Dag: 15 mars, 2019

Spaningen Podd 025: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Spaningen Podd 025: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

I onsdags kom två rapporter som vi ska titta lite närmare på. Den ena är en statusrapport om skolans digitalisering i Danmark. Den andra är Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen i åk 7-9, där man bland annat pekar på de digitala verktygens betydelse. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Ny digitaliseringsstrategi i Danmark

Regeringen i Danmark förbereder just nu en strategi för skolans digitalisering som ska gälla från 2020 till 2025. I onsdags släpptes en rapport som beskriver det aktuella kunskapsläget när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Den pekar också på viktiga områden där det behövs mer kunskap.

Rapporten fungerar som avstamp för en kvalificerad dialog med föräldrar, elever, yrkesverksamma i skolan, politiker och experter. Den tar upp vad digitaliseringen innebär för undervisningen och varför den även är ett centralt innehåll i undervisningen. Rapporten belyser också hur digitaliseringen påverkar barns och ungas tillvaro i och utanför skolan samt vad som är viktigt att tänka på när det gäller uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen.

Tidigare erfarenheter från danska skolor, bland annat det omfattande försöket med demonstrationsskolor i grundskolan 2013-15, visar att en genomtänkt användning av de digitala möjligheterna kan ge en rad fördelar i undervisningen. Till exempel tränar eleverna kreativt och kollaborativt skapande, de digitala läromedlen ger en mer direkt och visuell återkoppling och studiemotivationen ökar. Läraren ges också fler möjligheter att följa varje elevs utveckling.

Ett problem med it och digitala medier i undervisningen är att det kan bli fler störningsmoment i klassrummet som påverkar elevernas koncentration negativt. Kritiker menar också att tekniken sätter dagordningen och att digitala läromedel styr didaktiken istället för att ge stöd åt den. Dessutom saknas det i hög grad kunskaper om hur undervisningen bäst kan stödjas av den digitala utvecklingen. Vi känner inte heller till de långsiktiga effekterna av skiftet från analoga till digitala färdigheter när det gäller läsning och skrivande.

I Danmark pågår just nu försök med hur teknologiförståelse kan integreras i undervisningen på grundskolan. På de högskoleförberedande gymnasieutbildningarna finns informatik på schemat sedan 2017 och till hösten kommer eleverna på de yrkesinriktade utbildningarna att läsa yrkesinformatik. En teoretisk och praktisk förståelse av hur digitala teknologier är uppbyggda och fungerar krävs för att kunna bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället

Undervisning i teknologiförståelse kräver kompetensutveckling av lärarna, och det tar naturligtvis tid innan alla bitar är på plats. Det behövs också mer forskning om didaktiken och hur elevernas kunskaper och förmågor kan bedömas, både löpande och i form av prov.

Digitaliseringen av vardagen i och utanför skolan underlättar tillvaron på många sätt, inte minst för elever med kognitiva och sociala funktionsnedsättningar. Det är samtidigt viktigt att skolan hjälper eleverna att utveckla goda vanor kring sin mobilanvändning, att göra dem medvetna om behovet av fysisk aktivitet samt att lära dem att tänka på hur de beter sig mot andra på nätet och att värna sin digitala säkerhet och integritet.

Kritiker menar att den ökade digitaliseringen medför att barn och ungdomar får nedsatt koncentrationsförmåga och att många inte längre klarar att läsa längre, fördjupande texter. Några anser också att dagens ungdomar riskerar att bli sämre på att tolka kroppsspråk när de umgås i det fysiska rummet och att förmågan att förstå ironi och humor kan försvagas. Än så länge finns det många kunskapsluckor när det gäller digitaliseringens effekter på mental, social och fysisk hälsa. Här behövs helt enkelt mer systematisk forskning

En väl utvecklad digital infrastruktur i skolan ger tillgång till innehåll och andra resurser som kan förbättra undervisningen. Sociala skillnader kan utjämnas när alla barn och ungdomar får tillgång till tekniken och kan lära sig att dra nytta av den. Det blir också möjligt att skapa bättre kontakter mellan skolan och hemmet. I år kommer den nya kommunikationsplattformen Aula att införas i de kommunala skolorna och det finns även möjlighet för de privata skolorna att vara med.

Det är viktigt att se till att inte tekniken kommer i första rummet och att det blir lär- och kommunikationsplattformarna som styr. Därför gäller det att se till att undervisningens behov alltid kommer främst. Etik och datasäkerhet får naturligtvis inte heller glömmas bort.

Skolinspektionen om musikundervisningen

Häromdagen presenterade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolans årskurs 7 till 9. Här tittar man närmare på om undervisningen utgår ifrån ämnets hela kursplan och om den ger eleverna möjlighet till eget skapande som främjar utvecklingen av deras kreativa förmåga.

Det är viktigt att inte glömma bort musikens och de andra estetiska ämnenas betydelse, både när det gäller utvecklingen av intellektuella förmågor, förståelsen av samhället, formandet av den egna identiteten och det allmänna välmåendet. Här har skolan en viktig roll att spela, konstaterar Skolinspektionen.

Kvalitetsgranskningen visar att det finns flera gemensamma drag hos de skolor som utgår ifrån hela kursplanen och som strävar efter att utveckla elevernas musikaliska skapande. Hit hör en stabil arbetssituation, behöriga lärare som kan samarbeta och lära tillsammans med sina kollegor, samt tillgång till grupprum, instrument och olika digitala verktyg.

Musik är en kommunikationsform och en konstnärlig uttrycksform som tack vare digitaliseringen är mer tillgänglig än någonsin. Den intresserade musiklyssnaren har fler möjligheter än tidigare, men det gäller även för det musikaliska skapandet. Det finns en rad olika program som gör det enkelt att komma igång med att skapa musik. I kommentarerna till musikämnets kursplan jämställs den här typen av digitala verktyg med instrument och ska därför tas upp i undervisningen på lika villkor

Tidigare undersökningar har visat att det digitala musikskapandet har varit en mycket eftersatt aktivitet i skolan. Den ökade digitaliseringen har börjat ändra på det, eftersom tillgången till hård- och mjukvara för att skapa, spela in och bearbeta musik har förbättrats betydligt.

Kvalitetsgranskningen visar att 23 av de 30 skolorna använder den här typen av program i undervisningen. På någon skola är det till och med så att musikskapandet alltid utgår ifrån digitala verktyg. Men en knapp fjärdedel av de granskade skolorna använder inte digitala verktyg i undervisningen, vilket minskar likvärdigheten.

Det finns flera skäl till att skolor inte använder de digitala möjligheterna i musikundervisningen. Ett skäl kan vara att musikläraren inte är intresserad, men även om det finns ett starkt intresse är det svårt att hänga med i den snabba utvecklingen utan adekvat kompetensutveckling. För att verkligen följa hela läroplanen och för att ge eleverna likvärdiga möjligheter, är det alltså viktigt att skolhuvudmännen börjar tänka på digitaliseringens möjligheter även i musikämnet.

Veckans tips

18 mars kommer den ansvarige ministern att lägga fram förslag på nya ämnesplaner för skolan i Norge. Det är den mest genomgripande förändringen sedan skolreformen Kunnskapsløftet 2006, då digital kompetens blev en av de fem grundläggande färdigheter som ska utvecklas i alla ämnen

En viktig tanke med de nya ämnesplanerna är att underlätta djuplärande, vilket även lyftes fram i den utredning om framtidens skola som presenterades 2015. Eleverna ska gradvis utveckla en förståelse av begrepp, metoder och sammanhang i ämnena och över ämnesgränserna och de ska lära sig att samverka med andra för att hantera nya och okända situationer. Det är en förutsättning för att kunna leva i och hantera ett samhälle som genom digitaliseringen och globaliseringen befinner sig i ständig förändring