Månad: september 2018

Spaningen 003 – Ny edtechprofessur, designprinciper för spel och en utflykt till MIT

Spaningen 003 – Ny edtechprofessur, designprinciper för spel och en utflykt till MIT

Den här veckan börjar vi med att berätta om professuren i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser, som nyligen tillsatts på Linnéuniversitetet. Därefter tittar vi närmare på en bok från forskare på MIT om designprinciper för digitala spel som kan användas i undervisningen. Nästa punkt blir den engelske utbildningsministerns invit till edtech-industrin att revolutionera skola och livslångt lärande med teknikens hjälp. Allra sist tar vi upp pK-12 Action Groups webbplats, som är en bra startpunkt för den som vill hålla ett öga på MIT:s alla forsknings- och utvecklingsprojekt mot förskola och skola.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 39

Veckans spaning, vecka 39

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med att berätta om professuren i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser, som nyligen tillsatts på Linnéuniversitetet. Därefter tittar vi närmare på en bok från forskare på MIT om designprinciper för att skapa digitala spel som kan användas i undervisningen. Nästa punkt blir den engelske utbildningsministerns invit till edtech-industrin att revolutionera skolan med teknikens hjälp. Allra sist tar vi upp pK-12 Action Group, som är en bra startpunkt för den som vill hålla ett öga på MIT:s forsknings- och utvecklingsprojekt mot förskola och skola.

Linnéuniversitetet har tillsatt en professur med inriktning mot digitala lärprocesser

Det är två år sedan Linnéuniversitetet och det växjöbaserade edtech-företaget IST kom överens om ett långsiktigt samarbete för att bygga upp tvärvetenskaplig forskning om digitala lärprocesser. När digitaliseringen av den svenska skolan efterhand tar fart, är det viktigt att utveckla mer kunskap om hur de tekniska lösningarna bäst kan användas och vilka metoder och arbetssätt som fungerar.

Genom att förena och vidareutveckla kunskap från olika forskningsområden, kan Linnéuniversitetet stärka sin position när det gäller skola och utbildning. För IST:s del är det viktigt att få vetenskapligt stöd för hur olika tjänster och applikationer kan komma till nytta i skolan. Det finns också en förhoppning om att det här samarbetet kan bidra till ett bättre samspel mellan forskning och pedagogisk praxis i skolan.

Första steget i samarbetet var att inrätta och tillsätta en professur i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser. Nu är professuren tillsatt med Italo Masiello, som gått Karolinska Institutets forskarskola i medicinsk pedagogik och närmast kommer från en tjänst som innovations- och utbildningschef på Södersjukhuset i Stockholm.

Italo Masiello visade i sin avhandling, som han disputerade på 2005, att den digitala teknikutvecklingen kan användas med framgång i den medicinska undervisningen. Han genomförde två studier av lärplattformar och en om 3d-animationer i undervisningen. Slutsatsen var att både utformningen av lärresurserna, hur de används i undervisningen och de studerandes attityder till it-användningen har betydelse för resultatet. Digitala lärresurser är i sig ingen garanti för att undervisningen förbättras och att de studerande lär sig mer.

På senare år har Masiello bland annat undersökt hur simuleringar kan användas för att utveckla kunskaper och praktiska färdigheter på läkarutbildningen. Han har också, tillsammans med andra forskare, gått igenom aktuell forskning om hur VR och AR kan användas i den medicinska undervisningen. Det finns indikationer på att virtuella miljöer och förstärkning av den fysiska miljön med datorgenererade sinnesintryck kan ge pedagogiska vinster. ,Men det återstår en rad frågetecken att räta ut och det det behövs mer systematiska studier av hur utformning och användning ska gå till.

Eftersom Italo Masiello inte kommer ifrån skolans värld, inleder han sitt arbete på Linnéuniversitetet med att lära sig mer om hur de pedagogiska och tekniska förutsättningarna ser ut i den svenska skolan. Därefter är det dags att bygga upp en forskningsmiljö och att börja undersöka viktiga problemställningar kring digitala lärprocesser i skolans undervisning.

Resonant Games

Education Arcade är en forskningsmiljö kring digitala spel, AR och simulationer, som är nära kopplad till Scheller Teacher Education Program på MIT. Arbetet leds av Eric Klopfer, som tillsammans med sina kollegor under mer än 15 år utvecklat en lång rad spel som använts i undervisningen i amerikanska skolor.

MIT Press har nyligen gett ut boken Resonant Games, som ger en sammanfattning av erfarenheterna från Education Arcade kring goda designprinciper för spel som ska använda i undervisningen. Boken är skriven av Eric Klopfer, Jason Haas, Scot Osterweil och Louisa Rosenheck, och är fritt tillgänglig på nätet.

Resonans används som metafor för de kopplingar som design och spel måste göra mellan de olika sammanhang som eleverna finns i för att aktiviteterna ska upplevas som meningsfulla och leda till kunskapsutveckling och lärande.

Resonant Games tar totalt upp 20 olika designprinciper och man resonerar kring dem tillsammans med några olika spel som utvecklats genom åren, bland annat Lure of the Labyrinth, Vanished, The Radix Endeavor och Ubiqitous Biology.

Fyra av principerna ses som mer övergripande:

Den första principen handlar om att se varje elev som “en hel människa”. Eleverna är förstås mer än bara en elever i skolan. De är unga människor med olika intressen, passioner, funderingar och drömmar. Det är viktigt att ett spel kan möta eleverna där de befinner sig i livet, berätta bra historier och presentera gåtor och problem som de inspireras att lösa.

Behovet av att tänka på den gemensamma upplevelsen är princip nummer två. Lärandet är både en individuell och en social aktivitet. Därför är det viktigt att eleverna inte enbart arbetar på egen hand, utan att de också tillsammans resonerar, diskuterar och hjälps åt för att lösa de problem som de står inför.

Den tredje principen lyfter fram att spelet och lärande måste samspela. Det gäller att dra nytta av spelets mekanismer och verkningsmedel för att få eleverna intresserade, nyfikna, börja utforska, reflektera, och så vidare. Spelet ska inte fyllas med innehåll, utan det gäller att försöka skapa en synergi mellan hur spelet fungerar och vilka aktiviteter som är viktiga för att eleverna ska lära sig.

Spelet ska fungera i skolan – det är den fjärde principen. Med andra ord är det nödvändigt att anpassa aktiviteterna till de tekniska och fysiska förutsättningar som gäller i skolan, att ta hänsyn till de krav som läroplanen ställer, med mera.

Författarna är noga med att poängtera att de tjugo designprinciperna inte är någon magisk formel som automatiskt leder till ett spel som verkligen slår an i skolan. Alla elever är olika och undervisning är en högst komplex verksamhet. Ibland fungerar en lösning och ibland fungerar den inte. Men de här principerna har visat sig fungera som en bra grund att utgå ifrån. Genom att dela med sig av sina erfarenheter, hoppas de kunna ge andra utvecklare hjälp på vägen.

Englands utbildningsminister vänder sig till edtech-branschen

Utbildningsminister Damian Hinds vände sig härom månaden till edtech-branschen och bad dem att presentera digitala lösningar som kan revolutionera det engelska utbildningssystemet. I utspelet betonade han särskilt hur simuleringar, AR och VR kan skapa helt andra lärmiljöer och ge nya möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper.

I november kommer regeringens höstbudget att presenteras, och redan nu är det klart att den bland annat kommer att innehålla en bredbandssatsning för skolan. Men för att det ska vara någon mening med den, måste lärarna kunna dra nytta av de möjligheter som öppnar sig, anser utbildningsministern. Friskolan Shireland Collegiate Academy – som ingår i Research Schools Network – nämndes som ett bra exempel på hur skolor kan gå tillväga.

Damian Hinds pekar bland annat på behovet av att lärare kan dra nytta av it och digitala medier i undervisningen och att de kan använda tekniken för att bedöma elevernas kunskaper och lärande på ett bättre sätt. Digitala lösningar kan också bidra till att underlätta administrativa arbetsuppgifter. Det är även viktigt att utveckla nya metoder för lärarutbildning och fortbildning och att ge alla medborgare möjlighet till ett livslångt lärande genom att använda nätets möjligheter.

Under hösten inleder regeringen ett samarbete med Chartered College of Teaching, British Educational Suppliers Association och ett antal andra aktörer. Bland annat kommer man att utveckla en webbplats som ger exempel på hur undervisningen kan utvecklas och som låter lärare testa olika program och tjänster utan kostnad. Det kommer också att arrangeras regionala roadshows där edtech-företag och skolledare kan försöka hitta samarbetsmöjligheter.

Veckans tips

På MIT pågår mängder av intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt som vänder sig till förskolan och skolan. Scratch Jr och Scratch, som används för att lära förskolebarn och elever blockprogrammering, är två välkända exempel. pK-12 Action Group är ett försök att samla alla de hundratals initiativ som är på gång. Tanken är både att underlätta det interna samarbetet och att fungera som katalysator för alla i hela världen som arbetar med att utveckla undervisningen i förskola och skola. Deras webbplats är en bra startpunkt för den som vill följa med i vad som händer.

Spaningen 002 – en utflykt till Tyskland, Norge och Finland

Spaningen 002 – en utflykt till Tyskland, Norge och Finland

I det här andra avsnittet av podden spaningen pratar vi allra först om en bok från OECD om en skola för 2000-talet. Sedan tar vi upp skolans digitalisering i Tyskland och försöket med en nationell plattform för digitala läromedel, Den teknologiske skolesekken i Norge och Bothnia Learning Hub i Finland. Sist kommer några tips för den som vill hålla ett öga på skolutvecklingen i Finland.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 38

Veckans spaning, vecka 38

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

I det här avsnittet tar vi allra först upp Andreas Schleicher och OECD:s perspektiv på vad som behöver göras för att utveckla skolan och undervisningen efter dagens villkor och förutsättningar. Därefter blir det en titt på hur det går med skolans digitalisering i Tyskland och försöket med en nationell plattform för digitala läromedel och andra lärresurser. Den teknologiske skolesekken får en belysning, liksom Bothnia Learning Hub i Finland. Till sist kommer några tips om hur du kan hålla ett öga på skolutvecklingen i Finland i allmänhet och i Svenskfinland i synnerhet.

OECD om en skola för 2000-talet

I början av sommaren presenterade OECD boken World Class: How to Build a 21st-Century School System. Den är skriven av direktören för deras utbildningsdirektorat, Andreas Schleicher, som bland annat ansvarar för PISA-undersökningarna.

Boken bygger vidare på samlade slutsatser från PISA och ger en överblick över hur OECD menar att utbildning och lärande behöver utvecklas. För ett par dagar sedan kom sex korta filmer som ger en introduktion till viktiga tankar och resonemang.

Fem länder och områden med goda PISA-resultat – Singapore, Estland, Kanada, Finland och Shanghai – lyfts fram i boken tillsammans med korta beskrivningar av utmärkande drag i deras skolsystem. Några drag är gemensamma. De har höga ambitioner för alla elever och undervisningen drivs av en övertygelse om att alla kan lära sig, oavsett socioekonomisk bakgrund. Länderna betonar även läraryrkets avgörande betydelse för en bra skola och arbetar för att rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling av lärare fungerar så bra som möjligt.

Andreas Schleicher påpekar att den snabba teknikutvecklingen ännu inte har förändrat skolan på samma sätt som den har vänt upp och ned på många andra samhällsområden. Det är ett stort problem att skolan använder teknik från 2000-talet, pedagogik från 1900-talet och en organisation från 1800-talet, konstaterar han. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att sådant som är enkelt att mäta och att undervisa i också är enkelt att digitalisera och automatisera.

Eleverna behöver lära sig att hantera en alltmer global, komplex och mångtydig värld. Det kräver att de utvecklar analytiska förmågor som inte bygger på rutinlösningar och att de tränar sig att tänka kreativt. Här är det inte minst viktigt att tänka till kring lärmiljöns betydelse, menar Andreas Schleicher. Långtifrån allt är lämpligt att undervisa och lära i en traditionell skolmiljö.

När det gäller att lära sig att tänka självständigt, att samarbeta med andra och att kunna hantera att det finns flera olika perspektiv på verkligheten, är det bättre att lösa verkliga problem i autentiska miljöer. Det handlar både om olika kulturella perspektiv och om olika ämnes- och yrkesperspektiv. Redan idag är det möjligt att simulera sådana miljöer, och det måste skolan kunna dra nytta av, konstaterar Andreas Schleicher.

En nationell satsning i Tyskland på skolans digitalisering

Skolan i Tyskland har ännu inte fått riktig fart på digitaliseringen, även om det naturligtvis finns exempel på delstater och skolor som har kommit en bit på väg. 2016 lanserade förbundsregeringen därför en nationell strategi och öppnade för ett samarbete med de 16 delstaterna för att få igång en samlad utveckling.

Kort därefter enades utbildningsministrarna kring vad som måste göras: Den digitala infrastrukturen behöver byggas ut ordentligt och läroplanerna måste anpassas bättre till de pågående samhällsförändringarna. Det krävs också satsningar på lärarutbildning och fortbildning och skolorna behöver ha en enkel och lättöverskådlig tillgång till digitala läromedel och andra lärresurser av god kvalitet.

En federal satsning på skolan kräver ändringar i grundlagen, och här har man inte nått ända fram i förbundsdagen. Den federala regeringen och delstaterna hoppas att ett beslut kan fattas innan årskiftet, så att satsningarna kan komma igång under nästa år. Planen är att förbundsstaten finansierar den grundläggande uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen under fem år, medan delstaterna ansvarar för att förändra styrdokumenten och utveckla lärarnas kompetens.

Tyska skolor testar en molnbaserad läromedelstjänst

Redan för två år sedan föreslog den tyska förbundsregeringen i sin strategi att förutsättningarna för att utveckla en gemensam infrastruktur för läromedel och andra lärresurser skulle undersökas. Hasso-Plattner Institut, som ansvarar för det här arbetet, är nu inne i en andra pilotfas av satsningen Schul-Cloud. På sikt hoppas man att 300 skolor över hela Tyskland ska delta.

Det rör sig om en skalbar molntjänst som nås via webben, och som kan användas av alla digitala enheter med en någorlunda modern webbläsare. De som är inloggade på Schul-Cloud har tillgång till allt material, både i skolan och hemma. Tanken är att ha en låg tröskel som ställer mindre krav på hårdvaran, så att eleverna även kan använda sin egen mobil eller platta. Datortätheten i de tyska skolorna är fortfarande ganska låg.

Trots att satsningen fungerar bra, pekar det mesta på att en gemensam nationell plattform nog ligger en bit in i framtiden. Det beror dels på att några delstater har egna liknande satsningar som de gärna vill bygga vidare på. Men inget hindrar att de via sin egen plattform ger elever och lärare tillgång till Schul-Cloud. Den bristfälliga tillgången till trådlöst Internet är ett större problem, liksom den kommande kostnaden. Schul-Cloud finansieras med federala medel fram till halvårsskiftet 2021. Därefter ska delstaterna själva betala för utveckling och användning.

Den teknologiske skolesekken

I somras lanserade den norska regeringen satsningen Den teknologiske skolesekken, som sträcker sig över fem år och totalt omfattar 450 miljoner norska kroner. Syftet är att ge stöd till företag att utveckla digitala läromedel och att göra det möjligt för skolhuvudmännen att köpa in utrustning för lärare som vill arbeta med programmering i undervisningen.

Satsningen knyter an till den nationella strategin för digitalisering av grundskolan och gymnasiet, som lades fram förra året. Det handlar både om att säkerställa att alla elever utvecklar den digitala kompetens de behöver och att se till att it och digitala medier används som ett bra stöd för elevernas kunskapsutveckling. Betydelsen av att programmering och en övergripande förståelse av den digitala utvecklingens samhällseffekter förs in i läroplanerna betonas också.

Den digitale skolesekken förbereder även för de nya läroplaner som träder i kraft 2020. Det här är en förändring som beskrivs som den största förändringen sedan Kunnskapsløftet 2006, då digital kompetens fördes fram som en av de fem grundläggande färdigheter som krävs för lärande i alla ämnen.

De nya läroplanerna ska betona kärnelementen i de olika ämnena, det vill säga de kunskaper som elever behöver i samhälle och arbetsliv. Det räcker inte med en teoretisk förståelse, utan de behöver också lära sig att tillämpa sina kunskaper i praktiken. För att lyckas med det, är det nödvändigt att det finns smarta och innovativa läromedel som hjälper eleverna att tänka kritiskt, att reflektera och att använda sin förståelse på ett konkret sätt. Med andra ord behövs det något annat och något mer än text och bild på en skärm.

I fredags var sista ansökningsdag för årets medel: 70 miljoner norska kroner, varav 55 går till utveckling av läromedel i samhällskunskap, matematik, norska, slöjd och musik.

Bothnia Learning Hub

Bothnia Learning Hub är ett av de projekt som finansieras inom ramen för den finska regeringens satsning på att förnya lärarutbildningen och utveckla lärares yrkeskompetens genom hela arbetslivet. Den här satsningen är i sin tur en del av handlingsplanen Den nya grundskolan, som totalt rymmer satsningar på 90 miljoner euro..

Projektet Bothnia Learning Hub drivs av ett konsortium som består av Åbo Akademis lärarutbildning i Vasa, Centret för livslångt lärande, Experience Lab samt Vasa Övningsskola.

Målet med projektet är att öka användningen av it och digitala medier på lärarutbildningen och i skolornas undervisning. Därför vill Bothnia Learning Hub skapa bättre förutsättningar för kunskapsdelning och dialog mellan lärarutbildning, fortbildning och lärares dagliga arbete i skolan. Ett annat viktigt mål är att bidra till den fortsatta pedagogiska utvecklingen i Finland. Bland annat finns en podd, där projektdeltagarna berättar om sitt arbete. I det senaste avsnittet, som kom förra veckan, sammanfattas vårens erfarenheter samtidigt som man funderar kring det fortsatta arbetet.

Veckans tips

Utbildningsstyrelsens svenska Facebook-sida ger en snabb inblick i vad som är på gång i den finska skolan, både när det gäller den digitala och den mer allmänna utvecklingen. Det finns också Facebook-grupper för den som vill följa med i vad som händer på lärarutbildningen vid Åbo Akademi och hur man arbetar med lärarfortbildning i Svenskfinland. Bothnia Learning Hub har också en Facebooksida som både länkar till podden och till annat material.

Premiär för podden Spaningen!

Premiär för podden Spaningen!

Hej och välkommen till det första avsnittet av podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Den produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

I det här första avsnittet pratar vi om skolbibliotekets centrala roll, om konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan och till sist berättar vi om Learning Forum, en ny konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande.

 

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, både i Sverige och utomlands. Spaningen finns även som podd, i en förkortad version, inläst av Carl Heath.

I det här första avsnittet tar vi inledningsvis upp skolbibliotekets centrala roll och behovet av nya kunskaper i källkritik när medieflödet digitaliseras. Därefter följer konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan som kopplas till det ökade behovet av teknologiförståelse och hur man försöker ta sig an det i Danmark. Till sist berättar vi om en spännande konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Skolan ska stärka elevernas digitala kompetens

Från och med det här läsåret är det de reviderade läroplaner som regeringen presenterade förra året som gäller för Sveriges grund- och gymnasieskolor. Läroplanerna är en del av den nationella strategin för skolans digitalisering och den ingår i sin tur i regeringens samlade digitaliseringsstrategi, som sträcker sig över ett antal samhällsområden. Det övergripande målet för skolan är att ge alla barn och ungdomar möjlighet att uppnå en hög digital kompetens och att främja kunskapsutveckling och likvärdighet. SKL ansvarar för arbetet med att ta fram en handlingsplan som gör det möjligt att förverkliga strategins mål.

De reviderade läroplanerna tydliggör och lyfter fram skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Eleverna ska lära sig förstå hur den pågående digitaliseringen påverkar människan och samhället. Bland annat behöver de ha grundläggande kunskaper i hur programmering fungerar och kunna använda och förstå digitala system och tjänster. Det är också viktigt att kunna arbeta med texter och andra digitala medier, både som konsument och som producent, och att utveckla en god källkritisk förmåga.

Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs

Skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen betonas betydligt mer än tidigare i läroplanerna. I skolbibliotekariens arbete ingår både att, tillsammans med lärarna, stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens. Tyvärr sägs det inget konkret om hur verksamheten ska bedrivas eller hur bemanningen ska se ut. Därför finns det risk för att skolbiblioteket på många håll även i fortsättningen hamnar på undantag.

Trots att skollagen sedan 2011 säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga Biblioteket visar att bara drygt hälften av alla elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses av expertisen som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska kunna fungera på ett bra sätt.

Lidingö genomför åtgärder för att utveckla skolbiblioteken

Men det är förstås inte bara moln på himlen. Flera kommuner har redan hunnit långt i utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet och andra ligger i startgroparna. Tidigare i veckan publicerade vi här på Spaningen en artikel om vad som görs i Lidingö stad för att se till att skolbiblioteket verkligen kan bli och fungera som en central pedagogisk resurs.

Första steget var att genomföra en översyn av hur det faktiskt ser ut på de kommunala grundskolorna. Bland annat visade det sig att det finns få utbildade bibliotekarier, att bemanningsgraden är ganska låg och att öppettiderna är begränsade. Det blev också tydligt att en hel del behöver göras för att få igång en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Skolbiblioteket ses fortfarande i hög grad som ett rum på skolan där eleverna kan låna böcker.

Det fattades beslut om att skapa ett kommunövergripande nätverk för alla skolbiblioteksansvariga och att börja arbeta med gemensam kompetensutveckling inom viktiga områden, bland annat kring informationssökning och digital kompetens. På olika sätt försöker man också att bygga upp förtroende för skolbibliotekarierna bland lärarna. Samtidigt strävar man efter att rubba den traditionella synen på skolbibliotek hos rektorer och lärare.

På lite längre sikt hoppas man på att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag och att de ska börja arbeta i team, så att det alltid är minst två skolbibliotekarier på en skola. Det är också viktigt att försöka höja bemanningsgraden. Nästa år kommer en ny kommunal biblioteksplan att presenteras och här ska det ges en tydligare bild av vilka förväntningar som beslutsfattare och tjänstemän har på skolbiblioteket och dess roll i undervisningen.

Det krävs direkta insatser och ökad kompetens för att stärka skolbiblioteket

Det pågående arbetet med skolbibliotek i Lidingö knyter väl an till slutsatser och rekommendationer i Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs, som kom i juni. Här konstateras att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Det är också uppenbart att rektor måste ta ett större ansvar för frågan. Dessutom behövs en ökad kompetens bland skolledare och lärare om hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan användas för att stödja elevernas kunskapsutveckling.

I onsdags arrangerade Skolinspektionen ett timslångt webbinarium, där man både sammanfattade sin kvalitetsgranskning och fördjupade resonemangen kring varför det är viktigt att skolbiblioteket fungerar som pedagogisk resurs i skolan. Skolinspektionen har också tagit fram självskattningsverktyget Kolla ditt skolbibliotek, som ger skolledare, lärare och skolbibliotekarier vägledning i hur skolbiblioteksverksamheten kan utvecklas.

Eleverna behöver både lära sig källkritik och sökkritik

Behovet av att eleverna tränar och utvecklar sin källkritiska förmåga förs ofta fram i skoldebatten. Här är det viktigt att komma ihåg att digitaliseringen ändrar förutsättningarna och ställer krav på andra kunskaper än tidigare. Det visar en kvalitativ fallstudie av biblioteksforskarna Hanna Carlsson och Olof Sundin, som Internetstiftelsen presenterade för ett par veckor sedan.

De båda forskarnas slutsats är att det inte längre räcker att eleverna lär sig att bedöma källors tillförlitlighet genom att använda de klassiska frågor som tagits fram inom historievetenskapen: äkthet, tid, beroende och tendens. Det är också nödvändigt att utveckla en kritisk förståelse för hur algoritmerna styr hur sökmotorer och sociala medier fungerar. Annars blir det både svårt att greppa viktiga delar av hur digitaliseringen påverkar samhället och individen och att fungera som en aktiv och kritisk medborgare. Här behövs fortbildning för både lärare och skolbibliotekarier.

Det går inte att förbjuda teknologier som formar verklighet och vardag

En annan fråga som ständigt återkommer i debatten rör mobilens vara eller icke-vara i skolan. I Frankrike stiftades nyligen en lag som innebär ett generellt förbud för elever att använda smarta klockor, plattor och mobiler i skolan, om inte läraren uttryckligen har bestämt att de ska användas i ett visst moment i undervisningen. Motiveringen är att man vill öka koncentrationen på lektionerna och stärka utvecklingen av elevernas sociala förmåga.

Den franska lagen satte fart på debatten i flera europeiska länder och argumenten haglade för och emot. I Tyskland pekade bland annat Frankfurter Allgemeine Zeitung i en artikel på de problem som en okontrollerad mobilanvändning skapar i skolan. Samtidigt var det flera röster från skolvärlden som menade att förbud inte är lösningen. Barn och unga behöver både lära sig att använda de digitala möjligheterna när de är till nytta och att avstå när de distraherar. Var ska de lära sig det om inte i skolan?

Peter Dalsgaard, som är professor i interaktionsdesign vid Århus universitet, argumenterade på ett liknande sätt i Danmarks Radio mot förbud med utgångspunkt i sitt forskningsfält. Han menade att det helt enkelt inte går att förbjuda teknologier som i så hög grad formar verklighet och vardag. Eleverna måste lära sig att förstå hur mobilen fungerar och hur dess sätt att fungera påverkar oss. Detta är något som alla måste tillägna sig, eftersom vi annars riskerar en social slagsida, tillade han.

Det är också viktigt att eleverna tänker och reflekterar kring hur en mobiltelefon kan se ut och fungera i framtiden, konstaterade Peter Dalsgaard. Utvecklingen under de senaste par decennierna visar tydligt att definitionen av vad en mobil är och hur den kan används inte är given en gång för alla. Med andra ord måste de lära sig hur det “ser ut under huven”, så att de kan delta i samhällsdebatten och påverka hur morgondagens digitala teknologier ser ut och fungerar. Detta är kompetenser som är centrala i samhället och därför måste de även vara det i skolan.

Danmark satsar på teknologiförståelse i skolan

I Danmark pågår sedan förra året ett försök med teknologiförståelse som tillvalsämne i årskurs 7-9 i grundskolan. Det rör sig om ett praktiskt och experimenterande ämne som tar avstamp i informatik. Samtidigt som eleverna lär sig att programmera och skapa, är det viktigt att de tänker och reflekterar kring vilka konsekvenser som deras program och lösningar har – ur etiskt perspektiv, ur ett säkerhetsperspektiv och för samhället.

Snart inleds även ett treårigt försök där man ska ta reda på hur teknologiförståelse kan införas som obligatoriskt undervisningsområde genom hela grundskolan. Det här är en del av den danska regeringens strategi för att stimulera den digitala teknikutvecklingen, som lades fram i slutet av januari. Än så länge är det inte säkert om teknologiförståelse ska bli ett eget ämne eller om det kan integreras i andra ämnen. Det viktigaste är att utveckla en grundläggande teknologiförståelse bland eleverna och öka deras kunskaper om och intresse för digital teknikutveckling och tekniska yrken.

Learning Forum kopplar samman forskning och skolutveckling

9-10 oktober arrangerar RISE tillsammans med Skolverket, SKL och Vinnova konferensen Learning Forum på Lindholmen Science Center i Göteborg. Målgruppen är forskare och strategisk personal som arbetar med skolans digitalisering.

Tanken är att koppla samman forskning inom en rad olika ämnesområden till det pågående arbetet med att utveckla och förändra skolan i en mer digital riktning. Kunskapsutbyten och möten står i centrum och förhoppningen är att nya vägar ska öppna sig, både för skolan och för forskningen.

Efter Learning Forum kommer vi att presentera viktiga resonemang, slutsatser och reflektioner här på Spaningen.

Vad krävs för att skolbiblioteket ska bli en pedagogisk resurs?

Vad krävs för att skolbiblioteket ska bli en pedagogisk resurs?

Skolbiblioteket är en viktig del av arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Det förutsätter att skolbiblioteket ses som en pedagogisk resurs och att det finns en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare. Lidingö stad hör till de kommuner som nu börjar ta tag i detta på ett systematiskt sätt. Erfarenheterna pekar både på utmaningar och möjligheter.

Alla elever på grund- och gymnasieskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande. De reviderade läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som trädde i kraft 1 juli, förtydligar kravet: Skolbiblioteket ska bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och utveckla deras digitala kompetens. Men ingenstans ges en definition av hur verksamheten ska bedrivas och hur bemanningen ska se ut.

Trots att skollagens skrivning om skolbibliotek gäller sedan 2011, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga biblioteket visar till exempel att det bara är drygt hälften av landets 1.4 miljoner elever som har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska fungera på ett bra sätt.

Skolinspektionen pekar på flera brister i sina kvalitetsgranskningar av olika ämnen. Ibland saknas skolbibliotek helt på skolan. Det kan också handla om att rektor inte ger tillräckliga resurser eller att att skolan inte har anställt någon utbildad bibliotekarie. Ofta är skolbiblioteket inte synliggjort som en pedagogisk resurs och på många håll brister det i samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie.

Det behövs konkreta insatser från statligt håll

I juni presenterade Skolinspektionen sin första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som en pedagogisk resurs. Här tar man upp samma typ av brister som konstaterats i ämnesgranskningarna. Den generella slutsatsen är att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket verkligen ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Rektor måste ta ett större ansvar och utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet ska ses som en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det är också tydligt att kompetensen kring hur skolbibliotek kan stödja elevernas lärande och övriga utveckling behöver höjas bland skolledare och lärare.

Kungliga biblioteket arbetar sedan 2015 med att ta fram en nationell strategi för hela biblioteksområdet. Det första utkastet lades fram i början av maj och det färdiga resultatet ska presenteras för regeringen i mars nästa år. Här bygger man bland annat vidare på resonemang och slutsatser i den omvärldsrapport som kom i september förra året, där skolbiblioteket har ett eget kapitel.

I utkastet slås fast att skolbiblioteket är ett ansvarsområde för såväl myndigheter som skolhuvudmän och rektorer. Med andra ord krävs insatser och åtgärder från flera olika håll för att skolbiblioteket ska fungera som det är tänkt i styrdokumenten.

I Läsdelegationens betänkande, som kom i slutet av juni, föreslås att skolbibliotekets verksamhet ska definieras på förordningsnivå och att skolbibliotekets bemanning ska utredas.

Översyn av skolbiblioteken i Lidingö stad

Lidingö stad är redan igång med digitaliseringen av skolan och nu vill man få med skolbiblioteket i det arbetet. Nyligen genomfördes därför en översyn av hur skolbiblioteksverksamheten ser ut på de kommunala skolorna. Det fanns ett behov av att ta reda på hur det faktiskt ser ut för att kunna föreslå lämpliga utvecklingsåtgärder, berättar Malin Törnquist, bibliotekschef på Lidingö stadsbibliotek.

– Undersökningen visar att det finns få utbildade bibliotekarier på skolorna. Bemanningsgraden är ganska låg och öppettiderna är begränsade. Om vi tittar på vad skolbiblioteket ska leverera enligt de reviderade läroplanerna, är det uppenbart att mycket behöver göras. Skolbiblioteket ses i regel inte som en pedagogisk resurs, utan är snarare en plats där eleverna kan låna böcker.

Tänk på skillnaderna mellan folk- och skolbibliotekets uppdrag

Malin Törnquist menar att det finns risk för att rektorerna förväntar sig att folkbiblioteket ska utföra det som egentligen är skolbibliotekets uppdrag. Lidingö stadsbibliotek arbetar med läsfrämjande och med medie- och informationskunnighet, men har inte alls de kunskaper som krävs för att ta sig an detta ur ett läroplansperspektiv. Det arbetet måste helt enkelt bedrivas ute på skolorna, understryker hon. Då blir det också tydligare vad stadsbibliotekets verksamhet går ut på: att skapa intresse bland barn och unga för läsning ur ett lustfyllt perspektiv-

– Jag har själv erfarenheter från en annan kommun, där folkbiblioteket sålde skolbibliotekstjänster. Det tror jag inte alls på, eftersom det både skadar stadsbibliotekets och skolornas verksamheter. Dessutom missar rektorerna själva poängen med att ha en egen bibliotekarie som kan användas i undervisningen.

Det krävs ett mer preciserat uppdrag och tydligare krav från statens sida för att utvecklingen av skolbibliotekets pedagogiska roll ska ta fart, påpekar Malin Törnquist. Samtidigt är det viktigt att skapa en bättre förståelse på skolorna för nyttan och värdet med ett väl fungerande skolbibliotek, tillägger hon.

– Jag tror och hoppas att översynen både väcker ett ökat intresse och ger en bättre bild av hur skolbiblioteket kan arbeta och fungera på skolan. Från förvaltningsledningen finns det en tydlig vilja och ambition att utveckla verksamheten, men alla kostnader kan förstås inte tas på en gång.

Skolbiblioteket kan ge viktiga bidrag till skolans undervisning

Daniel Broman, utbildningschef i Lidingö stad, instämmer i att skolbiblioteken och deras personal har en central roll såväl idag som framöver.

– Skolbibliotekets verksamhet sträcker sig över flera viktiga områden, från bokprat till informationssökning och källkritik. Det betyder att skolbiblioteken och de som arbetar där kan ge värdefulla bidrag till skolans undervisning. Därför driver vi nu på från förvaltningens sida och vi känner också att det finns en tydlig vilja till utveckling och förändring ute på skolorna.

Hans Barje, som är ordförande i utbildningsnämnden, betonar att det är avgörande att se till att kommunens skolbibliotek är i takt med tiden och att de inte glöms bort i det pågående  utvecklingsarbetet.

– Digitaliseringen och det enorma utbudet av information på nätet betyder naturligtvis inte att skolbiblioteket blir obsolet. Snarare tvärtom! Vår politiska ambition är att Lidingö ska vara en bra skolkommun och då behöver vi också vara bra på att bedriva en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Men vi detaljstyr inte, utan ger anslag och sätter övergripande mål som förvaltningen ska arbeta för att uppnå. De har kunskapen och kan se vad som behöver göras för att våra ambitioner ska förverkligas.

Nätverksbyggande och gemensam kompetensutveckling

Kompetensutveckling av dem som ansvarar för skolbiblioteken är ett första viktigt steg framåt, konstaterar Sara Penje, som är utvecklingschef på Lärande- och kulturförvaltningen. Under första halvan av året har man därför börjat arbeta med ett kommunövergripande nätverk som samlar alla skolbiblioteksansvariga på Lidingös kommunala skolor, ungefär på samma sätt som i Järfälla.

– Än så länge är vi bara i början av processen och det finns en rad frågetecken som behöver rätas ut. Hur organiserar man till exempel ett nätverk så att det blir en kompetensutveckling värd namnet, som verkligen bidrar och får effekter? I arbetet med nätverket gäller det att identifiera de behov som finns och att möta dem på ett bra sätt så att vi får igång utvecklingen. Efterhand måste vi förstås utvärdera verksamheten, så att vi ser att utvecklingen går åt rätt håll.

Att arbeta i nätverk, tvärs över kommunens skolor, är något som både beslutsfattare och tjänstemän i Lidingö stad är måna om, påpekar Hans Barje.

– Om vi ska kunna utveckla skolan som vi vill, kan personalen inte vara solitärer. Det är viktigt att samarbeta, dela erfarenheter, lära av varandra och att skapa nätverk. Lidingö är en ganska liten kommun, så det finns inte några geografiska hinder.

Skolbiblioteksansvariga måste känna sig trygga i sin roll

Nätverket leds av skolbibliotekarien Tove Florén. Under våren har hon regelbundet träffat de elva personer som är skolbiblioteksansvariga på de kommunala skolorna. Än så länge har det mest handlat om att alla ska bli förtrogna med de digitala system som de använder till vardags, berättar hon. Bland annat rör det sig om ett gemensamt bibliotekssystem för alla skolor i kommunen.

– Det blir spännande att se vad vi kan göra efter sommaren. Det är en väldigt engagerad grupp som verkligen vill lära sig mer och utvecklas i sitt arbete. Och alla har tagit till sig det här med digitalisering.

Endast ett par stycken av de ansvariga är utbildade bibliotekarier, men det är inget ovanligt när det rör sig om skolbibliotek som bara har öppet några timmar i veckan, säger Tove Florén. Ofta blir det en fritidspedagog eller en lärare som har några timmar över som får ta sig an skolbiblioteket.

– Det allra viktigaste är att se till att alla känner sig trygga i rollen som skolbibliotekarie och i arbetet med att hjälpa eleverna att hantera informationssökning på nätet. Jag vet ännu inte riktigt i vilken ände vi kommer att börja, eftersom kunskaper och erfarenheter skiljer sig mycket åt inom gruppen. Det första steget blir nog att försöka hitta en gemensam grund som vi kan bygga vidare på.

Den nostalgiska bilden av skolbiblioteket lever kvar

Utan tvekan är det bra för skolbiblioteken att uppdraget lyfts fram och blir lite tydligare i de reviderade läroplanerna, menar Tove Florén. Men hon tror samtidigt att betoningen av språkutveckling och digital kompetens i skolbibliotekets verksamhet kommer som en överraskning för många rektorer och lärare.

– I de flesta fall är det fortfarande bilden av skolbiblioteket som ett rum med böcker som gäller. Det hänger nog ihop med att många har en begränsad förståelse av vad ett skolbibliotek kan och bör vara idag. I brist på bredare perspektiv tänker de istället på hur skolbiblioteket såg ut och fungerade när de själva gick i skolan. Men idag gäller helt andra förutsättningar.

Det gäller att bygga upp förtroendet bland lärarna

Att lära eleverna att söka information och att kritiskt granska och sovra i stora mängder information betonas såväl i läroplanerna som i kursplaner för en rad olika ämnen. Även sökkritik – det vill säga en kritisk förståelse för hur sökmotorerna och deras indexering och algoritmer fungerar – lyfts fram i styrdokumenten. Tyvärr saknas det både strukturer och metoder för hur detta ska föras in i ämnesundervisningen, säger Tove Florén.

– Lärarna har i regel inte alls samma förtroende för skolbibliotekarien som för en annan kollega. Ett avgörande skäl är att det inte ställts några särskilda krav på den som jobbar i skolbiblioteket. Därför gäller det att bygga upp förtroendet bland lärarna. Det är en process som bara kan ske gradvis och som nog tar ganska lång tid.

Skolbiblioteket måste ha en kompetent bemanning

När skolbiblioteket blir en pedagogisk resurs, är det skolbibliotekarien som är själva förutsättningen för att verksamheten fungerar, påpekar Tove Florén. Skolbiblioteket blir något annat och något mer än en lokal där man förvarar och lånar ut böcker.

– Skolbibliotekets funktion, som den beskrivs i styrdokumenten, förutsätter att det finns en kompetent bemanning som kan komplettera läraren i undervisningen. Själva utlåningen av böcker är något rent administrativt som kan automatiseras eller hanteras av någon annan.

För att få en bättre förståelse för skolbibliotekets roll och möjligheter i undervisningen, är det nödvändigt att göra skolbibliotekarierna mer synliga, menar Sara Penje. Inte minst är det viktigt att finnas på plats under de gemensamma utvecklingsdagarna.

– Det gäller också att hitta goda exempel i kommunen som kan fungera som förebilder för de andra skolorna. Då blir det mer tydligt vad man kan förvänta sig av en skolbibliotekarie och det blir lättare att förstå hur undervisningen kan utvecklas och förbättras.

Det är viktigt att stärka skolbibliotekarierna för att få fart på utvecklingen

Än så länge har det inte fattats något formellt beslut, men ett förslag som diskuterats är  att skolbibliotekarierna ska kunna arbeta i team, ungefär som man gör i Linköping, berättar Malin Törnquist. Genom att dela på två skolor, får varje skolbibliotekarie en kollega som hen kan få hjälp av och dela erfarenheter med.

– En annan viktig målsättning är att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag eller motsvarande, eftersom det har en stor betydelse för vilket inflytande de får i det pedagogiska arbetet. På lite längre sikt hoppas jag också att vi kan öka bemanningsgraden. Här fungerar KB:s 20 timmar per vecka som ett bra riktmärke.

Ytterst är det förstås rektors ansvar att se till att skolbiblioteket blir en integrerad del av den dagliga undervisningen i skolan, säger Malin Törnquist. Men det förutsätter både en bättre förståelse för skolbibliotekariens arbete och ett tydligare ledarskap. Nästa år ska Lidingö stad fatta beslut om en ny kommunal biblioteksplan. För att underlätta utvecklingsarbetet, är det avgörande att bli tydligare kring förväntningarna på skolbiblioteket.

– Framför allt gäller det att förklara att de reviderade läroplanerna och den nationella strategin för skolans digitalisering ställer helt andra krav än vad många är vana vid. Jag tror också att det är viktigt att underlätta för skolbiblioteksansvariga att vidareutbilda sig till bibliotekarie, så att de utvecklar alla de kunskaper som de behöver i sitt arbete. Det finns utbildningar på deltid och distans, så det går att arbeta och studera samtidigt.

Vidareutbildning, kompetensutveckling och nya sätt att organisera skolbibliotekariernas arbete är viktiga komponenter i den fortsatta utvecklingen, understryker Daniel Broman.

– Det handlar om att stärka skolbibliotekarierna, så att de blir trygga i sitt uppdrag och kan bredda och fördjupa perspektiven hos skolledare och lärare. Skolan kan inte bara utvecklas genom direktiv uppifrån. Det är bara bra om skolan också kan förändras och förbättras genom initiativ som kommer direkt från verksamheten.

Positiva förändringar är på gång

Arbetet på lokal nivå har stor betydelse för skolbibliotekets roll och utveckling, men det är ändå de nationella målen och riktlinjerna som avgör, säger Malin Törnquist. Hon menar att mycket tyder på att det snart kommer statliga direktiv som preciserar ramarna för skolbibliotekets verksamhet och även ställer direkta krav på adekvat utbildad bemanning. Läsdelegationens betänkande och det första utkastet till en nationell biblioteksstrategi pekar i den riktningen.

– De här förändringarna kommer förstås inte lösa allt på en gång, men de kommer att sätta mer fart på processerna. Det behövs politiska beslut på riksnivå som puffar på utvecklingen i en positiv riktning. Om fem år tror jag skolbiblioteken kommer att se helt annorlunda ut, både i Lidingö och i resten av landet.

Text: Stefan Pålsson

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Med hjälp av en flexibel användning av lokalerna, en genomtänkt teknikanvändning och insikter från forskningen i beteendeekonomi, ska Västerviks Gymnasium både utveckla elevernas lärande och bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Hösten 2016 inleddes en om- och tillbyggnad av Västerviks Gymnasium som ska stå färdig i januari 2019. Byggnaderna på Östersjövägen ska rymma både gymnasium och komvux, och knytas samman med en gemensam reception. Med hjälp av flexibel möblering och en välplanerad logistik ska lokaler och andra fysiska resurser användas optimalt. Den digitala utvecklingen kommer också att utnyttjas för att förbättra skolans samlade verksamhet.

Sakernas Internet

Västerviks Gymnasium deltar bland annat i det nystartade forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola tillsammans med RISE, Stockholms universitet och Microsoft samt Kungsbacka kommun, Lidingö kommun och NTI-gymnasierna. Det rör sig om ett treårigt projekt som totalt omfattar 24 miljoner kronor, och som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som på svenska ofta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp fysiska utrymmen och vardagsföremål till Internet och att samla in data med hjälp av sensorer och annan inbyggd elektronik. Genom att analysera data, blir det möjligt att förstå processer och att skapa ny kunskap som kan utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.

IoT-hubb Skola rymmer delprojekt hos de olika huvudmännen som syftar till att skapa bättre lärmiljöer, underlätta det administrativa arbetet, förbättra elevhälsan och bidra till en mer hållbar och effektiv användning av skolans fysiska resurser. Syftet är dels att möta konkreta utmaningar och behov i skolans vardag, dels att fungera som ett exempel på hur sakernas internet kan användas för att utveckla och förnya ett viktigt samhällsområde.

En flexibel mötesplats som skapar möjligheter

Jörgen Jonsson och Jenny Gustavsson, gymnasiechef respektive intendent på Västerviks Gymnasium, leder om- och tillbyggnaden och ansvarar för det lokala arbetet med IoT Hub Skola. I utvecklingsarbetet samarbetar de med referensgrupper som samlar representanter för de olika personalkategorierna på skolan. Elevernas tankar och synpunkter är förstås också viktiga. Det finns många olika perspektiv och möjligheter att ta hänsyn till och att dra nytta av, konstaterar Jenny Gustavsson.

 – Västerviks Gymnasium ska vara en mötesplats där vi skapar möjligheter, bygger tillit och utvecklar goda relationer. Genom att förstå och lära av varandra, kan vi utvecklas gemensamt och tillsammans. Det ger en stabil grund för att bygga och stärka skolans verksamhet.

På Västerviks Gymnasium finns elva nationella gymnasieprogram samt ett introduktionsprogram med fyra inriktningar. Flera av yrkesprogrammen har egna verkstäder, och när ombyggnaden är klar kommer det även att finnas ett makerspace som öppnar för nya arbetssätt. Lektionssalar, grupp- och mötesrum ska vara flexibla och lätta att möblera om, så att de snabbt kan anpassas efter programmens och undervisningens varierande behov.

Restaurangen och maten är en del av skolans kompensatoriska uppdrag

När byggnadsarbetet är avslutat, finns det inte längre några särskilda personalrum. All personal på skolan ska umgås, äta och fika med eleverna. Cafeterian ska vara hemtrevlig och en välkomnande kaffedoft ska kännas när man går in. Det ska inte heller finnas någon elevmatsal, utan alla ska äta i en gemensam restaurang. De som studerar på gymnasiet och på komvux ska inte behandlas som yngre elever, utan som vuxna människor, säger Jörgen Jonsson.

 – Inredningen blir central i den nya restaurangen. Det ska inte längre finnas några långbord, som i den traditionella skolmatsalen. Istället kommer vi att kunna skapa rum i rummet med olika möbleringar, precis som i en vanlig restaurang. Även här är flexibilitet ett viktigt ledord. Vi vill att restaurangen ska fungera som lärmiljö när det inte serveras mat där, vilket ju faktiskt är större delen av dagen.

Jörgen Jonsson betonar också betydelsen av att se maten som en del av skolans kompensatoriska uppdrag. ESSA Academy i Manchester hör till de skolor som har visat att god och näringsrik mat, som äts i en lugn och stimulerande miljö, är avgörande för elevernas prestationer i skolan. Här finns det mycket att dra lärdom av, påpekar han.

– Vi måste komma ihåg att många elever inte alls får lagad mat hemma under vardagarna. Den mat som serveras i skolan blir därför extra viktig. När vi talar om skolans kompensatoriska uppdrag brukar vi tänka på undervisningen, men det sträcker sig betydligt längre. Det är viktigt att utveckla en god hälsa, att ha tillgång till ett välutrustat bibliotek och en god social miljö för att kunna utvecklas till en fungerande medborgare. Det gäller att se till helheten.

Tekniken ska användas för att minska matsvinnet

Restaurangen ska ha ett eget tillagningskök, vilket skapar helt nya förutsättningar för både matlagning och resursanvändning. Vid sidan av restaurangen byggs ett återvinningshus, som gör det möjligt att hantera källsortering och återvinning på ett effektivt och korrekt sätt. Ambitionen är att restaurangen och återvinningshuset ska vara helt uppkopplade. Vi vill verkligen kunna mäta och analysera allt, understryker Jenny Gustavsson.

– Förhoppningen är att vi med teknikens hjälp kan ta fram den bästa möjliga veckomatsedeln för Västerviks Gymnasium. Därför är det bland annat viktigt att vi kan se hur många som äter varje dag, hur stort matsvinnet är och hur mycket som slängs från tallrikarna. Genom att analysera all insamlad data, kan vi se vilka rätter som är mest populära och ta hänsyn till det när matsedeln planeras.

Det är också viktigt att så långt som möjligt återanvända den mat som blir över. Idag används all överbliven mat – i genomsnitt 50-60 kilo per dag – till att producera biogas. I anslutning till köket kommer det att finnas kylrum där maten kan sparas. Lådorna med den överblivna maten ska också kunna följas. Det ska gå att se vilken typ av mat varje låda innehåller och det ska vara möjligt att följa hur länge olika sorters mat är hållbar och tjänlig.

Målet är att så mycket som möjligt av maten ska återanvändas eller säljas i cafeterian dagen efter. Det här kräver att restaurangens öppettider begränsas till två timmar om dagen, eftersom mat inte får stå längre om den ska sparas. Förhoppningen är att det nya sättet att arbeta ska ge Västerviks Gymnasium bättre möjligheter att hantera och att minska matsvinnet, berättar Jenny Gustavsson.

– Det är förstås viktigt att vi kan förankra det här hos eleverna. De måste förstå att de faktiskt kan vara med och påverka. Pengarna som vi sparar på det här, vill vi använda till att köpa in mer ekologiska och närproducerade råvaror. Vi strävar också efter att en eller två dagar i veckan ska vara helt vegetarisk.

Underlätta medvetna val

Insikter från beteendeekonomisk forskning kan användas tillsammans med sakernas internet för att hitta arbetssätt som styr utvecklingen i den önskade riktningen. Forskare som till exempel Richard Thaler och Robert Cialdini har visat att positiva upplevelser kan ha stor betydelse när någon vill påverka och förändra andras beteenden inom olika områden. Det kan till exempel handla om att smyga in vegetariska rätter som liknar de traditionella rätter som många elever tycker om. Ett annat sätt kan vara att använda skärmar i skolans lokaler som visar hur mycket mat som återanvänds, vad det innebär för miljön och hur de pengar som sparas kan komma till nytta istället. Undervisningen kan förstås också kopplas in, påpekar Jörgen Jonsson.

 – Både i läroplanens allmänna delar och i flera olika ämnesplaner talas det om hälsa, miljö och hållbarhet. Här kan det vara spännande att få in praktiska undervisningsmoment som både engagerar eleverna och kan fördjupa lärandet. Arbetet i köket och i restaurangen kan konkretisera många viktiga resonemang om mat, hälsa, återvinning och ett långsiktigt hållbart samhälle. Den data som vi samlar in kan också användas på många olika sätt i undervisningen, till exempel i matematik, i naturvetenskapliga ämnen och i samhällskunskap.”

Dags att utveckla tekniska lösningar och att förverkliga idéerna

Nu handlar det om att konkretisera alla tankar och visioner och att gå från idé till verklighet, konstaterar Jörgen Jonsson. Det är också viktigt att skapa berättelser, så att medarbetare och elever förstår vad som ska göras och blir engagerade i arbetet. Men framför allt måste de tekniska lösningarna utvecklas så att de kan börja användas när om- och tillbyggnaden är klar.

– Tillsammans med forskare och utvecklare från RISE, Microsoft och Stockholms universitet ska vi skapa testbäddar där idéerna kan testas direkt i den praktiska verksamheten under utvecklingsfasen. Efter sommaren är det dags för ett uppstartsmöte där alla träffas och diskuterar hur vi ska gå tillväga med de olika delprojekten. Därefter hoppas jag att det blir full fart framåt!
Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-06-28
Skolhuvudmännen brottas med osäkerheten kring dataskyddsförordningen

Skolhuvudmännen brottas med osäkerheten kring dataskyddsförordningen

25 maj träder Dataskyddsförordningen i kraft som lag i Sverige samt i resten av EU och EES. Den innebär strängare krav på hanteringen av personuppgifter i datatjänster och även en mer strikt kontroll av att lagen efterföljs. Vilka utmaningar skapar det för skolan, där mängder av gratisappar och andra kostnadsfria digitala tjänster används i undervisningen? Vad kan göras för att hantera osäkerheten och underlätta vardagen?

Ökad kontroll och stärkt integritet

Dataskyddsförordningen ersätter personuppgiftslagen och bygger på samma grundläggande principer. Syftet är att öka fysiska personers kontroll över sina personuppgifter, att stärka den enskildes personliga integritet samt att underlätta hanteringen av personuppgifter inom EU och EES. Personuppgifter får endast överföras till tredje land om det finns en adekvat skyddsnivå eller ges särskilda garantier för att informationen och de registrerades integritet skyddas.

Utbildningsnämnden eller motsvarande nämnd är personuppgiftsansvarig för kommunala skolhuvudmän. På friskolor faller uppdraget på styrelsen eller motsvarande funktion. Den personuppgiftsansvarige avgör vilka personuppgifter som hanteras i olika digitala tjänster, och ska se till att de hanteras på ett sätt som skyddar integriteten. Rör det sig om direkta eller indirekta personuppgifter? Är uppgifterna känsliga eller integritetskänsliga? Vem är mottagare? Blir personuppgifterna överförda till tredje land? På varje skola ansvarar rektor för att lärare och annan personal känner till och följer dataskyddsförordningen och de riktlinjer som den personuppgiftsansvarige tagit fram.

PuB-avtal, dataskyddsombud och uppförandekod

Alla leverantörer av digitala tjänster som hanterar personuppgifter – alltifrån administrativa system till molntjänster och appar – är personuppgiftsbiträden (PuB). Den personuppgiftsansvarige ska därför teckna PuB-avtal med alla sådana digitala tjänster som används i verksamheten. Företagen som driver tjänsterna är skyldiga att hålla ett register över alla personuppgifter som hanteras och är skadeståndsansvariga gentemot de som registreras.

Den personuppgiftsansvarige ska utse ett dataskyddsombud (som antingen kan vara anställd eller konsult) som kan bistå med hjälp och råd. Dataskyddsombudet är också kontaktpunkt för Datainspektionen (DI), som är inspekterande myndighet och kan utfärda sanktionsavgifter om dataskyddsförordningen överträds.

Dataskyddsförordningen uppmuntrar branscher och verksamhetsområden att ta fram en uppförandekod som ger tydliga riktlinjer för hur personuppgifter ska hanteras. En uppförandekod ska godkännas och certifieras av DI för att vara giltig, men det kan ske först när lagen har trätt i kraft. För närvarande finns det inga indikationer om att en nationell uppförandekod för skolområdet är på gång.

Appar och gratistjänster är en djungel

Andreas Hedlund, som är ikt-pedagog på Skolkontoret i Skellefteå kommun, välkomnar de strängare kraven på hanteringen av personuppgifter i de digitala system och tjänster som används i skolan. Men han konstaterar samtidigt att det är onödigt att alla skolhuvudmän ska gå igenom samma process för de mest använda verktygen.

– De administrativa systemen är det inga större problem att hantera, eftersom kommunen redan har avtal med leverantörerna som lätt kan kompletteras. Det är betydligt värre med alla appar och gratistjänster som används i förskolan och skolan, och där det det inte finns något avtal. Här är det verkligen en djungel! Hur ska vi göra för att teckna ett PuB-avtal med dem? Vill de verkligen det, eftersom de kan bli skadeståndsskyldiga om det visar sig att personuppgifterna hanteras felaktigt?

Brist på enkla svar

I Stockholms stad genomför utbildningsförvaltningen en massiv fortbildningsinsats för personalen för att säkerställa att alla får en inblick i vad dataskyddsförordningen innebär. Lena Gällhagen, som är samordnare och projektledare på utbildningsförvaltningen, håller med om att många frågor är svåra att besvara.

– SKL har tagit fram utmärkt material som är väl kopplat till skolans vardag och som visar vad man inte får göra. Men problemet är att det inte alltid är lätt att bedöma om personuppgifterna är integritetskänsliga eller om de förs vidare till tredje land. Jag önskar att det även fanns material som mer tydligt förklarar vad man faktiskt får göra. Det skulle nog skapa en större trygghet bland skolledare och lärare.

Samlat grepp för att hantera osäkerheten

Göteborgs stad tar ett samlat grepp för att se till att alla verksamheter i stadsdelarna ges ett likvärdigt stöd för att räta ut frågetecknen, berättar Ingela Dahlgren, som är projektledare för arbetet med dataskyddsförordningen i för- och grundskolan. Intraservice, som levererar interna tjänster till Göteborgs Stads olika verksamheter, fungerar som ett viktigt och samordnande nav i det arbetet. Man drar också nytta av de interna kanalerna, bland annat intranätet och Hjärntorget, för att försäkra sig om att all personal får tillgång till den information som de behöver.

– Vi anstränger oss verkligen för att hantera detta, och jag tycker att vi jobbar på riktigt bra. Men det hade utan tvekan varit enklare om vi fått hjälp från statens sida med att tolka och förstå vad som faktiskt gäller. Nationella uppförandekoder för skolan vore inte heller någon dum idé. Vi utbyter erfarenheter med Västerås stad och vi har en bra, löpande dialog med SKL, men det känns ändå mer osäkert än vad det borde vara.

SKL satsar på olika former av hjälp och stöd

På SKL gör man allt vad man kan för att underlätta arbetet med dataskyddsförordningen i landets kommuner, säger Johanna Karlén, som är programansvarig för skolans digitalisering. Till exempel har SKL flera gånger anordnat webbinarier för att förklara regelverket och för att svara på frågor. Man tar också fram underlag och avtalsmallar, bland annat för att teckna PuB-avtal.

– Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte kan teckna några centrala avtal. Det måste kommunerna och skolorna själva göra. Därför försöker vi hela tiden fånga upp de frågor som uppstår, inte minst genom att följa diskussionerna på Dela Digitalt. Om vi hittar nötter som vi och våra jurister inte själva kan knäcka, frågar vi DI och sedan ser vi till att svaren blir allmänt tillgängliga.

SKL erbjuder också ett digitalt samarbetsrum för alla kommunala verksamheter, där deltagare från många olika yrkes- och verksamhetsområden hjälper varandra med bedömningar och ger råd kring hanteringen av personuppgifter. Tanken är att det här ska vara ett mer slutet rum, och de kommuner som är intresserade får ansöka om att delta, tillägger Johanna Karlén.

– Ibland finns det förstås tydliga ja- och nej-frågor, men ofta rör det sig om rena bedömningsfrågor. Då är det bra att hjälpas åt och att försöka belysa frågan ur flera olika håll för att få en bättre bild. En vanlig fråga är när det krävs PuB-avtal och hur ett sådant bäst ska utformas.

Dataskyddsombud och preliminär uppförandekod

Dataskyddsombudet har också en viktig roll för att underlätta och ge stöd åt hanteringen av personuppgifter i skolan i respektive kommun. Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har rekryterat ett eget ombud och i Göteborgs stad ansvarar Intraservice för att ge alla förvaltningar och kommunala bolag tillgång till dataskyddsombud. I Skellefteå kommun har Skolkontoret tillgång till ett dataskyddsombud som man delar med utbildningsförvaltningarna i flera mindre grannkommuner. Dessutom fungerar Anette Johansson som kontaktperson och länk till dataskyddsombudet, och tar emot alla frågor kring dataskyddsförordningen som dyker upp på kommunens skolor. Än så länge har det inte ställts särskilt många frågor, konstaterar hon.

– Det beror nog dels på att dataskyddsombudet kör utbildningar om dataskyddsdirektivet i Nätverket för ikt-inspiratörer och de för i sin tur informationen vidare till sina kollegor ute på skolorna. Ett annat skäl är att dataskyddsombudet har tagit fram ett flödesschema med en preliminär uppförandekod, som gör det enklare att bedöma om appen eller tjänsten kan användas utan PuB-avtal, om det krävs ett avtal eller om tjänsten inte kan användas alls.

Flödesschemat innehåller ett antal frågor som kan besvaras med ja eller nej, säger Andreas Hedlund. Frågorna handlar till exempel om det framgår vad syftet är med att lagra personuppgifter, var dessa lagras geografiskt och hur gallring av uppgifter sker.

– Ofta handlar det om många nivåer och det är svårt att göra en solklar bedömning. Men den som följer schemat får en tydlig guidning och det verkar som att det ger ett gott stöd för det fortsatta bedömningsarbetet.

MDM kan underlätta bedömningsarbetet

Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad använder sedan slutet av förra året en MDM-tjänst för att administrera samtliga ipads och alla appar som används i skolorna. Tjänsten gör det enkelt att få en överblick av vilka appar som har installerats och vilka skolor som använder dem, berättar Lena Gällhagen.

– Alla 260 administratörer på Stockholms kommunala skolor använder den här tjänsten i sitt arbete. Därför har vi byggt in ett formulär med frågor som baseras på kraven i dataskyddsförordningen. Om appen kräver konto och inloggning, görs en markering. Går det att ladda upp foton i en molntjänst görs också en markering, och så vidare. Utbildningsförvaltningen får en tydligare bild av läget och det blir lite lättare att bedöma om vi behöver teckna PuB-avtal.

Om en skola redan har registrerat appen, behöver arbetet inte göras om. När alla hjälps åt att gå igenom apparna, blir det mer effektivt och mindre arbete för alla, säger Lena Gällhagen.

– Den stora utmaningen är förstås vår storlek och mängden av unika appar som vi hanterar, plus att det fortfarande inte är helt solklart vad som gäller. Än så länge har vi bara tecknat ett fåtal PuB-avtal, så vi har ett stort gap som måste ses över. Men nu har vi bättre koll på vad vi behöver göra, och det är bara att jobba vidare.

Göteborg stad utnyttjar också MDM-tjänst för att administrera sina ipads och appar, men i nuläget används den inte för att underlätta bedömningen av hur personuppgifter hanteras, säger Ingela Dahlgren.

– Nej, vi låter det vara så länge, eftersom det fortfarande finns många oklarheter kring hur vi ska bedöma. Men när läget väl börjar klarna, kan det säkert bli en smidig och effektiv lösning som underlättar arbetet.

Oro för tillsyn och sanktioner

Många kommuner och skolor bekymrar sig för vilka sanktioner de kommer att drabbas av om de gör fel, men den oron är betydligt överdriven, menar Johanna Karlén.

– Det blir förstås intressant att se de första tillsynsfallen, men jag tror att DI i första hand kommer att peka på vad som behöver åtgärdas för att det inte ska bli några sanktioner. Om kommunerna bara är lyhörda och tar tag i det som behöver göras, hoppas jag att det inte uppstår några större problem.

Anette Johansson tror inte heller att det är någon större risk för omedelbara sanktionsavgifter, men att det förstås blir nödvändigt att göra det som DI pekar på.

– Naturligtvis är det viktigt att tänka sig för och att försöka göra så gott man kan. Men det svåra är att ingen riktigt vet vad som gäller. Det enda vi kan göra är att tolka regelverket och att sprida kunskapen vidare i organisationen, så att alla vet vad de ska göra.

Tidsödande arbete och bristande stöd – men medvetenheten ökar

Andreas Hedlund konstaterar att arbetet är mer besvärligt än det egentligen borde vara, men han tror att det blir bra ändå i slutändan, trots allt.

– En konsekvens blir att vi rensar bort appar och tjänster som inte vill berätta hur de hanterar användarnas personuppgifter. Det kan i sin tur leda till att vi börjar fokusera på de som är öppna med vad de gör och som ger oss de funktioner som vi behöver.

Tyvärr krävs det alltför många timmars arbete och samarbete mellan personer med en rad olika nyckelkompetenser för den som verkligen vill följa regelboken till punkt och pricka, menar Lena Gällhagen.

– Det är förstås utmärkt att barn och ungdomar får ett bättre integritetsskydd, men vi har helt enkelt inte den samlade förmåga som är nödvändig för att vi ska hinna hantera allt i tid på den infrastrukturella nivån. Det är det avgörande problemet, och här skulle vi behöva ett ordentligt stöd.

Ingela Dahlgren instämmer i att det krävs väldigt mycket tid och arbete, men konstaterar samtidigt att medvetenheten om problemen – och hur de kan hanteras – också ökar.

– Jag tror att den ökade medvetenheten ger oss nyckeln till det fortsatta arbetet. Det är ungefär som när lärare och elever ska hantera besvärligt innehåll på nätet. Problemet kan inte lösas med filter; det går inte alltid att svara ja eller nej. Filtret måste helt enkelt sitta i huvudet. Att bedöma integritet och säkerhet är ett ständigt pågående arbete som kräver reflektion och samarbete. Framtiden får utvisa vilken slags hjälp och stöd som vi behöver för att klara det här, både på den nationella och på den lokala nivån.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-05-23

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Från och med 1 juli gäller de reviderade styrdokumenten, som förtydligar målen för elevernas digitala kompetens, i grund- och gymnasieskolan. Eleverna ska utveckla kunskaper och förmågor som behövs för att leva som aktiva medborgare i ett samhälle präglat av digitalisering och snabba förändringar. Vad betyder det för undervisningen i samhällskunskap? Vilka krav ställer det på lärarna?

Helhetssyn och kritisk förståelse

Undervisningen i samhällskunskap ska ge en helhetssyn på centrala samhällsstrukturer och förändringsprocesser samt hjälpa eleverna att utveckla en kritisk förståelse för viktiga samhällsfrågor. De behöver också lära sig hur medier och opinionsbildning fungerar och tränas i att söka och värdera information från olika källor. Det är även nödvändigt att eleverna får reflektera kring de värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle och att de utvecklas till kritiska och ansvarstagande individer.

Detta förutsätter en grundläggande förståelse för den pågående tekniska utvecklingen och vad den innebär för samhället och människan inom en rad olika områden. Därför är det också ett centralt mål för samhällskunskapen i den reviderade ämnes– och kursplanen, säger Claes Klasander, föreståndare för CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet.

– För att kunna greppa dagens samhälle måste eleverna till exempel få en bättre och mer mångfasetterad bild av hur den växande globaliseringen och den ökade automatiseringen förändrar arbetsmarknaden, konsumtionen och det dagliga livet. De behöver också förstå hur det digitala medielandskap som nu växer fram ändrar förutsättningarna för informationsspridning, påverkan och personlig integritet.

Teknik och samhällsutveckling

Att låta eleverna se samhällsutvecklingen genom teknikens glasögon är en viktig del av undervisningen i samhällskunskap, menar Claes Klasander. 1900-talets samhälle formades i hög grad av de förändringar som industrialiseringen, elektrifieringen och urbaniseringen förde med sig. Det pågår lika djupgående förändringar idag, fast med digitala förtecken.

– I grundskolan tror jag att samarbete mellan ämnena teknik och samhällskunskap kan hjälpa eleverna analysera drivkrafterna bakom teknik- och samhällsutveckling, och även värdera konsekvenserna av förändringarna. Samtidigt får de en bättre förståelse för det komplexa samspelet mellan människa och teknik i samhället. I teknikämnet fäster man blicken på de tekniska förutsättningarna. I samhällskunskap tittar man närmare på opinionsbildningen och hur de demokratiska beslutsprocesserna ser ut.

Allt det här förutsätter att lärarna under sin utbildning och genom olika fortbildningsinsatser får en god inblick i hur samhället digitaliseras och att de lär sig olika metoder och arbetssätt för att undervisa om det, påpekar Claes Klasander. Användningen av it och digitala medier i undervisningen kan stötta detta. Samverkan med andra ämnen, som kan ge kompletterande perspektiv, får inte heller glömmas bort.

Digitaliseringen och lärarutbildningen

De reviderade styrdokumenten innebär också att lärarutbildningens mål och innehåll behöver utvecklas och förändras, säger Roger Olsson, forskare vid Centrum för samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstads universitet. En grupp med representanter för olika ämnen samt en yrkesverksam lärare arbetar därför med att ta fram en generell strategi för att hantera skolans digitalisering på lärarutbildningen. Roger Olsson representerar samhällskunskap, som ansvarar för flera kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan på lärarutbildningen.

– Vi tittar bland annat på de kunskapsmål som lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har ställt upp. Förutom att kunna möta och förstå elevernas digitala vardag, är det nödvändigt att kunna utveckla deras medie- och informationskunnighet och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. Dessutom behöver de blivande lärarna känna till hur digitaliseringen skapar nya förutsättningar och krav för ämnesundervisningen.

Samtidigt påverkar ämnestraditionerna på lärosätet vilka prioriteringar som görs kring digitaliseringen i de olika ämnena, berättar Roger Olsson. På Karlstads universitet är samhällskunskap präglad av statsvetenskap, vilket innebär att sambandet mellan kunskaper och demokratiska värden betonas. Med andra ord betraktas samhällskunskap som ett demokratiämne där kunskaps- och värdegrundsmål anses lika viktiga i undervisningen.

Eleverna ska utveckla källkritiska förmågor, få en inblick i hur sökmotorers och sociala plattformars algoritmer fungerar och lära sig förstå orsak och verkan i en aktuell nyhetshändelse inom ett viktigt samhällsområde. Men undervisningen ska också ge en bättre insikt om betydelsen av demokratins grundläggande värden. Det är kanske viktigare än någonsin när samhället är så komplext och föränderligt som idag.

Självskattningen och Dunning-Kruger-effekten

Ann-Britt Enochsson, som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, instämmer i detta. Hon betonar samtidigt att undervisningen måste säkerställa att alla elever verkligen har en grundläggande digital kompetens, och till exempel kan söka på nätet för att lösa vardagens frågor och problem. Flera aktuella rapporter, bland annat Skolverkets It-användning och it-kompetens i skolan från 2016, visar att svenska elever kan det här. Problemet är bara att undersökningarna bygger på elevernas självskattning av sina kunskaper, tillägger Ann-Britt Enochsson.

– Eleverna är inte alltid så kunniga som de själva tror, och det gäller tyvärr även för många lärare. Dunning-Kruger-effekten hjälper oss att förstå det här fenomenet: Den som inte vet särskilt mycket om ett område, är i regel också oförmögen att uppfatta sin egen oförmåga. Målen för elevernas digitala kompetens är inte tillräckligt konkreta i styrdokumenten, vilket ger utrymme för lärarens egen tolkning. Om man tror att informationssökning bara handlar om att skriva in ett ord i Google, ställer man inte heller högre krav på eleverna.

Glöm inte bort de grundläggande färdigheterna

Ann-Britt Enochsson berättar att hon för några år sedan upptäckte ett test av informationssökningskompetens som tagits fram och använts av forskare i Nederländerna. Testet prövar de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna hitta, värdera och använda information för att lösa ett givet problem. Hon kontextualiserade och anpassade testet för högstadieelever och genomförde en studie på fyra skolor i olika kommuner.

– Eleverna ställdes inför nio vardagsnära uppgifter som skulle lösas med hjälp av söktjänster på nätet. Det handlade bland annat om att hitta en vägbeskrivning, att jämföra produkter efter olika kriterier samt om att värdera information och att motivera sin värdering. För att lösa uppgifterna var det nödvändigt att hitta en passande söktjänst, använda sökfunktionen på en webbplats, formulera relevanta sökfrågor, växla mellan olika flikar i webbläsaren, ladda ned en pdf-fil, och så vidare.

Testet visade på stora brister när det gäller förmågan att söka efter, värdera och använda information på nätet. Den allra största bristen rörde själva handhavandet av tekniken. En grupp lärare genomförde också testet, och många av dem hade samma slags problem som eleverna. Det är särskilt allvarligt, eftersom det här hör till förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna söka efter och använda sig av information på nätet, säger Ann-Britt Enochsson.

– Idag är informationssökning en grundläggande färdighet, precis som att kunna läsa, skriva och räkna. Tyvärr förbises den ofta, både i skolans undervisning och på lärarutbildningen. Men den som inte förstår och klarar av det basala, kan inte heller hantera mer komplexa och avgörande frågor kring samhälle och digitalisering på ett bra sätt.

Praktiknära forskning och fortbildning av lärare

Frågan om vad som behöver göras för att styrdokumentens formuleringar ska kunna förverkligas i skolan är den mest avgörande och får inte slarvas bort i hastigheten. Här har både praktiknära forskning och fortbildning av lärare viktiga roller att spela, slår Roger Olsson fast.

– Det behövs fler ingripande interventionsstudier i klassrummen som visar vad eleverna kan och inte kan samt vilken slags undervisning som fungerar bra och vilken som fungerar mindre bra inom olika kunskapsområden i samhällskunskap. När lärare får en bättre förståelse för det här, tror jag att deras motivation att lära nytt för att utveckla och förändra sin undervisning blir högre. Vi måste hitta vägar som både underlättar skolans digitalisering och utvecklar elevernas ämneskunskaper och deras förståelse av samhällets värdegrund.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-05-11