Dag: 21 december, 2018

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Ge en rättvisande bild av skolans digitalisering

Den pågående digitaliseringen innebär en lika genomgripande transformation av samhället som när Sverige elektrifierades för knappt 100 år sedan. Hela verksamhetsområden omvandlas, det skapas nya organisationsmodeller, gamla arbetssätt byts ut och det krävs delvis andra kompetenser än tidigare. Detta ställer krav på att läroplanen och skolans undervisning ska förändras och att man ska dra nytta av den digitala utvecklingens möjligheter.

När skolans verksamhet börjar digitaliseras, är det många som blir oroliga över att elevernas kunskaper försämras. Resonemangen om olika kompetenser framstår som abstrakta och kan kännas svårgripbara för många. Vardagen i skolan ser inte längre ut som man är van vid, och det leder till att en del ifrågasätter den här utvecklingen, ibland utifrån rena känsloargument.

I onsdags publicerade Spaningen en artikel där den finlandssvenska forskaren Linda Mannila lyfte fram betydelsen av att medier och forskare hanterar den här oron på ett rättvisande och konstruktivt sätt. Tyvärr spelar medierna ibland på folks rädsla för att locka till sig fler läsare och tittare, och det händer även att forskare har en egen agenda som de vill föra fram

Det finns på sina håll en mediepanik och teknikrädsla som pyr under ytan, säger Linda Mannila. Infekterade debatter om ungdomars skärmtid och efterlysningar av effektiva porrfilter som ska hålla oönskat innehåll borta är tydliga exempel på det. Men den digitala utvecklingen är komplex och rymmer både positiva och negativa sidor. Därför är det viktigt att medier och forskare ger en balanserad och rättvisande bild och undviker att underblåsa populistiska strömningar.

Bland annat är det viktigt att ge konkreta exempel från klassrummen som visar hur det ser ut och som förklarar vad förändringarna innebär för lärare och elever. Annars kan vi inte få en skoldebatt som vilar på saklig grund och som leder utvecklingen framåt, konstaterar Linda Mannila. Internet var ingen fluga och digitaliseringen är ingen trend. Skolan och resten av samhället digitaliseras vare sig vi vill eller inte, så vi måste helt enkelt börja hantera det här på ett konstruktivt sätt.

Med den digitala assistenten Alexa i klassrummet

Det sker en snabb utveckling inom maskinlärande och artificiell intelligens, och det börjar synas i vardagen. Det uppkopplade hemmet är på väg att bli verklighet och allt fler installerar smarta högtalare med röststyrda digitala assistenter som spelar musik, läser upp nyheter, styr belysningen och hanterar lås- och larmsystem.

Än så länge är det för tidigt att säga vad det här kommer att betyda för skolan, men det finns redan lärare som undersöker möjligheterna. Carmen de Bruijckere, som är klasslärare i en fyra på Kungsholmens grundskola i Stockholm, använder sedan en tid tillbaka Amazons digitala assistent Alexa som hjälpreda i klassrummet. Igår publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i vad hon och eleverna gör.

Den ai som används i den här typen av digitala assistenter är fortfarande rätt rudimentär.  Det sätter tyvärr ganska snäva ramar för vad de kan göra, berättar Carmen de Bruijckere. Just nu används Alexa mest till att hantera enkla, praktiska saker i klassrummet. Det handlar bland annat om att att hålla koll på tiden när eleverna ska prata två minuter var eller när de ska arbeta tyst i en kvart. Eftersom klassrummet har belysning som kan fjärrstyras, så hjälper Alexa också till med det. Om belysningen behöver släcka ned, är det bara att säga ”lights down, Alexa”, så är det klart.

Eleverna behöver lära sig hur de ska prata för att få Alexa att göra det som de vill. Om de till exempel vill spela ett spel eller arrangera en frågesport, måste de använda rätt fraser. Annars säger Alexa till att hon inte förstår och eleverna måste försöka igen. Det är bra att eleverna lär sig att umgås och samarbeta med röststyrda assistenter och robotar, menar Carmen de Bruijckere. De blir allt viktigare i vardagen, så därför behöver de både lära sig hantera möjligheterna och inse begränsningarna

Det är även viktigt att eleverna reflekterar kring de negativa sidorna med den här utvecklingen. Naturligtvis är det inte oproblematiskt att stora multinationella företag kan spela in det som sägs i klassrummet, trots att det inte handlar om någon känslig information, säger Carmen de Bruijckere.

Det gäller också att arbeta med elevernas medie- och informationskunnighet när Alexa används för att ge information eller för att svara på frågor. Varifrån kommer informationen? Är källan tillförlitlig? Hur fungerar algoritmerna som används för att välja svaret på frågan? Eleverna måste bli medvetna om problematiken och träna sig i att reflektera kritiskt kring detta. Här spelar läraren förstås en central roll.

Veckans tips

Parallellt med utvecklingen av röststyrda digitala assistenter, händer det också en hel del inom området människoliknande, empatiska robotar. Det finns till och med skolor som experimenterar med dem i klassrummet, även om det än så länge inte är särskilt vanligt.

För några år sedan tittade det EU-finansierade forskningsprojektet EMOTE närmare på vad den här typen av robotar kan komma att innebära i praktiken. Forskarna följde hur skolor i några europeiska länder använde roboten Nao som ett interaktivt hjälpmedel för att underlätta och ge stöd åt elevers lärande.

Två göteborgsforskare – Wolmet Barendregt och Sofia Serholt – deltog i det här projektet. Häromveckan samtalade Neil Selwyn och Sofia Serholt om erfarenheterna med robotar i klassrummet i Monash Universitys podd Meet the Education Researcher. Samtalet pågår i knappt 14 minuter och lyfter fram en rad angelägna frågor som det är viktigt att reflektera kring. Robotar i klassrummet låter fortfarande som science fiction, men framtiden kommer fortare än vi tror.