökning för att lösa ett problem. Därför är det viktigt att lärare utformar uppgifter som kräver att eleverna tränar sig i att tänka strategiskt för att lösa problemet. Hur det ska gå till i praktiken beror både på ämnet och på andra förutsättningar.

Lärare måste själva prova sig fram och se vad som fungerar i deras situation. Forskarnas förhoppning är att de tolv problemen och de principiella lösningarna ska fungera som inspiration och göra det lättare att skapa arbetssätt som fungerar.

Veckans tips

Från 29 april till 12 juni anordnar European Schoolnet Academy MOOC-kursen Social media Literacy for Change. Den vänder sig till lärare och skolledare i hela Europa och är en del av ett ettårigt projekt med samma namn som drivs av Europeiska Skoldatanätets Future Classroom Lab. Den kan också ses som ett viktigt komplement till European Media Literacy Week, som arrangerades för första gången i slutet av mars.

Syftet med projektet och kursen är att göra det möjligt för skolpersonal och elever att förstå och dra nytta av de möjligheter till interkulturella möten, samhällsengagemang, lärande och personlig utveckling som sociala medier skapar.

En viktig del av kursen består i att lärare och skolledare ska skapa en strategi för sin skola som både hanterar risker och möjligheter. Det gör det möjligt att lägga grunden för en användning av sociala medier som kan hjälpa eleverna att utveckla kunskaper och förmågor som är avgörande i ett digitalt och globalt samhälle.