Dag: 18 februari, 2019

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

I veckans podd tar vi först upp en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Vi avslutar med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Allra först sammanfattas en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips

Regler för elevers mobilanvändning på danska grundskolor

För ett par veckor sedan offentliggjordes den hittills mest omfattande undersökningen av hur danska grundskolor sätter upp regler för elevers mobilanvändning i skolan. Den har genomförts av psykologen Andreas Lieberoth, som är verksam som forskare på DPU vid Århus universitet.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med representanter för 602 skolor i hela Danmark, jämnt fördelade över landet.

60% av de intervjuade skolorna har ett formellt regelverk som har fastställts av skolledningen eller skolans styrelse. Knappt 19% har någon form av gemensamma regler eller principer och ungefär 8% har satt igång en process för att fatta ett formellt beslut kring dem.

Analysen av intervjuerna visar att det finns nio modeller för hur man hanterar elevers mobilanvändning i skolan, från inga regler alls till totalt förbud. Den vanligaste modellen är att eleverna förvarar mobilen avstängd i sin väska när de är i skolan. På 36% av skolorna får elever använda mobilen i undervisningen när läraren anser det lämpligt. 4% av skolorna har en policy som säger att mobilen ska användas aktivt, som ett verktyg i undervisningen.

Det vanligaste skälet till att reglerna införs, är att man vill ha bättre ordning på lektionerna. 38% av skolorna uppger det här skälet. Näst vanligast är att reglerna införs för att man vill öka det sociala umgänget på rasterna. Detta säger 22% av skolorna.

Två tredjedelar upplever att reglerna har en positiv effekt. 22% uppger att eleverna umgås mer med varandra på rasterna och 21% menar att det har blivit mer ro och bättre koncentration på lektionerna. 13% säger att elevernas deltagarkompetens har utvecklats och att de har blivit bättre på att reglera sin användning av mobilen. Detta sker när mobilen används aktivt som ett arbetsredskap på lektionerna.

Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till skolor som vill införa regler för mobilanvändningen.

Den första är att försöka hitta en bra balans mellan problemlösning och utbildning. Många regelverk och principer syftar bara till att begränsa de störande effekterna av elevernas mobilanvändning. Det hindrar lärarna från att hjälpa eleverna att utveckla goda digitala vanor och en god digital kompetens.

Den andra rekommendationen är att tänka på åldersvariationen på skolan när reglerna tas fram. Det kan vara frestande att ha samma regelverk för alla, men det är naturligtvis en stor skillnad mellan 6- och 16-åringars mognad, deras pedagogiska behov och deras relationer till tekniken.

Den tredje rekommendationen är att börja med att fråga sig varför reglerna ska införas. Olika modeller har olika effekter. En modell ger ordning i klassrummet, en annan förbättrar elevernas umgänge på rasterna och en tredje hjälper eleverna att utveckla sin digitala kompetens. Vad är det egentligen skolan vill uppnå med reglerna?

Den fjärde rekommendationen är att utgå ifrån den kunskap som finns inom området. Det gäller att se upp för den upphettade och oftast svartvita debatten i medierna. Istället är det viktigt att utgå ifrån de egna lärarnas erfarenheter av eleverna och att bygga vidare på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs mer kunskap om den danska kontexten, menar Andreas Lieberoth. Här kan forskare och lärare ha stor nytta av varandra.  

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen.

Falköpings kommun är först ut. Igår publicerades en intervju med Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. Han konstaterade att Falköpings kommun för närvarande inte är någon innovatör när det gäller användningen av de digitala möjligheterna i skolan. Däremot är kommunen en god early adopter. Men framöver vill man gärna undersöka om det är möjligt att gå från att vara early adopter till att bli innovatör och vilka förutsättningar det isåfall kräver.

Under de närmaste åren genomför Falköpings kommun en rad olika byggnadsprojekt. 2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det pågår även ett antal ombyggnationer på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera.

Falköpings kommun arbetar också med att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen. Ett viktigt skäl till det är att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Man undersöker även förutsättningarna för lärare att byta från pc till chromebook, vilket skulle sänka kostnaderna rejält.

Lokala handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering är på gång, i väntan på att SKLs nationella handlingsplan ska presenteras 18 mars. Här är det viktigt att se till att skapa ett stabilt underlag för de kommande årens utveckling. Samtliga förskolor och skolor ska därför göra en LIKA-skattning vartannat år som visar hur det går med digitaliseringen.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling och målet är att den ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Det gäller både att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas och att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet

Veckans tips. Vad säger forskningen egentligen om sociala mediers påverkan på ungas välmående?

I senaste numret av Nature Human Behavior publiceras en studie som analyserar sambandet mellan ungas välmående och deras användning av sociala medier. De båda Oxford-forskarna Amy Orben och Andrew Przybylski visar med en statistisk analys av tidigare stora studier att effekterna är i princip försumbara för de allra flesta. Att bli mobbad, röka marijuana, att sova ordentligt eller att äta frukost har avsevärt större påverkan på hälsa och välmående. Oron för ungas “skärmtid” är med andra ord betydligt överdriven och ges sannolikt alltför stor plats i medierna.

Samtidigt finns det studier som visar att de få procent som antingen använder sociala medier extremt mycket eller inte alls mår betydligt sämre än genomsnittet. Men det är inte klart om det beror på användningen eller orsakas av andra problem. Det behövs helt enkelt mer forskning. Detsamma gäller de långsiktiga effekterna, som vi av naturliga skäl ännu inte vet något om.

12 mars arrangerar DPU forskningskonferensen Generation skærm i Köpenhamn, där både tongivande internationella forskare och danska forskare och debattörer ges utrymme. Tanken är att ta ett viktigt steg för att förena aktuell forskning med kritik och praktisk kunskap. Vad säger forskningen egentligen? Vad betyder det i vardagen? Hur kan vi ta upp de problem som finns utan att sjukförklara alla som använder sociala medier?